Jag tänkte först skriva det här i en av filmtrådarna, men det är nog bättre att det får en egen tråd. Och vi håller tråden rätt allmän, så att andra personer som vill diskutera andra aspekter av filmen också kan göra det här.
Det jag vill diskutera är slutet, och närmare bestämt hur jag skulle vilja skriva om det för att göra det bättre (eller eventuellt sämre om man har andra åsikter). Orsaken till att jag tänkt på det här är att filmen upprepar några plot points som jag själv skulle ha använt om jag skrev en Superman-film (men märkligt nog frågade ingen mig). Jag nämnde det i ett gammalt inlägg.
Så vi befinner oss i situationen att ett svart hål håller på att sluka Metropolis och Superman slåss mot Ultraman. Vad som sedan händer i filmen är att Superman besegrar Ultraman, som sugs in i det svarta hålet, Superman och Mr. Terrific konfronterar Lex Luthor och Mr. Terrific stänger av det svarta hålet.
Det här är vad jag tycker borde hända istället:
Superman slåss mot Ultraman, men han besegrar honom inte med våld. Efter att ha förstört drönarna som Lex använder för att kommunicera med Ultraman börjar Superman bearbeta Ultraman med ord. Han övertygar honom att han inte behöver följa order, han måste inte uppfylla sin skapares vilja (vilket knyter an till att Superman själv inte måste följa den plan hans kryptonska föräldrar hittade på åt honom). Till slut slutar Ultraman att slåss, och säger några enstaviga ord: "Ultraman not fight!"
Superman, Mr. Terrific och Ultraman konfronterar Lex Luthor, som är extra arg eftersom hans klon inte lyder order. Mr. Terrific ska stänga av det svarta hålet, men det fungerar inte! Lex har bitit av mer än han kan svälja, och hans maskin kan inte längre hantera katastrofen (vilket är viktigt, eftersom jag vill att Lex ska vara supersmart, men inte så supersmart som han själv tror att han är, och även han kan misslyckas). Någonting annat måste göras innan hela staden slukas. Mr. Terrific kokar ihop någon technobabbel-förklaring. Låt oss säga att Superman måste ta den bortre änden på den enorma klyftan som bildats, och dra den in i det svarta hålet, så att det slukar sig själv och försvinner. Tyvärr innebär det att han är inne i det svarta hålet, och inte kommer ut. Men det är klart att Superman är beredd att offra sig för att rädda världen. Han och Ultraman flyger iväg till änden på klyftan. Superman förklarar för Ultraman att när han är borta måste Ultraman fylla hans roll. Han klappar Ultraman broderligt på axeln. Ultraman ger Superman en uppercut som är så hård att han stannar först när han kraschar på månen. När han kvicknar till och störtdyker mot Metropolis är han en bråkdel av en sekund för sen för att hindra Ultraman att dra in klyftan i det svarta hålet, stänga det och försvinna.
Sedan kan det få fortsätta som det gör i den riktiga filmen.
Mid-credits: Ultraman svävar i en rymd med främmande stjärnor. Han känner på sin kropp och verkar förvånad över att han lever. Sedan ser han sig om. Det finns en stjärna relativt nära. Så blockeras stjärnans ljus av något stort. Ultraman tar fart och förvandlas till en prick när han flyger mot den kubiska planeten.
Film 2: Brainiac!
(Mot all sans och vett kallar jag Stålmannen för Superman genom hela det här inlägget. Jag känner mig smutsig.)
Det jag vill diskutera är slutet, och närmare bestämt hur jag skulle vilja skriva om det för att göra det bättre (eller eventuellt sämre om man har andra åsikter). Orsaken till att jag tänkt på det här är att filmen upprepar några plot points som jag själv skulle ha använt om jag skrev en Superman-film (men märkligt nog frågade ingen mig). Jag nämnde det i ett gammalt inlägg.
Så vi befinner oss i situationen att ett svart hål håller på att sluka Metropolis och Superman slåss mot Ultraman. Vad som sedan händer i filmen är att Superman besegrar Ultraman, som sugs in i det svarta hålet, Superman och Mr. Terrific konfronterar Lex Luthor och Mr. Terrific stänger av det svarta hålet.
Det här är vad jag tycker borde hända istället:
Superman slåss mot Ultraman, men han besegrar honom inte med våld. Efter att ha förstört drönarna som Lex använder för att kommunicera med Ultraman börjar Superman bearbeta Ultraman med ord. Han övertygar honom att han inte behöver följa order, han måste inte uppfylla sin skapares vilja (vilket knyter an till att Superman själv inte måste följa den plan hans kryptonska föräldrar hittade på åt honom). Till slut slutar Ultraman att slåss, och säger några enstaviga ord: "Ultraman not fight!"
Superman, Mr. Terrific och Ultraman konfronterar Lex Luthor, som är extra arg eftersom hans klon inte lyder order. Mr. Terrific ska stänga av det svarta hålet, men det fungerar inte! Lex har bitit av mer än han kan svälja, och hans maskin kan inte längre hantera katastrofen (vilket är viktigt, eftersom jag vill att Lex ska vara supersmart, men inte så supersmart som han själv tror att han är, och även han kan misslyckas). Någonting annat måste göras innan hela staden slukas. Mr. Terrific kokar ihop någon technobabbel-förklaring. Låt oss säga att Superman måste ta den bortre änden på den enorma klyftan som bildats, och dra den in i det svarta hålet, så att det slukar sig själv och försvinner. Tyvärr innebär det att han är inne i det svarta hålet, och inte kommer ut. Men det är klart att Superman är beredd att offra sig för att rädda världen. Han och Ultraman flyger iväg till änden på klyftan. Superman förklarar för Ultraman att när han är borta måste Ultraman fylla hans roll. Han klappar Ultraman broderligt på axeln. Ultraman ger Superman en uppercut som är så hård att han stannar först när han kraschar på månen. När han kvicknar till och störtdyker mot Metropolis är han en bråkdel av en sekund för sen för att hindra Ultraman att dra in klyftan i det svarta hålet, stänga det och försvinna.
Sedan kan det få fortsätta som det gör i den riktiga filmen.
Mid-credits: Ultraman svävar i en rymd med främmande stjärnor. Han känner på sin kropp och verkar förvånad över att han lever. Sedan ser han sig om. Det finns en stjärna relativt nära. Så blockeras stjärnans ljus av något stort. Ultraman tar fart och förvandlas till en prick när han flyger mot den kubiska planeten.
Film 2: Brainiac!
(Mot all sans och vett kallar jag Stålmannen för Superman genom hela det här inlägget. Jag känner mig smutsig.)
