Nekromanti Skriva världar -Detaljarbetet

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,408
Location
Göteborg
Jag har börjat skriva lite mer i detalj om dom lite vildare länderna i norr och Emperiet i min spelvärld, om ni kommer ihåg den. Fast efter att ha beskrivit Ransgaard, den gotiska/hunneraktiga vilda klannationen någorlunda i detalj så blev det stopp. Jag kan inte komma på några detaljer att skriva om så att säga.. Jag funderar på att börja skriva äventyr till landet och spela i det med min spelgrupp istället.. Någon som testat det? Eller någon som har bättre idéer?

Föresten har jag skrivit en till liten artikel till skoltidningen, med vag rollspelsanknytan.. Bifogar den om någon vill se.
 
Det är ofta ett riktigt elände att skriva om världen i detalj. Man undrar vad man ska ta upp, men samtidigt finns det idiotmycket som man kan ta upp, och borde ta upp. Det kan bli svårt att urskilja vad som är relevant, och vad som lika gärna kunde förbli obeskrivet. Naturligtvis måste man ju ta upp självklara detaljer som styrelsesätt, penningsystem, osv, men resten kan vara svårare att välja ifrån. Lite om folkets kultur, seder, högtidsdagar, religion, och dylikt, är ju alltid trevligt att läsa om...
Jag har själv samma elände just nu, och tror att jag ska försöka hålla detaljerna på en låg nivå, för att istället låta varje spelledare själv beskriva ingående. De genomgående dragen i världen och länderna ska finnas, men mer ingående än så blir det nog inte...

/Skuggvarg
 
Gå stegvis från det generella till det särskilda. Börja med grova skisser som du efter hand bygger på så fort du får lite idéer. Stäng gärna av datorn, sätt dig på ett obskyrt café eller kanske i ett bibliotek och kladda i ett kollegieblock, och efter hand märker du hur landet eller kulturen växer fram med alla sina kännetecken och särdrag. Allt behöver inte vara så jäkla detaljerat i början. Detaljerna växer fram efter hand. Se bara till att teckna ner alla idéer. Sedan är det bara att dra ihop alla lösa trådar och skriva ner strukturerat från a till ö. Rollspelsmakarens arbete är för övrigt inte särskilt olikt romanförfattarens arbete.
 
Re: Din skola, Arvid [OT]

Hur i jösse namn är folk funtade där?
Jag menar sno en toalettsits ! Vid Krilles mustasch, det är
ju rent utsagt kriminellt <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>

/Alexander Gyhlesten
 
Tja, för något halvår sedan, när jag som bäst höll på med mitt rollspel (du vet vilket jag menar), så började jag spela äventyr i världen, Snart gick det upp för mig hur många buggar spelvärlden innehöll, hur många luckor som var tvungna att fyllas i, hur mycket som helt enkelt inte funkade. På så sätt utvecklades världen. Vidare tvingas man automatiskt hitta på detaljer om en värld när man spelar i den, historieberättande funkar inte om världen bara är yttre konturer. Vad bättre är, de detaljer som tvingas fram genom spelarnas interaktion med spelvärlden, blir ofta av en mer naturlig art. Det blir detaljer som man har nytta av i spelet, detaljer om hur samhället funkar på en nivå som är tillgänglig för rollpersonerna.

Av samma anledning är det en bra idé att skriva små noveller som utspelar sig i världen; det är lättare att börja tänka i banor som "Men om det är på *det där* sättet, varför gör inte *dom* *så*" eller "Tja, nu har huvudpersonen kommit till en by, och ska tala med.. öh... ledaren? hur fan styrs en by i det här landet egentligen?". Historien tvingar fram frågor som man måste svara på.

Själv gillar jag att låta världsskpandet ta den tid det behöver. jag låter världen växa fram organiskt genom att utveckla en massa idéer jag får och sedan plocka bort de som inte passar och fylla i luckorna som med nödvändighet bildas. det är ett långsamt sätt att arbeta, och passar kanske därför inte till alla. Alternativet är antingen att vara jävligt kreativ och smart (till och med smartare och mer rkeativ än *jag* är <img src="/images/icons/tongue.gif" border=0 width=15 height=15>), jobba hårt, eller att finna sig i en värld som kanske käns lite hopfogad, fyrkantig och inte riktigt sammanhängande.

Hoppas jag var till någon hjälp.
 
(kort) anekdotvarning.

Med tanke på min gamle scoutledare, som bland annat hade vattenkrig med högtrycksslangen i skolkorridoren och byggde en eldkastare av en dammsugare, så tycker jag att det låter rätt normalt.
 
Re: (kort) anekdotvarning.

Eldkastande dammsugare? Vore en bra prop nästa gång man spelar, eller hur? <img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15>

Ärligt talat, hur gjorde han då?
 
Re: (kort) anekdotvarning.

Ärligt talat, hur gjorde han då?

Det har han faktiskt aldrig berättat för oss. Ville väl inte framgå med dåligt exempel, antar jag. Men jag förmodar att han fyllde dammsugaren med någon schysst brännbar vätska, ställde in den på utblås, monterade fast någon form av brännare vid munstycket och körde hårt.

Vill minnas att det hela inte gick så bra dock. Dammsugaren exploderade /images/icons/yikes.gif. Men jag kan ju ha blandat ihop det hela med Ernie.
 
Dammsugareldkastare

Absurt nog fungerar vanligt vetemjöl rätt bra om man bara är ute efter pyroteknisk effekt. Annars ställer man dammsugaren på utblås, ser till att byta ut dammsugarpåsen mot ett något mer stabilt kärl som man fyller med gas från vanliga brännare, tejpar (monterar) fast en till brännare ytterst på dammsugarröret, tänder den och slår på dammsugaren. Men då måste man som sagt ha rätt bra utblås, annars kan det explodera. Har man ett sprinklermunstycke (av metall!) från t.ex. en vattenkanna kan man ersätta brännargasen med bensin eller något.

Feliath - vapenmakare ;-)
 
Vad jag frågar mig

Det här är vad jag gör, helt enkelt: jag frågar mig, när jag skriver om ett land: "Vad kommer spelarna/rollpersonerna sannolikt fråga om?" Allt som faller under den kategorin (och det är MYCKET) bör besvaras i texten, om än bara med "det vet ingen", så slipper spelarna vara osäkra.

/Feliath - bygger också
 
Boo-yaaah!

Fan va coolt! Nu blev jag sugen på att göra en egen splatterfilm för att få konstruera min egen eldkastare sådär på bild. Det är det som är det coola med splatterfilmerna -Beslutsamheten som manifesterar sig i improviserade vapen. Ohhh-yeah!
 
Re: Boo-yaaah!

Hehe, påminner om när en kille i min LARP grupp byggde sin egen elektromagnetiska kanon(coilgun princip).
 
Back
Top