Speltimmen v25–28 2025

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,889
Location
Rissne
Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

  • Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
  • Helst spela minst 60 minuter.
  • Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.
 
Jag har spelat demoversionerna av Fill Up The Hole och Cubactory.

Fill Up The Hole är typ ännu en Cookie Clicker-grej. Bygg up fabriker och bostäder som genererar skräp, släng skräpet i ett hål och få betalt för det. När hålet är fullt startar man om med lite uppgraderingar och lite djupare hål. Nja. 80 på krankskalan.

Cubactory är ännu ett fabriksspel. Gräv upp kuber i olika färger och sätt ihop dem i olika former. Twisten är att man köper fält att jobba på, och det är fälten som ger färgen till kuberna. Senare kan man mixa kuberna för att generera nya färger.

Lite ointuitiva kontroller och nånting verkar trasigt med färgmixningen när den introduceras, så det blir 80 på krankskalan här med.
 
Jag har spelat demot till DOOMBLADE. (Det ska vara allcaps.) Det är svårt.

Det är metroidvania, världen suger och man är en liten gloomling som hittar ett svärd (minst dubbelt så stort som en själv). Sen är det röjardags. Peka och klicka med musen, så länge du klickar på något som du kan kötta så kommer du att fara ditåt i full fart, genom väggar och andra fiender och allt sånt. Man kan gå och hoppa lite också, men ens huvudsakliga förflyttningsmetod är att hugga sig fram genom banorna.

Kul att Max Raven recenserar det här, och jag recenserar Draw Slasher i samma tråd. Det finns ju likheter, där båda spelen har pussel som går ut på att man måste ha i beräkningen att ens figur kommer att befinna sig där man huggit med sitt coola svärd.

Jag är för dålig för att spöa första bossen. Charmigt, men jag avinstallerade det och fick tillbaka 4 GB. 85 på krankskalan.

Sen har jag spelat Two Point Hospital. Det är gratis på Epic några dagar till.

Målet var uppenbarligen att göra en spirituell uppföljare till Theme Hospital. Man ska driva ett sjukhus, och då detta utspelar sig i USA måste man gå med vinst. Alla sjukdomar är på nivån att folk lider av "Pandemic" och alltså har grytor fastklämda på huvudet. Utöver det är det väl vanligt managementspel.

Jag vill fortsätta spela. En svag 90 på krankskalan.
 
Mer demon. För ett tag sen laddade jag ner demot till Front Mission 1st Remake.

Front Mission-serien är alltså nån slags gammal klassiker. Wikipedia-artikeln för serien är lite rörig, men i korthet verkar det finnas sju spel, med diverse remakes, där Front Mission 1st är den tredje "versionen" av det allra första Front Mission. Och hur står sig demot till en remake av ett spel från 1995? Jo, rätt hyfsat ändå.
  • Alla menyer som kommer upp lider av rejäl konsolsjuka, där man först ska välja vad man vill göra (attack/item/end turn, som i nåt gammalt FF-spel) och sen välja mål, och sen välja vapen. Och vill man backa får man klicka en knapp för det. Eller högerklicka, insåg jag.
  • Krank säger att (PC)-spelet inte tar emot musklick alls. Inget jag märker av, det flyter på rätt bra.
  • Det finns några sandsäckar i tutorialbanan, kan man vara smart och ställa sig bakom dem? Nej, det verkar inte göra nån nytta.
  • Gör det nån nytta att flanka fiender med flera av sina mecha? Nä, verkar inte så heller - förutom att man förstås är flera mot en, men den som blir anfallen får ändå skjuta tillbaka.
  • Gör det någon nytta alls att vara den som anfaller? Också oklart.
  • Ger fiendemecha upp när man skjutit av båda armarna på dem (så att de inte kan göra något)? Haha näe.
  • Överhuvudtaget verkar den enda strategin i demot vara att komma inom räckhåll för fienden (oftast en ruta). Det lär ju bli svårare på senare banor men några avancerade taktiska bonusar verkar man inte få.
  • Mechorna heter "wanzer" (walking Panzer) i den här spelgenren. Jag läser alltid fel på det ordet.
Nåja, i demot fick jag spela tutorial, en hårt skriptad introbana som väl också var tutorial, och en "riktig" bana innan demot var slut. Det räckte bra så, jag var väl varken hungrig på mer eller ångrade att jag spelat. 85 på krankskalan.
 

Det verkar variera väldigt mycket. Jag har inte hittat exakt vad det beror på, men typ… Om jag kör det på en virtuell maskin och inte ger den maskinen tillgång till mitt grafikkort, så körs spelet långsamt, men klickandet funkar. Min arbetsteori är att det är för att jag har en laptop med två grafikkort, att det på något sätt fuckar upp det med mina klick.

Kör du på stationär dator eller laptop, och om det är en laptop – har den inbyggt Geforce-kort? Av ren nyfikenhet, alltså. Jag har spelat igenom nästan hela spelet på Switch nu (hela grundkampanjen, kommit rätt långt på den andra kampanjen) men jag har inte riktigt gett upp hoppet om att en dag få spela det på PC…

Men ja, nej, det ger ingen större fördel att flanka eller nånting sånt. Det går heller inte riktigt att specialisera sina karaktärer; de blir inte bättre på det man låter dem göra t.ex. utan den som från början har högst i long range kommer ha det fortsättningsvis också. Det finns också noll fördelar med att välja något annat än det vapen som gör mest skada med flera multiplar. Överlag är också wanzerdelarna rätt obalanserade och det finns väldigt lite fördel att hämta i att inte bara ge alla sina gubbar samma chassi, ben, armar och vapen. Överlag är det inte ett strategiskt djupt eller speciellt svårt spel.

Det viktigaste som händer efter ett tag är att man får förmågan Duel, som låter en sikta på specifika kroppsdelar. Då kan man antingen "go in för the kill" eller försöka desarmera och/eller maximera sina exp för varje fiende.
 
Kör du på stationär dator eller laptop, och om det är en laptop – har den inbyggt Geforce-kort? Av ren nyfikenhet, alltså.
Jag fattar minimalt av sånt här, jag bara trycker "Play" i Steam. Men jag har en laptop, och enhetshanteraren säger att den har ett "Intel (R) UHD Graphics" och ett "NVIDIA GeForce GTX 1650 Ti", vilket väl är ett "riktigt" grafikkort eftersom vi satsade på en speldator när vi köpte den.
 
Amen då har jag spelat några timmar av demot till Motemancer också. Det är väldigt mycket en Factorio-variant, fast fantasy och man bygger sin "fabrik" på en hexkarta. Galet.

Men för att vara rättvis så har skaparna gått ifrån det så vanliga "samla koppar, järn och kol, kombinera kolet och järnet till stål" och istället gått all in på alkemi. Man samlar de fyra elementen, plus liv och skugga. Tre av dessa element kan renas till salt, övriga tre till eter, och så kan man rena elementen. På den vägen är det. Ja och så antyds det att det bara finns tre element per "värld" man är på, och jag gissar väl att man bara kommer åt en värld i demot - en lummig värld med liv, vatten och jord.

Tillräckligt knarkigt för att jag ska vilja spela klart så långt det går i demot och hålla utkik efter den fullständiga versionen. Enda abret är att det hackar lite när det händer mycket - min speldator börjar väl bli gammal. 90 på krankskalan.
 
Viewfinder har jag spelat också.

Det är pusselspel, med gimmicken att man hittar - eller tar - bilder, som man sen håller upp och "klistrar in" i omgivningen. Det här är riktigt snyggt gjort - du håller upp bilden, klistrar in den, och sen syns det inte att något hänt förrän du rör dig och ser att den infogade biten också är i 3D. Rent tekniskt genomskådar man väl ganska snart att alla bilder - även de man hittar i spel - är 3D-objekt hela tiden, men snyggt är det ändå. Kul att trailern för spelet gör en stor grej av att man har en kamera - visst är den viktig, men det tar en tredjedel av spelet innan man får den.

Sen är det pusslande tills man är klar med spelet, med avgrunder som ska korsas, grejer som behöver ström, och så vidare och så vidare. Det blir väl aldrig supersvårt, jag som är Dålig På Spel behövde ett "hint" under hela spelet, så smartare personer kanske tycker att det är för lätt.

Ja och så finns det nån bakgrundshistoria om att världen är uppfuckad och man letar efter lösningen som fyra forskare kanske sparat i sitt VR-labb. (Alltså ett labb i en virtuell värld, inte ett labb där de utvecklar VR.) Den är väl ganska medel, men kudos för att spelet presenterar forskarnas olika personligheter väldigt ingående om man letar lappar och ljudinspelningar i banorna.


Och så kan man klappa en katt. 95 på krankskalan.
 
Last edited:
Meeeer demoversioner. Little Rocket Lab är ännu en Factorioklon... med gimmicken att man går runt i en liten gullig pixelartby och pratar med små söta pixelartfigurer. Det är alltså nån slags Stardew Valley-grej? Ingen aning om jag har rätt, jag är helt obekant med genren i övrigt.

Men man ska alltså konstruera maskiner för att tillverka delar till mosters rymdraket. Samtidigt som professorn på universitetet vill ha andra delar för att forska fram nya maskiner åt dig. Och så kommer det upp uppdrag på en anslagstavla på torget. Helst ska man väl bygga upp sina relationer med det dryga dussinet NPC:er på byn också. Glöm inte den övergivna gruvan. Det hintas om en massa grejer som man ska kunna ta sig an, och hur mycket av det här som faktiskt är implementerat i demot är oklart.

Jag trodde inte jag skulle gilla det här, och det är rätt olidligt gulligt, och kontrollerna tar lite tid att vänja sig vid (QoL-grejer som att låsa nummerknappar till specifika byggnader verkar saknas), men jag fastnade ändå ett par timmar. Starkt 90 på krankskalan.
 
Jag har semester...

Jag har spelat en halvtimme Above. Det är gratis. Det faller inom genren* getspel såtillvida att man spelar nån slags getman som ska bestiga ett rejält högt berg, och gimmicken är att när getmannen klättrar så styr man hans händer individuellt - håll in höger och/eller vänster musknapp för att gripa med motsvarande hand, och styr den fria handen med WASD. Spelet rekommenderar starkt att man använder en handkontroll och det är nog rimligt, men det är inte helt omöjligt med tangentbord hittills.

Man har "liv" men det finns checkpoints som man åker tillbaka till om liven tar slut - annars får man börja om vid det hinder man trillade ner från. Inte vad jag ville spela just nu men gratis var det väl värt - ett darrande 90 på krankskalan.

*) Jag var idag gammal när jag förstod Escape Goat/scapegoat-ordvitsen.



Sen har jag avinstallerat Anno 2070 som jag ser att jag inte skrivit om i Speltimmen. Det är framtid, jorden är Waterworld och uppdelad mellan industrialister, miljöhippies och forskare. En antagonist inom industrialisterna heter Thor Strindberg, och det är ju kul.

Annars så går det ut på att exploatera öar, och försvara dem mot diverse pirater. Det kluriga är att allt man bygger har effektradier som man ska klämma in maximalt med andra byggnader inom, och då bör man kunna utantill hur stort allting är och hur stora radier de påverkar. Tro fan att de flesta guider till Anno mest är optimala byggmönster. Jag som är van vid fabriksbyggarspel vill ju mest ha reda på hur många av byggnad X jag ska bygga för att försörja byggnad Y men det är svårt att få fram i spelet.

Och kampanjen är väl inte ens det riktiga spelet utan mest en jättelång tutorial, och man ska spela enskilda banor, om jag fattar rätt. Nja. 85 på krankskalan.
 
Josåatteh...

Echo är ett smygaspel, verkar vara lite av en doldis i genren? Hursom, man landar på en planet för att återuppliva nån jeppe, och där finns en enorm labyrint med salar i art deco-stil. Där ska man smyga runt och undvika att bli påhoppad av kopior av en själv, som lär sig av de ninjamoves man själv gör och kan kopiera dem efter en "omstart" av labyrinten. Det är inte alltid ninjamoves iofs - kopiorna kan inte åka hiss eller öppna dörrar om de inte sett dig göra sånt.

Kul gimmick, störs lite av att det är väldigt långa bitar där man går i långa gångar medan ens rollperson pratar med nån över komlänk. Speciellt i början, det var väl inte nödvändigt. Jag känner lite som att jag vill spela klart för att kunna avinstallera det. 90 på krankskalan.



I Untitled Goose Game är det en vacker dag, och man är en hemsk gås. Gå(s) runt i en pittoresk stad, sno grejer för folk, skräm dem, blöt ner dem, lura dem att slå sig på tummen, och så vidare. Kul så man förgås. 90 på gåsskalan.
 
Back
Top