Inledning
Då jag satt och skrev på den nuvarande tråden om magiteori, och filosoferade kring resonans, essens och filament, slog det mig plötsligt... kongelerade filament har ju den gemensamma faktorn "absolut essens", dvs. fullkomlig frånvaro av definierade resonansriktningar. Skulle man då inte kunna använda detta faktum för att svara på en av alkemins största frågor; vad innebär ett föremål innehållande odefinierad resonans? Jag funderade kring det, kollade i böckerna, och kom fram till en ny teori, som kanske (åtminstone för tillfället, dvs. tills M&M II eventuellt kommer ut) kan besvara den frågan (om texten är konstig är det för att den från början skrevs i tidigare nämnda andra inlägg och endast delvis omarbetats).
Teorin
Med inspiration från den mening i M&M som fastslår att kongelaten har en egenskap känd som "absolut essens", dvs. full frånvaro av definierad resonans. Vad kännetecknar kongelat? Jo, att de, trots att de i grunden har samma rent materiella förutsättning (de saknar alla definierad resonans), har de alla en specifik form relaterad till deras aspekt. Ganska logiskt egentligen, med följdfrågan ifall det inte är så att det faktiskt är anhopningar av filament som skapar essens och inte tvärtom... det är dock inte det jag är ute efter.Vi kan notera att kongelaten även inom aspektgrupperna skiljer sig i fråga om åtminstone en fysikalisk egenskap; färg.
Även om det enda konkreta exemplet som nämns är färg, som ju varierar något i flera typer av kongelat. Ingenting alls nämns ju (vad jag vet) om egenskapen densitet, medan de flesta andra fysikaliska egenskaper varierar från typ till typ. Vad är då dessa fysikaliska egenskapers gemensamma nämnare? Jo, de har alla odefinierad resonans.
Slutsatsen blir då att odefinierad resonans är precis vad det låter som, men till största delen på ett teoretiskt plan; materien tar en viss färg, densistet, viskositet... utan att de behöver vara relaterade, och behåller dem sedan. Du kan få ett pulver som är fullständigt genomskinligt men samtidigt reflekterar 98 % av det ljus som träffar det, ett material övergår från från fast till vätska till gas omedelbart, då smält- och kokpunkten är identisk, en superlätt metall som inte leder värme, eller varför inte en geggig, rosa sten som förångas innan den smälter?
Assorted kongelatflumm
De kongelerade filamentens mer specifierade resonanser kommer sig utav att (spånar fritt) filamenten (som nämnts i detta inlägg) söker sig till relaterad essens, eventuellt ger upphov till den; de tar helt enkelt och förenklar proceduren genom att, nu då de har
möjlighet, förändra resonanserna så att de kommer att likna deras (filamentens) aspekter (allt detta "viljande" kan för den mer vetenskapligt inriktade helt enkelt ses som filamentens energinivåers påverkan av resonansen, vilket kanske stämmer bättre. Men man vet ju aldrig...). Detta resulterar förstås i att hydrotropi ger ett vattenliknande ämne, som dock, pga. att resonanserna ju faktiskt är odefinierade, inte blir exakt som vatten (kan ju även vara så att den får sötvattens densitet och saltvattens ledningsförmåga; vatten som vatten för filamentet[s energinivå]), utan som något slags "genomsnittsvatten", där resonanstalen ligger slumpmässigt utlacerade längs de skalor som vatten upptar. Sedan behöver ju detta inte vara konstant; kongelaten kanske konstant skiftar mellan olika rimliga egenskaper, bara att när de väl tagit form är dessa skiftningar för små för att en människa ska kunna upptäcka dem (utan relevanta studier, möjligen).
Överförandet av detta sätt att se på kongelat till andra aspektgrupper kräver förmodligen en stor mängd antaganden, men det poängen var ju ändå att definiera odefinierad resonans, eller hur?
Avslutning
Detta är mitt försökt till en förklaring för vad som menas med "odefinierad resonans", *höjer gradvis röststyrka och intensitet* och godtas det kommer jag att ha löst det mysterium som alla magiteoretiker grubblat över i (nästan) tusentals år! (Va? Någon kom på det före mig och postade det i augusti 2002, och det är bara det att jag själv missat det? Ajdå... nåväl, sånt händer... Marconi fick trots allt äran för radion!
)
Regmolar, för tillfället alltför inne i sin nya teorin för att finna de uppenbara felen som antagligen gömmer sig där, eller för att överväga det potentiellt fåniga i att ha en massa pretentiösa rubriker överallt...
Då jag satt och skrev på den nuvarande tråden om magiteori, och filosoferade kring resonans, essens och filament, slog det mig plötsligt... kongelerade filament har ju den gemensamma faktorn "absolut essens", dvs. fullkomlig frånvaro av definierade resonansriktningar. Skulle man då inte kunna använda detta faktum för att svara på en av alkemins största frågor; vad innebär ett föremål innehållande odefinierad resonans? Jag funderade kring det, kollade i böckerna, och kom fram till en ny teori, som kanske (åtminstone för tillfället, dvs. tills M&M II eventuellt kommer ut) kan besvara den frågan (om texten är konstig är det för att den från början skrevs i tidigare nämnda andra inlägg och endast delvis omarbetats).
Teorin
Med inspiration från den mening i M&M som fastslår att kongelaten har en egenskap känd som "absolut essens", dvs. full frånvaro av definierad resonans. Vad kännetecknar kongelat? Jo, att de, trots att de i grunden har samma rent materiella förutsättning (de saknar alla definierad resonans), har de alla en specifik form relaterad till deras aspekt. Ganska logiskt egentligen, med följdfrågan ifall det inte är så att det faktiskt är anhopningar av filament som skapar essens och inte tvärtom... det är dock inte det jag är ute efter.Vi kan notera att kongelaten även inom aspektgrupperna skiljer sig i fråga om åtminstone en fysikalisk egenskap; färg.
Även om det enda konkreta exemplet som nämns är färg, som ju varierar något i flera typer av kongelat. Ingenting alls nämns ju (vad jag vet) om egenskapen densitet, medan de flesta andra fysikaliska egenskaper varierar från typ till typ. Vad är då dessa fysikaliska egenskapers gemensamma nämnare? Jo, de har alla odefinierad resonans.
Slutsatsen blir då att odefinierad resonans är precis vad det låter som, men till största delen på ett teoretiskt plan; materien tar en viss färg, densistet, viskositet... utan att de behöver vara relaterade, och behåller dem sedan. Du kan få ett pulver som är fullständigt genomskinligt men samtidigt reflekterar 98 % av det ljus som träffar det, ett material övergår från från fast till vätska till gas omedelbart, då smält- och kokpunkten är identisk, en superlätt metall som inte leder värme, eller varför inte en geggig, rosa sten som förångas innan den smälter?
Assorted kongelatflumm
De kongelerade filamentens mer specifierade resonanser kommer sig utav att (spånar fritt) filamenten (som nämnts i detta inlägg) söker sig till relaterad essens, eventuellt ger upphov till den; de tar helt enkelt och förenklar proceduren genom att, nu då de har
möjlighet, förändra resonanserna så att de kommer att likna deras (filamentens) aspekter (allt detta "viljande" kan för den mer vetenskapligt inriktade helt enkelt ses som filamentens energinivåers påverkan av resonansen, vilket kanske stämmer bättre. Men man vet ju aldrig...). Detta resulterar förstås i att hydrotropi ger ett vattenliknande ämne, som dock, pga. att resonanserna ju faktiskt är odefinierade, inte blir exakt som vatten (kan ju även vara så att den får sötvattens densitet och saltvattens ledningsförmåga; vatten som vatten för filamentet[s energinivå]), utan som något slags "genomsnittsvatten", där resonanstalen ligger slumpmässigt utlacerade längs de skalor som vatten upptar. Sedan behöver ju detta inte vara konstant; kongelaten kanske konstant skiftar mellan olika rimliga egenskaper, bara att när de väl tagit form är dessa skiftningar för små för att en människa ska kunna upptäcka dem (utan relevanta studier, möjligen).
Överförandet av detta sätt att se på kongelat till andra aspektgrupper kräver förmodligen en stor mängd antaganden, men det poängen var ju ändå att definiera odefinierad resonans, eller hur?

Avslutning
Detta är mitt försökt till en förklaring för vad som menas med "odefinierad resonans", *höjer gradvis röststyrka och intensitet* och godtas det kommer jag att ha löst det mysterium som alla magiteoretiker grubblat över i (nästan) tusentals år! (Va? Någon kom på det före mig och postade det i augusti 2002, och det är bara det att jag själv missat det? Ajdå... nåväl, sånt händer... Marconi fick trots allt äran för radion!

Regmolar, för tillfället alltför inne i sin nya teorin för att finna de uppenbara felen som antagligen gömmer sig där, eller för att överväga det potentiellt fåniga i att ha en massa pretentiösa rubriker överallt...