Jag vet inte hur många gånger jag har bytt spelsystem till mitt rollspel Genesis: Mîthos krönikor, men nu tror jag att jag äntligen har hittat ett som är både snabbt och effektivt. Det går ut på att varje person har en tärning i ett attribut eller en färdighet. T ex: Styrka T10 eller Botanik T6.
När man använder attributet eller färdigheten så slår man sin tärning mot en SG (normal är ca 6). Slår man under har man lyckats.
Allmängiltiga färdigheter gäller, man kan t ex ha hästkunskap T8 eller kanske bonde T6. SL avgör när en färdighet kan appliceras.
När flera färdigheter kan appliceras används den bästa och när ingen kan appliceras används ett attribut.
Om ingen färdighet kan appliceras måste SL även bestämma om en färdighet kan appliceras. För att lyfta ett stenblock t ex så kan ingen färdighet appliceras; det handlar om råstyrka (möjligtvis lite lyftteknik, men det räknas in i attributet styrka). Vid sådana tillfällen ändras inte SG. Om personen ska slåss med ett vapen, däremot, kan färdigheter mycket väl appliceras. Om personen inte har rätt färdighet så används 1T20 istället. Ibland kan SL avgöra att något helt enkel inte kan göras utan träning, eller är extremt svårt (SG 1-2), t ex att försöka dyrka upp ett lås.
I strid fungerar det så att anfallaren slår sin tärning, resultatet blir SG för paraden. Jag funderar på att ha två olika tärningar för anfall och parad, där paraden är en nåvå lägre än anfallet. Detta gör att striderna blir lite längre och mer realistiska, tror jag. Åtminstone för tränat folk.
Nackdelar jag ser är att det blir för få steg (6 st: T20, T12, T10, T8, T6 och T4), samt att när man kommit till T4 kan man inte bli bättre (ok, T2 kanske i riktigt extrema fall, men då snackar vi gudar och sånt). Det senare hade jag tänkt att i fallet med vapenfärdigheter lösa det genom att man lär sig fler och bättre tekniker, men annars vet jag inte.
OK, vad tycker ni? Feedback, tack.
"All fled, all done, so lift me to the pyre,
The feast is over and the lamps expire"
När man använder attributet eller färdigheten så slår man sin tärning mot en SG (normal är ca 6). Slår man under har man lyckats.
Allmängiltiga färdigheter gäller, man kan t ex ha hästkunskap T8 eller kanske bonde T6. SL avgör när en färdighet kan appliceras.
När flera färdigheter kan appliceras används den bästa och när ingen kan appliceras används ett attribut.
Om ingen färdighet kan appliceras måste SL även bestämma om en färdighet kan appliceras. För att lyfta ett stenblock t ex så kan ingen färdighet appliceras; det handlar om råstyrka (möjligtvis lite lyftteknik, men det räknas in i attributet styrka). Vid sådana tillfällen ändras inte SG. Om personen ska slåss med ett vapen, däremot, kan färdigheter mycket väl appliceras. Om personen inte har rätt färdighet så används 1T20 istället. Ibland kan SL avgöra att något helt enkel inte kan göras utan träning, eller är extremt svårt (SG 1-2), t ex att försöka dyrka upp ett lås.
I strid fungerar det så att anfallaren slår sin tärning, resultatet blir SG för paraden. Jag funderar på att ha två olika tärningar för anfall och parad, där paraden är en nåvå lägre än anfallet. Detta gör att striderna blir lite längre och mer realistiska, tror jag. Åtminstone för tränat folk.
Nackdelar jag ser är att det blir för få steg (6 st: T20, T12, T10, T8, T6 och T4), samt att när man kommit till T4 kan man inte bli bättre (ok, T2 kanske i riktigt extrema fall, men då snackar vi gudar och sånt). Det senare hade jag tänkt att i fallet med vapenfärdigheter lösa det genom att man lär sig fler och bättre tekniker, men annars vet jag inte.
OK, vad tycker ni? Feedback, tack.
"All fled, all done, so lift me to the pyre,
The feast is over and the lamps expire"
