entomophobiac
Low Prep High Play
Onda människor är fortfarande på gång. Hade hoppats på att kunna köra en första speltest och kanske skicka på lite korrläsning innan årsskiftet men det kommer inte hända som det ser ut nu.
Men en sak som är väldigt intressant med scenariot, och samtidigt ett gigantiskt potentiellt problem, är att strukturen är väldigt öppen.
Det här är en text som kommer läsas högt för spelgruppen:
“För två dagar sedan häktades NN för vårdslöshet i trafik. Vid en rutinmässig kontroll av hans bil upptäcktes flera suspekta föremål. En ishacka. Ett blåljus från en civil polisbil. Flera personliga persedlar, såsom ID-handlingar, från unga kvinnor. Av en händelse kändes en av dem igen från en polisakt om försvunna personer, och en annan kunde snabbt härledas till en grannstat. Sedan dess har flera andra grannstater hört av sig för att försöka koppla ytterligare försvinnanden till den häktade. Men än finns inga bindande bevis.”
Sedan delas en fysisk mapp ut som innehåller olika former av handouts. Kvitton, foton, etc., lite beroende på vad som hinner skapas till scenariot. Just nu är allt bara representerat av fula tillfälliga saker. Efter det är resten upp till spelarna, tolkat utifrån verktyg som de förses med baserat på vilka rollpersoner de väljer.
Men det som slagit mig med upplägget, som delvis är inspirerat av Sherlock Holmes-spelen (Consulting Detective, eller för den delen Äventyrsspels gamla version från 80/90-talet), är att det kräver extremt mycket spelarinitiativ. Något som inte alla konventsgrupper är lika bekväma med.
Materialet är i stort sett bara en referensbok för spelledaren med bokstavsordningsreferenser som "Receptionist", för tillfällen där en sådan behövs. Eller specifika namn för när spelarna frågar efter dem.
Så även om jag tycker det är precis hur kul som helst att sätta ihop det här, även om det är svårt och tar tid, så har det slagit mig att det kanske är för flummigt för att riktigt säljas in som ett konventsscenario?
Eller så har jag för dålig tilltro till konventsmänskligheten...
Men en sak som är väldigt intressant med scenariot, och samtidigt ett gigantiskt potentiellt problem, är att strukturen är väldigt öppen.
Det här är en text som kommer läsas högt för spelgruppen:
“För två dagar sedan häktades NN för vårdslöshet i trafik. Vid en rutinmässig kontroll av hans bil upptäcktes flera suspekta föremål. En ishacka. Ett blåljus från en civil polisbil. Flera personliga persedlar, såsom ID-handlingar, från unga kvinnor. Av en händelse kändes en av dem igen från en polisakt om försvunna personer, och en annan kunde snabbt härledas till en grannstat. Sedan dess har flera andra grannstater hört av sig för att försöka koppla ytterligare försvinnanden till den häktade. Men än finns inga bindande bevis.”
Sedan delas en fysisk mapp ut som innehåller olika former av handouts. Kvitton, foton, etc., lite beroende på vad som hinner skapas till scenariot. Just nu är allt bara representerat av fula tillfälliga saker. Efter det är resten upp till spelarna, tolkat utifrån verktyg som de förses med baserat på vilka rollpersoner de väljer.
Men det som slagit mig med upplägget, som delvis är inspirerat av Sherlock Holmes-spelen (Consulting Detective, eller för den delen Äventyrsspels gamla version från 80/90-talet), är att det kräver extremt mycket spelarinitiativ. Något som inte alla konventsgrupper är lika bekväma med.
Materialet är i stort sett bara en referensbok för spelledaren med bokstavsordningsreferenser som "Receptionist", för tillfällen där en sådan behövs. Eller specifika namn för när spelarna frågar efter dem.
Så även om jag tycker det är precis hur kul som helst att sätta ihop det här, även om det är svårt och tar tid, så har det slagit mig att det kanske är för flummigt för att riktigt säljas in som ett konventsscenario?
Eller så har jag för dålig tilltro till konventsmänskligheten...
