Nekromanti Skräckrollspel och försvarsmekanismer?

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,839
Location
Stockholm
Finns det några penna-papper-lir på skräcktemat som jobbar mot/med våra mänskliga försvarsmekanismer mot obehag (ex "att skratta" i en spännd situation) som del i designen? BDG tipsade om ett lajvscenario men känner inte igen detta med att explicit jobba med spelarna som teknik annars? Har ni några exempel eller tankar?
 
Jag kommer inte på något pen and paper-spel som arbetar med spelar-mekanik istället för regel/rollpersons-mekanik.

När det gäller amerikanska skräckrollspel misstänker jag att konstruktörerna aktivt försöker undvika sånt då de tok-kristna där borta har en tendens att gå igång på sånt och anklaga konstruktörerna för djävulsdyrkan.
I samband med att ett animefan tog livet av sig p.g.a. sin waifu
https://www.rollspel.nu/threads/632...http://blog.amightywind.com/dangers-of-anime/
(jag är bara glad för att det inte är rollspel som är måltavlan för en gångs skull)

Med det sagt är jag jättenyfiken om det finns något spel där ute som har sådan mekanik.
(jag vet att det finns ett par datorskräckspel som börjat tänka utanför boxen. T.ex. som använder sig av datorns webbkamera och spelarnas telefonnummer så när ens rollperson tittar sig i spegeln så ser man sitt eget ansikte, eller när en telefon i spelet börjar ringa så börjar ens egen telefon göra det med - men det är ju inte riktigt vad du efterfrågar)
 
Det fanns en artikel om detta i ett nummer av Alter Ego, men tyvärr verkar det fanzinet inte längre gå att finna på nätet.

Artikeln baserades på Vaillants indelning av försvarsmekanismerna i fyra nivåer och diskuterade hur rollpersoner som utsätts för stress kan tvingas gå från en högre mer flexibel nivå till en lägre och mer extrem. Spelaren får sen välja vilket eller vilka försvar på den aktuella nivån som stämmer överens med såväl karaktärens personlighet som den specifika situationen. I rollspelsregler skulle detta kanske kunna skötas med något slags saving throw eller liknande.

Eller är du ute efter att på något sätt få in _spelarnas_ försvarsmekanismer i spelet?
 
terje;n196182 said:
Det fanns en artikel om detta i ett nummer av Alter Ego, men tyvärr verkar det fanzinet inte längre gå att finna på nätet.

Artikeln baserades på Vaillants indelning[/URL] av försvarsmekanismerna i fyra nivåer och diskuterade hur rollpersoner som utsätts för stress kan tvingas gå från en högre mer flexibel nivå till en lägre och mer extrem. Spelaren får sen välja vilket eller vilka försvar på den aktuella nivån som stämmer överens med såväl karaktärens personlighet som den specifika situationen. I rollspelsregler skulle detta kanske kunna skötas med något slags saving throw eller liknande.

Eller är du ute efter att på något sätt få in _spelarnas_ försvarsmekanismer i spelet?

Coolt! Men ja, jag är inne på spelarna :)
 
terje;n196204 said:
Jaha, det är ju en helt annan sak då! :)

Har du själv några tankar om hur det skulle kunna funka?


Jag har inte läst på om våra omedvetna försvarsmekanismer så noga ännu (fortfarande på "TO DO") men typ något i stil med det BDG föreslog i en annan tråd *ni (OOC och IC) får inte le, skratta eller skämta* skulle kunna fungera för att blocka den stressventilen.
 
Ok då förstår jag. Känner inte till något spel som försökt sätta sådant i fokus, men det verkar vara väldigt vanligt som en (uttalad eller antagen) del i många spelgruppers sociala kontrakt.
 
Jag har inte hört om något spelsystem som sätter upp regler för hur spelarna får bete sig, men däremot händer det att vissa spelledare sätter upp sociala regler för sessionerna. T.ex. "nu vill jag köra ett riktigt gräsligt spel, så jag vill inte ha något skämtande och flamsande". Och visst kan det påverka känslan i spelet.

Jag har annars något vagt minne av att någon berättat om ett spelsystem som tvingade spelarna att slå skräckslag om SL tyckte att de reagerade med chock eller äckel, men dels kan jag förstås minnas fel, och så tror jag att ett system som fungerar på de premisserna blir lite snedvinklat beroende på vilka man har i gruppen och hur länge de har spelat. :rolleyes:
 
Happy Jacks hade förresten en del intressanta synpunkter på skräckspelande för några säsonger sedan, som tangerar de här tankegångarna. Men det handlar mer om spelledarteknik än om regelverk:

(fritt översatt)

"Se för det första till att alla spelare är med på tåget innan du sätter igång. Om du vill köra ett skräckspel måste du sätta premisserna först, och förklara för dina jyckelspelare att 'nej, ni får inte spela läspande vampyrer i det här spelet'."

"Du kommer inte att klara av att hålla stämningen uppe hela tiden, och det är heller inte poängen. Låt dem skämta ibland (det är en naturlig reaktion för att hantera ett spänt stämningsläge), men gör det inte själv, och skratta inte med. Sedan när de skrattat färdigt slår du till!"
 
Back
Top