Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2019 v4

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v4.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Jag har sett Goldfinger.

Under helgen såg jag de två första Bond-filmerna, Dr. No och From Russia with Love. De känns som lite långsamma och bitvis lätt förvirrade detektivberättelser medan konceptet till den tredje filmen, Goldfinger, fått sin klassiska form. Bond spöar skurkar, frotterar sig med vackra damer, dricker dry martinis, deltar i biljakter, kläcker ur sig fyndiga one liners och reser jorden runt på 80 minuter. Han har också coola prylar, välsittande kostymer och en frisyr som aldrig blir rufsig. Allt detta med en karismatisk Sean Connery i centrum, och som helhet känns det... förlegat är kanske ordet jag söker. Det gäller särskilt kvinnosynen och specialeffekterna. Eftersom min första kontakt med Bond var Moonraker ser jag dessutom Roger Moore som den riktiga Bond. Samtidigt har Goldfinger absolut sina förtjänster. Dit hör ett bra momentum, den sluge Auric Goldfinge som ger mig vibbar av klassiska serietidningsskurkar, samt den storslagna titelmelodin.

Betyg: 3 av 5 (föregångarna får båda 2 av 5).
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Jag har sett Åskbollen.

Nästan allt är sig likt från Goldfinger. Det som saknas är dry martinis och biljakter. Som kompensation får vi en båtjakt och en hel del dykande. Vattentemat är påtagligt och om jag vore från Göteborg skulle jag sannolikt försöka vitsa till det och kalla filmen för Badbollen. På minuskontot hamnar i övrigt att skurkarna är slätstrukna och filmen ganska utdragen, på pluskontot att titelmelodin är utsökt dramatisk. Lite lustigt är även att CIA-agenten Felix Leiter återkommer för tredje gången med en tredje skådis, alla med olika utseende och stil.

Betyg: 2+ av 5
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
luddwig: "...CIA-agenten Felix Leiter återkommer för tredje gången med en tredje skådis, alla med olika utseende och stil.", det är därför han är CIA:s bästa agent :)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Voldstagg13;n306261 said:
luddwig: "...CIA-agenten Felix Leiter återkommer för tredje gången med en tredje skådis, alla med olika utseende och stil.", det är därför han är CIA:s bästa agent :)
Jag ser det som ännu ett bevis för att James Bond-filmerna i själva verket utspelar sig i ett annat fiktivt universum... =)
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Voldstagg13;n306261 said:
...det är därför han är CIA:s bästa agent :)
Raka motsatsen till Monsieur LeClerc i 'Allo 'Allo, "The man with a thousand faces - every one the same."
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Jag har sett Man lever bara två gånger.

Här bjuds vi på mera Bond efter det nu etablerade konceptet. Det är grabbig action och små humoristiska inslag över en tunn handling. Sett till de stora dragen är detta ingen dålig actionrulle. Det är på detaljnivå det skaver. Varför pratar så många japaner bred amerikanska? Varför måste Bond egentligen gifta sig med en flicka från en fiskeby? Varför är samma flicka den enda kvinnliga deltagaren i anfallet mot Spectres bas? Varför skjuter Spectres hejdukar sämre än stormsoldater? Varför finns det inte ett trappräcke i hela Spectres bas? Och så vidare. Liksom tidigare är det också tydligt att specialeffekterna inte var mogna för denna typ av film, men det är samtidigt lite charmigt när det ena modellrymdskeppet äter upp det andra. Spectres vulkanbas är dessutom en helt fantastisk set piece. Den ska jag absolut knycka till min rymdoperakampanj.

Betyg: 3 av 5.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Jag har sett I hennes majestäts hemliga tjänst.

Agent 007 ligger runt lite mer än vanligt, blir kär och gifter sig. Annars är det mesta som det brukar i Bond-land. Om Åskbollen var en badboll är detta en snöboll där vi får se slalomfärder, bobfärder, skridskoåkning och laviner. Att George Lazenby spelar huvudrollen förändrar inte särskilt mycket, men att han är dubbad tar en del snärt ur replikerna. På ljudfronten är det annars fint att höra retroklingande syntar smyga sig in. Vidare saknar filmen de typiskt fiffiga agentgrunkorna, men den är däremot inte fri från saker som skaver. Särskilt märkligt är det att Spectres ledare Blofeld inte genast känner igen Bond och tar livet av honom. Att Blofelt här spelas av "Kojak" och saknar det serietidningsskurkiga ärret från förra filmen förtar också en del av stämningen.

Betyg: 3- av 5.
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,043
Location
Sthlm
Ibland när jag har undvikande åsikter så undrar jag om det är mig eller alla andra som har fel. Jag kan ju skilja på saker som jag vet att jag gillar men andra inte tycker om (moster som tydligt är en man i gummidräkt tex). Men vissa andra saker är svårare, jag är tex allergisk mot när en film i slutet ska visa flashbacks till början av filmen. Det sänker en films betyg med nästan ett helt steg för mig och alla borde begripa att det är uselt historieberättande. Sen gillar jag inte krigsfilm överlag, men det ser det nästan inte ut som att andra gör heller.

I alla fall, idag slapp jag undra för jag hade en med tittare som var av samma åsikt som mig.

Jag har alltså sett Batman Ninja (2018?). Som av tidigare recensenter i filmklubben fått mellan 1 och 0 i betyg.


Och det var kul och bra och jag blev glad av att titta. Så kan det vara, folk kan tycka olika och ha rätt ändå.

Det är en DC Animations långfilm och de håller ju överlag hög kvalité och skäms inte för att pröva lite olika saker. Den här gången har de valt att ta tillvara på två saker och satt ihop dem till något som är större än helheten. Det ena är att Batman inte måste handla om mörker ångest och hämnd utan att det är minst lika mycket batman när Batman jagar Pingvinen genom en gigantisk skrivmaskin och Jokern kommer flygande med en helikopter som har ett jättestort Jokeransikte i fören. Den andra grejen är den sortens asiatisk komedi som finns i bland annat One Punch Man, Tenga Toppa Guren Lagan, Fong Sai Yuk 2 - Må den eviga kampens låga brinna för alltid, Drunken Master 2, FLCL och sånt. Sen så är estetiken snygg, det är kolsträck, mönster på himlen, överdesignade figurer och flyt i animationen.

Resultatet är fantastiskt. Borgar som är mech:ar, orimliga onlinerförklaringar, läderlappsninjor, Bane som sumo, läderlappsfamiljen med alla sina Robins (red hood får till och med en egen del i annan med Kai do Maru pastell stil). På slutet gör Batman Narouto-tecken med händerna! (nej, det är ingen spoiler, jag lovar).
Det är exakt rätt sorts dumt från början till slut!

Bonus: om du ser filmen på Netflix med engelskt tal och svensk text så blir det tydligt att ett par scener har helt annan dialog på japanska, kul för den som vill lära sig något om hur man väljer att dubba saker.
4 av 5
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Jocke;n306800 said:
Det ena är att Batman inte måste handla om mörker ångest och hämnd utan att det är minst lika mycket batman när Batman jagar Pingvinen genom en gigantisk skrivmaskin och Jokern kommer flygande med en helikopter som har ett jättestort Jokeransikte i fören.
QFT.

Jag skulle för övrigt verkligen vilja att någon gjorde en riktigt bra totalt-jävla-utflippad otecknad Batmanfilm. Lite Adam West eller de mest knarkiga serieavsnitten, med 2020-talets specialeffektsbudget och totala avsaknad av känsla för moderation. Bröta på med weird fuckery shit, bara. Som ett slags botemedel mot Nolan-Batman, ett slags dark-and-gritty-lavemang. Låt pendeln svinga tillbaka ner åt andra hållet, liksom.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
9,918
Location
The Culture
krank;n306804 said:
QFT.

Jag skulle för övrigt verkligen vilja att någon gjorde en riktigt bra totalt-jävla-utflippad otecknad Batmanfilm. Lite Adam West eller de mest knarkiga serieavsnitten, med 2020-talets specialeffektsbudget och totala avsaknad av känsla för moderation. Bröta på med weird fuckery shit, bara. Som ett slags botemedel mot Nolan-Batman, ett slags dark-and-gritty-lavemang. Låt pendeln svinga tillbaka ner åt andra hållet, liksom.
Är det inte vad "Batman & Robin" försökte vara?
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Gurgeh;n306805 said:
Är det inte vad "Batman & Robin" försökte vara?
Mnjae. Eller ja, det finns väl inslag av det, men är så inåthelvete dålig att den liksom slarvar bort all potential. Jag menar, den filmen är ju som allra bäst när den liksom bara kör på och är superkitchig, men när allt omkring är så fult och dåligt så faller det bara platt.

Jag skulle vilja se samma sak fast med, typ, en plot nån tänkt på mer än fem sekunder, bättre skådespeleri, bättre regi, bättre klippning, och snyggare effekter. Och dräkter.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,574
Jag har sett Diamantfeber.

Jag tycker att Diamantfeber låter som en Jönssonligan-film och det här nästan lika fånigt. Handlingen känns mest som en ursäkt för att hjälpligt koppla ihop actionscenerna, och många karaktärer är närmast karikatyrer. Felix Leiter dyker upp för fjärde gången med en ny dussinskådis. Även Blofeld är utbytt och för nu tankarna till Cliff Barnes i Dallas, vilket inte är en komplimang. Inte bjuds det på några retrosyntar heller men titelmelodin, återigen sjungen av Shirley Bassey, är magnifik.

Betyg: 2+ av 5.
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,331
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Precis som Jocke har jag sett ”Batman Ninja”. Jag såg den inte helt frivilligt då det var min son och dotter som ville se den, att den är på japanska är dessutom positivt då det blir ett lärotillfälle för barnen att lära sig mer av sitt andra/första modersmål. Nåja, min japanska är helt klart på en rätt bra nivå så jag förstår det allra mesta utan att behöva text men filmen var inte speciellt bra. Detta är inte bra då jag dels är partisk för att de är i Japan och talar japanska samt att jag älskar allt med Batman.

Nej, filmen var inget för mig då hela premissen är för mycket och jag föredrar helt klart en Batman i Gotham som talar engelska. Mina barn gillade den dock men de är fem och åtta år gamla och är strået vassare än mig själv på japanska. Min kärlek till allt med Batman har som kul är smittat av sig på mina barn och det med kombinationen att filmen utspelar sig i en ”historisk” japansk miljö på japanska är inte vanligt. Så tack vare detta så fick filmen ändock en pedagogisk poäng som inte alltid är lätt att hitta när det skall kombineras med nöje.

Barnen tyckte filmen var en 5/5 men jag ger den en 3/5. Det stilistiska är snyggt och väldigt japanskt men för mig är det inte Batman. Handlingen är överdriven och löjlig, vilket alltid inte är fel men det fungerar inte för mig i den här filmen. Dock så vet jag inte om jag är målgruppen för filmen, eller vilken målgrupp som den riktas till alls. Det är i alla fall en väldigt annorlunda film som är sevärd ur ett kuriosa perspektiv eller för dess animerade stil, se den inte för handlingen.

Jag är dock glad att jag såg den då det finns få filmer eller serier på japanska som jag och barnen kan se tillsammans utan att någon tycker det är för tråkigt. Jag vet inte hur mycket Pokémon jag har sett!!! För mycket är nog svaret närmast sanningen.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Jag har just sett om Spiderman: Homecoming. Den räknas dock inte som veckans film riktigt, eftersom jag både sett den på bio och på bluray tidigare. Men, jag har haft alldeles för långt uppehåll sedan förra filmen i min nuvarande genomtittning av alla Marvelfilmerna så det fick liksom bli dags. Jag får väl se nån film i morgon också, tänker jag. Det finns säkert nån nittiminutare på Netflix.

Det roliga här är att jag hade exakt samma reaktion på den här filmen som förra gången jag såg den. Jag var av någon anledning lite osugen och hade skjutit upp tittandet i flera veckor - men när jag väl satt där så hade jag ett stort flin mitt i ansiktet i typ två timmar.

Det här är en film nästan helt och hållet utan dåliga scener. Den har i varje fall inga onödiga - varje scen gör ett viktigt jobb och gör det jävligt bra. Slutstriden är väl inte sådär superspännande, men den är apsnygg och den enda anledningen till att den framstår som "inte så superspännande" är att resten av filmen är så bra.

Och Keaton är så jävla bra som Vulture. Jag är nog beredd att sätta Vulture som min favoritskurk i MCU, faktiskt. Dels är karaktären jordnära och trovärdig och sådär relaterbar som alla riktigt bra skurkar är. Dels spelas han helt otroligt mästerligt av Keaton. Mästarklass, verkligen. Plus att designen av vingdräkten och allt omkring honom är supersnyggt.

En grej jag gillar massvis är att han har ett sånt fullständigt förakt mot superhjälte- och skurkgrejen, men inte själv tycks inse vad han är. Han tycker att det är jättetöntigt att en av hans hejdukar går runt och kallar sig "Shocker", och pratar nedlåtande om hjältar med dräkt - men ser han inte att hans "vingdräkt" är en... dräkt? Med onda ögon? Det är så himla roligt att det verkar finnas liksom en naturlag i MCU, att om du får tag på alientech eller superkrafter så¨KOMMER det förr eller senare att ta sig uttryck i att du figurativt sett börjar sätta kalsongerna på utsidan av byxorna och skaffa dig vad som i The Crow kallas "jolly pirate nicknames".


Nåja, jag vet inte riktigt vart jag vill komma. Superb film iaf, jag ångrar inte en sekund att jag såg om den.

BETYG: 5/5

Nästa Marvelfilm blir Thor: Ragnarok. Hm... Den har jag ju sett och skrivit om två gånger tidigare, men som det verkar inte på bluray. Då skulle ju faktiskt den kunna bli morgondagens film. Det har jag ju inget emot, för den är ju faktiskt fantastisk...
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,618
Location
Rissne
Sagt och gjort: Jag har sett Thor: Ragnarok. Igen.

Jag såg den två gånger på bio, och sedan en gång hemma i 2D, och nu har jag alltså också sett den på hederligt inköpt 3D-bluray.

Jag tror egentligen att jag skrivit allt viktigt, framför allt är jag fortfarande extremt nöjd med formuleringen "en renodlad balls-to-the-wall gonzo slapstick rymdfantasy-komedi med rymdvikingaguda-aliens" som jag tydligen fick till redan efter första gången jag såg den.

Det enda semi-nya jag har att tillföra är nog att allting på Sakaar fortsätter vara jättebra varje gång jag ser den, medan allting på Asgard blir sämre för varje gång. När första delen av filmen är avklarad så delas ju filmen upp i två parallellhandlingar: Den intressanta på Sakaar och den urtråkiga på Asgård. Asgård är humorlöst episkt Sagan om Ringen-nonsens, "episk musik", bortslösande av Hela-potential, och expositions-dumpar. Sakaar är action, gonzo, Kirbyesque, elektrosynth och Jeff Goldblum.

Jag tror att den här filmen hade lyfts flera steg av att bara klippa bort alla Asgard-delar innan Thor kommer tillbaka dit. Allt viktigt kommuniceras ju av Heimdal ändå.

Expositionen om Hela och Odens historia hade kunnat skötas snyggare. Loke kan ju uppenbarligen trigga flashbacks, och Valkyrie har uppenbarligen minnen av hur allting hände - det hade kunnat vara en jävla massa mer show och mycket mindre tell.

Visst, det hade varit synd att inte få se mer Kate Blanchett, men å andra sidan en chans att se mer Tessa Thompson. Och Tessa spelar ju den extremt mycket mer intressanta kvinnliga karaktären, trots allt. Plus: Kate hade kunnat vara med i flashbacksen.

Hur som helst: det klipps tillräckligt ofta till Sakaar för att man ska kunna stå ut med Asgard-delarna. Och filmen är fortfarande rolig och bra. Bara inte RIKTIGT så rolig och bra som den hade kunnat vara.

EDIT: Och det är as-bra (pun intended) att filmen saknar kärlekshistoria.

Fortfarande en femma såklart. Det här är nitpicking.

BETYG: 5/5
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett Space Station 76.


Jessica (Liv Tyler) har fått ett nytt jobb som andrepilot på rymdstationen Omega 76. Det låter ju som ett bra karriärsteg, om det inte vore för att den gamle andrepiloten Daniel (Matthew Morrison) har gjort slut med kapten Glenn (Patrick Wilson) för att Glenn inte vill komma ut som homosexuell, mekanikern Ted (Matt Bomer) har ett trasigt äktenskap med Misty (Marisa Coughlan), Steve (Jerry O'Connell) är superkåt jämt och knullar runt med inte bara sin fru Donna (Kali Rocha) utan även Misty, och dessutom stöter på Jessica, och …

---

Ibland kommer man över en film som i sig inte är särskilt bra, men som är inspirerande nog att få en att vilja ha den i alla fall. Space Station 76 är en sån film. Filmen i sig är mer av en parodi av en amerikansk relationsromkom-tv-serie från sent nittital, fast satt i rymden på en sjuttitalsrymdstation. Lite fnissade jag åt att Jessicas pappa spelas ac en rätt mycket äldre Keir Dullea – Dave Bowman i År 2001: En rymdodyssé – men det är det nog bara jag som fnissar åt.

Slutklämmen är väl att jag tyckte miljön och musiken var roligare och mer inspirerande än själva plotten och ståryn, men nu vill jag ha ett sjuttitals-sf-rymdsåpa-spel.
 
Top