Nekromanti [Regelfråga] Exceptionella slag

[Bolongo]

Det här är nog alldeles för sent påkommet, men...
något har gnagt på mig ett tag utan att jag kunnat sätta fingret på vad det var, men nu när jag insett det måste jag fråga.

Det påpekas ju flera gånger att exceptionella slag INTE skall ses som crits och fumbles, det vill säga inte som att den som utför handlingen har presterat bättre, utan att någon yttre faktor genom tur/otur har intervenerat. Detta är en bra princip eftersom det ger en impuls att skapa mer variation i beskrivningar av händelseförloppet.
MEN det finns faktiskt ett antal ställen i reglerna där exceptionella slag behandlas på ett helt traditionellt sätt, alltså som steg i en linjär prestationsskala. Mest påfallande i stridsreglerna (s. 66, 68, 71), men även på ett ställe angående sejd (s. 80). Detta är de exempel jag hittar vid en snabb genomskumning (av korrektur-versionen).

Att jag inte såg inkonsekvensen tidigare beror nog på att den traditionella varianten sitter i muskelminnet på mig, och därför ifrågasatte jag inte när den dök upp. Det går också att förklara bort den med att de angivna reglerna inte säger något om VARFÖR det exceptionella lycket råkar vara ett snäpp bättre än det vanliga, det går fortfarande att ge en narrativ beskrivning som följer grundprincipen och samtidigt förklarar det mekaniska utfallet. Fast i längden känns det litet märkligt om VARJE gång du lyckas slinka förbi någons Gard för att göra skada direkt på Hälsa, så berodde det bara på röta och inte på din egen skicklighet.

Kanske måste man bara acceptera att just strider får vara ett undantag, eftersom de innefattar så väldigt mycket tärningsrullande och det behövs relativt enkla mekanismer för att behålla flytet?

 

[Krille]

Precis som du säger så är det flytet som var den stora faktorn. Det blev en för stor bromskloss att behöva komma på någonting utomstående varenda gång exceptionella slag inträffade i strid. Dessutom är narrativa regler en sådan där sak som tenderar att bli otydliga rent mekaniskt – vilken effekt har det där utomstående bra/dåliga rent gelémässigt? – och strid är det sista stället där otydlighet behövs enligt min åsikt. Ett tidigt förslag var att sno Wounds/Vitality från Star Wars d20 (igen – jag har snott den förr) och använda den mekanismen för exceptionella slag i strid.

Sejd-undantaget är också ett dubbelt undantag: om man inte känner anden man kallar på så finner man anden genom en utmaning, och den har ju olika kvalitetsnivåer. Men när man känner anden och bara slår ett slag så blir det knepigare. Att mäta ett minsta resultat blev lite knepigt och bestraffande för dåliga sejdkonor, så jag valde att återigen använda mekanismen med exceptionella slag för det undantaget.

Men grundprincipen att exceptionella slag innebär att något bra händer är sund, så den påpekades extra starkt att exceptionella slag innebär att något annat bra/dåligt också händer, och det är den generella regeln. Jag håller bara tyst om att den ställer högre krav på spelarna i vissa situationer, och inför ett särskilt regelmässigt undantag på de ställena där det verkligen behövs lite extra tydlighet.

 

[Rymdhamster]

Ingen erfarenhey av Symbaroum, men jag gillar generellt sätt att växla mellan katakyärsskicklighet och utomstående influenser vid kritiska slag, allt efter vad som passar situationen, spelaren och rollpersonen. Det ger stor variation.