Speltimmen v39–40 2021

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,535
Location
Rissne
Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:
  • Helst ett nytt spel varje vecka.
  • Helst spela minst 60 minuter.
  • Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
  • Nytt för 2020: För att försöka motivera mig att inte bara spela flera olika spel utan också spela klart fler spel tänker jag förutom ovanstående också försöka varje vecka spela en timme av något spel jag redan skrivit om. Då blir det utan betygsättning.
Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.
 

soda

Warrior
Joined
13 Feb 2014
Messages
311
Jag, och mitt barn (ca. 6), har spelat I Am Fish. Det är ganska fint, och kul, men lite för svårt. Barnet blir frustrerat men vill spela mer. Jag känner väl att jag kan göra något annat istället. Också minus för att det inte finns med svensk text. 3/5 kanske. Jag hade gärna spelat mer om det var lite lättare.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,535
Location
Rissne
"En av eleverna tipsade just om Baba is You", sade kollegan.

"Jao, jag har det. Det verkar ballt, har inte fått för mig att spela det än bara"

"Men jag vi inte testa det lite nu på lunchen då?"

"Alright, vi kan väl testa en sväng".

71 minuter senare hade kollegan gått iväg på sin lektion, och jag slutade bara spela för att en annan kollega kom förbi och ville prata om något helt annat.

Nu ska jag skriva klart det här och sen sätta mig och spela vidare, tror jag.

BETYG: 95
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Jag har spelat en del Undertale. 9 timmar, mer exakt.

Jag har kommit till näst sista bossen (beroende på hur man räknar) som pacifist och jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här, men... Det är inte ett särskilt roligt spel. Dels för att svårigheten höjs medan kontrollerna är rätt klumpiga, dels för att det är väldigt mycket promenerande där ingenting händer. Pusslen är tråkiga, striderna är extremt dryga.

Jag vet att det finns folk som verkligen gillar det här. Jag gillar delar av det, men... Det är bara inte kul. Första timmarna är ganska okej, sedan kör spelglädjen ut över ett stup.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Jag har spelat genom Ikenfell


Harry Potter för LGBTQ-folk

Paper Mario-inspirerat RPG om en trolldomsakademi i trubbel. Med pixel-art. Man spelar Maritte, normal människa som kommer till magikerakademin Ikenfell för att hennes syster inte kom hem för sommarlovet. Sedan Händer Saker.

Nämnvärt:
LBGTQ finnes. Magiska krafter har ju varit en metafor för det här ibland, men i Ikenfell är det explicit att magi=LGBTQ+ och spelet har bland annat homosexuella, aromantiska, icke-binära och en som refereras i ze/zir-pronomen. Är man inte häxa/trollkarl så är man Ordinary, vilket huvudpersonen var tills handlingen inträffade. Jag förmodar att en del kommer ogilla spelet baserat på det. För min del så är perspektiv som skiljer sig från mina egna en del av varför jag konsumerar media överhuvudtaget, jag bara önskar att det inte var något speciellt i sig att ha LGBTQ-representation.

Det dåliga:
Spelet förklarar saker dåligt. En del pussel är av sorten "se liten pixel på skärmen i rummet innan det där du inte kommer vidare" och de har lights out-pussel.

Jag är inte förtjust i timingmekaniken: För attacker och försvar så behöver man time:a knapptryckning på A med ganska kort fönster och en del med rätt oklara signaler för Oops (dåligt), Nice (OK) eller Great. Striderna verkar anpassade för att man ska lyckas perfekt runt 75% av tiden - med mottagen skada kan det gå från 12 i skada till 1 beroende på timing, och hälsan är 10 - 30 80% av spelet. Det hjälps inte av att spelet hackar till ibland (jag tror det kunde funkat lite bättre om jag stängt av vsync). Man kan slå på automatisk nice eller great i inställningarna - jag slog på nice jag tog great ofta men jag fick ont i armen. Hade de polerat signalerna mer och inte haft Great tiondelssekunden efter en attack träffade ibland och när en attack signalerades ibland hade det varit bättre, eller för den delen inte hade den för varenda attack eller försvar. Tyvärr finns det inte mycket taktiskt djup här - ingen terräng utöver fällor (du kan gå in dina egna och i fiendens, fienden kan bara aktivera dina) - så om man plockar bort den så försvinner mycket av spelet.

Spelet är också lite väl långt - en del av det är för att striderna är lite utdragna. Jag spelade det drygt 18 timmar. Det märktes speciellt med striderna och musiken, men de kunde gott kapat en del områden helt eller haft med någon ordentlig vändning i handlingen till.

Det bra:
Pixelarten är rätt trevlig. Handlingen var hyfsad - tillräckligt för att jag skulle avsluta spelet. Områdena var trevliga i sig men det kändes som att de försökte trycka in allt de kunde komma på för en magikerakademi, på gott och ont. Spelmekaniken, för dess brister, är intressant nog för att göra striderna intressanta en bra bit in, men efter 10 timmar så tröttnade jag på det - och det var bra att de hade med det som option.

Katter är save points.

Överlag, spelmässigt inte tillräckligt polerat eller tajt för att rekommenderas, men trevligt med LGBTQ-representation i power fantasy.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Outer Wilds: Echoes of the Eye

Körde jag 39 minuter av - hittade inte direkt några bra ledtrådar till var jag skulle leta, läste recensioner (skräck, måste agera på specifikt vis, sektioner man är vilse i mörkret), gav upp och refundade. Min bror älskade det, men jag var tveksam till en expansion av Outer Wilds - det kändes som att lägga till onödigt extra till en bra film för mig - och jag vill inte ha mer av samma, definitivt inte inklämt som något undangömt material jag måste rota fram när jag redan uttömt resten av spelet.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Skyward Sword HD

10 år gammalt Zelda-spel återutgivet till Switch. Det var det med motion controllers back in the day. Utöver att de nya kontrollerna är ganska klumpiga så är designen rätt trevlig men det är mycket långa cut scenes och tutorials som pekar med hela handen. Ångrar inköpet.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,333
Location
Malmö
Till slut spelat en del Kentucky Route Zero efter att de gjorde färdigt sista delen för något halvår sedan. Det är fortfarande en lite Twin Peaks:ig USA-pastisch, lite i samma områden Sam & Max Hit the Road hade med (okej så det är Kentucky här) - med ett stort persongalleri. Vi följer bland annat en lastbilschaffis på hans sista leverans, en forskare som undersöker sin gruvarbetande släkts öde, en föräldralös pojke och hans örn, och parallellt följer vi tidigare livshändelser och efterdyningarna för en trio människor som undersökte en enorm grotta i sina yngre dar.

Det är inte direkt mycket spelutmaning - man väljer dialog och som värst fastnar man för att man inte hittar vägen en lite stund. Känslan och stilen är dock väldigt säregen.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,535
Location
Rissne
Vi får se om jag skriver nå't här den här veckan. Jag är nämligen bortrest under helgen, och vet inte om jag kommer att palla att fokusera på något nytt datorspel tillräckligt länge. Vi får se. Det finns söta brorsbarn här.

Men jag har iaf börjat prutta runt lite i Alan Wake-remastern. Hittills är den verkligen samma sak som första spelet, men snyggare. Kontrollerna är bitvis lite dryga, men bättre än de jag brottas med i Quantum Break. Eller så är det bara jag som inte tvingats använda Alan Wake-kontrollerna i lika skarpa lägen ännu, jag vet inte.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,535
Location
Rissne
Jag kände att jag inte var i rätt miljö för att spela Alan Wake just nu, så jag letade rätt på ett spel jag kunde spela som inte krävde så mycket tänka, kunde avbrytas när som helst, och inte var alltför engagerande. Det fick bli BE-A Walker.

Man spelar piloten i en stor walker. Kontrollerna är i grunden ganska enkla: Primärvapnet avfyras med vänster musknapp, sekundärvapnet med höger, tertiär med mellanslag och sen var det slut. Walkerns ben kan styras manuellt, lite QWOP-style, genom att A och D lutar cockpitten framåt eller bakåt och W och S lyfter det ena respektive det andra benet. Men man kan inte ramla av att trycka fel, man kan bar råka stå och se fånig ut. Vilket kan vara nog så drygt.

Det man gör är alltså att man klampar runt i en djungel och skjuter "vildar". Alltså, "infödingar" vars hem ens regering/korporation(/oklart har invaderat. Dessa fiender är beväpnade med stenar och spjut, och ser ut som små nallebjörnar typ. De är absolut inte ewoker, antar jag. Det är ganska tillfredsställande att trampa på dem så det låter klafs.

I den mån det finns någon komplexitet här så kommer fienderna i två olika "lanes", den närmare och den bortre. Huvudvapnet, det man kan peppra på hyfsat med utan att det tar slut, skjuter varannat skott i den närmre, varannat skott i den bortre. Så man får hålla huvudet kallt när man styr gåendet och samtidigt håller reda på vilken lane ens skott kommer att hamna i. Man kan automat-gå framåt och bakåt, vilket är helt nödvändigt för att spelet ska vara det minsta spelbart.

Så. Jag tror att det här var ett mobilspel först? Det känns som det. Ganska simpelt gameplay, extremt reptativt, korta banor. Inte så engagerande, men duger för en stunds skjutande.

BETYG: 85+
 

Franz

Things aren't different. Things are things.
Joined
4 Dec 2010
Messages
5,881
Jag har spelat Broken Sword 5: the Serpent's Curse på Nintendo Switch. Det första spelet i Boken Sword-serien har en troligt varm plats i mitt hjärta. Det var ett av de första spelen jag köpte till min PlayStaion 1 när jag var ca. 13 år och det är ett av de bästa peka och klickaspelen jag vet! Broken Sword 2 är även det mycket bra, om än inte lika bra som det första spelet. Jag har tyvärr inte spelat del 3 eller 4 då jag tyckte att bytet till 3D-grafik verkade ta bort mycket av seriens charm. Jag kan därför gå i god för att du inte beöver spela de två spelen för att förstå dig på detta. Dock bör du ge detta en chans, det är ett mycket bra spel!

Spelet kastar in huvudpersonerna George och Nicco i handlingen då de blir vittnen till ett mord och en tavelstöld i ett konstgalleri. Själva inledningen är inte särskilt bra, den är alldeles för hastig och nästan lite rörig. Efter det blir det dock bättre. Mysterierna avlöser varandra och huvudpersonerna träffar på hemliga sällskap, tjuvar, spioner och måste förkovra sig i gnosticismen. Jag tycker att både det första och andra spelet är lite av en combo av fransk-belgiska äventyrsserier och Indiana Jones och detta spel följer denna tradition väl. Handlingen bärs dessutom upp av ett riktigt intressant och färgstarkt karaktärsgalleri!

Spelet är betydligt mer linjärt än ettan. Antalet platser är även det färre än det första spelet, och även om spelet har otroligt vackra tvådimensionella bakgrunder så är karaktärerna i 3D och inte lika vackra. Dessa invändningar är dock ingenting som förtar spelupplevelsen.

Spelens pussel är för det mesta briljanta. De känns logiska och många är roliga att klura ut. Det var bara två pussel jag tyckte kändes orättvisa, men det är betydligt färre än i många andra peka och klicka-spel. Humoristiska prylanvändarpussel blandas dessutom med undersökande pussel där man måste avkoda gamla dokument och tyda kartor. Detta pussel är jätteroliga och ger verkligen samma känsla som i en Indiana Jonesfilm eller en Tintinserie!

Jag vill dock lägga in en stor TW! Det finns ett tillfälle i spelet där huvudpersonen lurar information ur en sörjande änka genom att klä ut sig till den döde mannen och dansa med änkan när hon är full och psykiskt skör. Det göra vissa väldigt små hintar till att det även sker mer än bara dans. Denna bit är riktigt smaklös, och jag är otroligt häpen över att spelskaparna inte förstod att denna scen var över alla gränser.

Kan ni dock bortse från ovan nämnda scen, och jag förstår verkligen om ni inte kan det, rekommenderas detta spel varmt till alla som gillar peka och klicka-spel! Det är inte lika bra som det första spelet, men nära intill!
 

soda

Warrior
Joined
13 Feb 2014
Messages
311
Jag har spelat Cyberpunk 2077, och kommer antagligen att fortsätta med det framöver (eftersom jag antar att jag är långt ifrån klar, och delar är faktiskt bra). Första intryck (nåja, jag har spelat ett antal timmar): Det är OK? 2/5?

Det som är bra: Atmosfären och berättandet.
Det som är dåligt:

Spelvärlden - det är något fel med hur de byggt upp den. Det är en av de minst trovärdiga stadsbilder jag sett i ett spel och jag tror att det är så enkla saker som att det är fel lutning på vägarna, fel radie på kurvorna och fel bredd på vägarna som gör det. NPC:erna som myllrar runt i staden känns inte som människor på något sätt.

Gameplay - Det är helt enkelt inte speciellt kul. Det är långsamt, men går ändå inte riktigt att spela som ett "smygarspel" (av olika skäl). Det är tråkigt att köra bil (i den märkliga staden). AI:n är urdålig. Skjutandet känns inte speciellt "verkligt" (eller vad man nu söker i ett spel). Det är många olika system (crafting, hacking, level-uppande, inventory management (...) och inget av dem är speciellt kul... Det är en spelvärld där utseende matters, men man inte direkt välja vad man har på sig eftersom man får ta det man hittar och vissa grejer är helt enkelt bättre än andra.

Buggigt - Då och då rycks man ur den mysiga atmosfären av någon knasig bugg. Ett par stövlar kommer gående? Visst. Snubben jag precis knockat ställer sig upp och går och sätter sig i en soffa... fortfarande medvetslös? Cool!
 
Top