Rollspel som dikter

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
19,751
Location
Helsingborg
...jag i regel slår i böcker idag för att hitta inspiration snabbt och då är det bilder som hjälper mig, inte text som jag måste gräva mig igenom. Undantaget dikter, dikter är något helt annat. Rollspel är dock inte dikter.
Vad är det med dikter som gör att du vill gräva dig igenom dem?

...och naturligtvis, skulle det gå att överföra det på rollspel? Menar nu inte dikter rakt av, utan hur de gör att du fastnar för dem.
 
Vi har ju också haiku-utmaningen:

 
Men dikter är väl generellt text som är gjord mer utifrån kvalitet framför kvantitet. Så man kanske inte "gräver" sig igenom dem så mycket som man läser, tar intryck och blir buren av en känsla. Jag tycker att det kan fungera som en utmärkt ersättning för, eller komplement till, en bild.

Det förekommer redan poesi i rollspel, t.ex. så har Svärdets sång små textstycken i början av kapitlen, exempelvis s13, spelarboken:

Vincerras döda kropp låg orörd under tre dygn innan man fann henne. Huvudet vilade nästan kärleksfullt i kimerans flank, fingrarna lindade rund svärdet som kluvit bestens lever. Blod från båda färgade sköldmöns hårslingor mörkbruna och hade fyllt hjälmen vid sidan i en skål till förgängligheten.

Det finns flera spel som har den typ av längre eller kortare stämningstexter. Kvaliteten varierar.
 
Jag var nog otydlig i min syftning. Dikter är formen, hantverket och vad som görs med språket som lockar. Det handlar om att dikter väcker tankar, känslor och är ett vackert hantverk. Rollspel och regeltexter till rollspel, not so much.
 
Ett spel som jag verkligen upplever leker med de språkliga formerna är Mörk Borg. Där blandas krass, prosaisk regeltext med mardrömslika poetiska fragment som beskriver spelvärlden.
 
Det handlar om att dikter väcker tankar, känslor och är ett vackert hantverk.
Jag tänker mig att det här är något man kan använda för att förmedla antingen spelvärld eller skapa ett visst tankesätt hos spelarna.

Polaris kommer i åtanke, där deltagarna börjar tänka på ett poetiskt sätt. Skulle gärna vilja analysera den texten någon gång.

Hade en tanke att förmedla spelvärlden i Med ljus och lykta genom ett längre poesistycke som bara staplade företeelser i Staden på varandra. Egentligen inte tänkt att läsas, utan mest som ett sätt att presentera en lista.

För just väcka tankar och känslor är något jag gärna hade sett i spel. Det är väl en raritet med tanke på att alla kan skriva med få kan skriva bra. :)
 
Men dikter är väl generellt text som är gjord mer utifrån kvalitet framför kvantitet. Så man kanske inte "gräver" sig igenom dem så mycket som man läser, tar intryck och blir buren av en känsla. Jag tycker att det kan fungera som en utmärkt ersättning för, eller komplement till, en bild.

Det förekommer redan poesi i rollspel, t.ex. så har Svärdets sång små textstycken i början av kapitlen, exempelvis s13, spelarboken:

Vincerras döda kropp låg orörd under tre dygn innan man fann henne. Huvudet vilade nästan kärleksfullt i kimerans flank, fingrarna lindade rund svärdet som kluvit bestens lever. Blod från båda färgade sköldmöns hårslingor mörkbruna och hade fyllt hjälmen vid sidan i en skål till förgängligheten.

Det finns flera spel som har den typ av längre eller kortare stämningstexter. Kvaliteten varierar.
Det jag inte fattar är varför stämningstexterna ofta verkar vara i tredje person imperfekt, medan spelen spelas i första person presens. Känns ju askorkat.
 
Back
Top