Nybörjarrollspel för spelledare

verlandes.

verlandes.

rollspelskollektivet
Joined
14 Mar 2017
Messages
1,935
Location
Nyköping
verlandes. said:
Angående regellätta system så är min upplevelse att det är bäst att börja med mer crunchiga system och bli bekväm med att hantera regler, så att man sen vet hur man kan ignorera dem och varför.

Såg någon som rekommenderade Into the Odd till en total nybörjare, just för att det har så få regler, och jag undrar om det verkligen är rätt väg att gå. Regellätta spel kräver ofta ett slags förförståelse, som jag tror man bäst får genom att spela regeltyngre spel.

edit: eller för att uttrycka det annorlunda - jag tror jag hade varit en sämre Kutulu-spelledare om jag inte redan hade flera år som Call of Cthulhu-väktare i ryggen.
Click to expand...
Det händer ändå ibland att biblioteksbesökare frågar efter rollspel och, om de är nya till hobbyn, var de ska börja.

De spel jag brukar rekommendera är såna som har en del crunch, men som samtidigt inte är alldeles för intrikata och regeltunga. Call of Cthulhu är t.ex. ett utmärkt sådant spel - har regler för massa olika saker, men har en tydlig och lättfattbar resolutionsmekanik. Drakar och demoner 2023 kan väl också räknas som ett sånt mellanting mellan regeltungt- och lätt, och har rekommenderat det för både en och två föräldrar som vill börja spela med sina 13-åringar, men inte kan någon erfarenhet överhuvudtaget.

Vilka är era förslag, och vad ska ett bra nybörjarspel innehålla?

edit: förtydligade rubriken!
 
Last edited:
verlandes. said:
Vilka är era förslag, och vad ska ett bra nybörjarspel innehålla?
Click to expand...

Fiasco, för att det snabbt låter folk tänka i relationer och agera ut roller. Har använt det som "inkörsport" flera gånger.

Apocalypse World, för att det går att spela från de första kapitlen rakt av, har bra paketering av både vad spelledaren gör (MC moves) och vad rollerna kan (playbooks).

Star Wars d6, av lite samma skäl som AW. Släng fram templates och börja leka stjärnkrig.

Gillade Brindlewood Bay väldigt mycket, så som @Monokel spelledde det, och insåg inte förrän i efterhand att det har någon sorts Cthulhusörja med i sitt grundutförande. Annars hade jag nog rekommenderat det också.

Olika rollbaserade varianter av Maffia/Varulv tycker jag kan ta med sig det som gör rollspel roliga, men det är ju också lite halvtabu att rollspela de spelen bland folk som spelar dem mer kompetitivt.

Personligen tycker jag en ska undvika fantasy och regler, om det inte är specifikt vad de som frågar är ute efter (ofta vill folk ha Dungeons & Dragons, exempelvis), och istället trycka stenhårt på aktiviteten rollspelande.

Jag tycker ett bra nybörjarspel ska:
- Knyta an till saker som de som kommer spela redan gillar och förstår
- Gå fort att komma igång med
- Inte kräva "pluggande" i någon större utsträckning
- Foksuera på interaktion mellan alla deltagare
 
Med "vuxna" spelare brukar jag ta till The Daughters of Verona. Det är roligt, det går att delta lite från sidlinjen om man är blyg, det sväljer massor med folk, det kräver inga konstiga tärningar att förirra sig i och folk förstår vad man håller på med direkt. Dragningen av vad som är roligt i början av en omgång brukar leda till viss munterhet som sedan bara rullar på hela kvällen.

Med "unga" spelare brukar jag peka på Zombie Cinema. Det är regellätt, en setting som de flesta är åtminstone ytligt bekanta med, och det har en spelplan med all information man behöver, inte några rollformulär att stirra sig vilsen i och försöka hitta information på.
 
wilper said:
Med "vuxna" spelare brukar jag ta till The Daughters of Verona. Det är roligt, det går att delta lite från sidlinjen om man är blyg, det sväljer massor med folk, det kräver inga konstiga tärningar att förirra sig i och folk förstår vad man håller på med direkt. Dragningen av vad som är roligt i början av en omgång brukar leda till viss munterhet som sedan bara rullar på hela kvällen.

Med "unga" spelare brukar jag peka på Zombie Cinema. Det är regellätt, en setting som de flesta är åtminstone ytligt bekanta med, och det har en spelplan med all information man behöver, inte några rollformulär att stirra sig vilsen i och försöka hitta information på.
Click to expand...
Älskar Daughters of Verona, men vet inte om jag hade klarat det som helt ny spelledare (eller den som "håller" i spelträffen, du förstår vad jag menar!)
 
Last edited:
Jag har blivit allt mer övertygad om att "bra nybörjarrollspel" inte är någonting som existerar.

Vad som är bra och passande beror på så pass många faktorer att det är i princip omöjligt att generalisera, det som passar perfekt för en nybörjare kan vara fullständigt avskräckande för en annan.

Det klassiska antagandet brukar vara att "lätta regler" är det som är framgångsreceptet. Jag tror det är en myt, nästan alla regellätta rollspel jag stött på bygger på att mer bedömningar läggs över på SL och spelare, vilket ofta betyder att man behöver mer erfarenhet och färdighet, inte mindre. Dessutom börjar ju nästan alla som bevisligen fortsatt i hobbyn med just regelsystem med lite mer tyngd, och rör sig mot mer slimmade system med tiden.

Det jag tror är den viktigaste faktorn är vad personen som är intresserad av rollspel menar med att den "vill spela rollspel", och ta det därifrån. Dessutom så skall man nog inte underskatta hur mycket saker som intresse och entusiasm smittar av sig, om man blir introducerad till rollspelande av någon som är väldigt bra på att visa, handleda och skapa intresse så spelar nog själva spelet i sig en betydligt mindre roll.

Dessutom, folk gillar regler, folk är vana vid regler. Fri lek är något som många människor slutar med rätt tidigt. I alla moderna datorspel, i princip alla analoga spelformer som är mycket större än rollspel (brädspel, kortspel, figurspel), all sport mm så är det regler man spelar efter. Har folk inga större problem med det utanför rollspelen behöver de inte ha problem med det i rollspelen. Det viktigaste är nog att spelet motsvarar förväntningar och förhoppningar.
 
Last edited:
Chock - Åter från graven brukar jag nämna i sådana här sammanhang.
Jag antar gärna att skräck är en enklare referenspunkt för folk i allmänhet, och Chock har ju något av den mest grundläggande skräckfilmsskräcken som alla som kollat på film på halloween skulle kunna peka på. Det utspelar sig också i nutid, så det finns i princip ingen som helst tröskel gällande världen för en ny att ta sig över. Sätter ni er vid bordet och alla tecken pekar på att ni jagar en vampyr så kommer ju alla vid bordet ha en bild över vad det är som händer och vad som bör göras, som jag inte tror lika lätt kommer i andra spel.
Sen håller jag med andra om att regellätthet inte är ett recept för framgång för nybörjare. Det vill jag dock hävda att Chocks regler är, för de underlättar och hjälper rollspelandet på ett fint sätt. Det finns regler som puttar en åt olika håll i olika situationer gällande hur din karaktär borde reagera, och det är nog väldigt hjälpsamt för en nybörjare. Sen är övriga regelsystem även det så pass enkelt att det finns inte mycket utrymme för missförstånd, men det finns gott om utrymme för utveckling. I grunden så slår en 3T6 mot fast svårighet, och du har mer eller mindre självförklarande färdigheter som kan hjälpa till.

Tycker det är ett väldigt smooth system och en väldigt lättbegriplig värld som gör sig gott för folk som är ovana både vid rollspel och nörderier i allmänhet.
 
Fury of Dracula har en rigid struktur med många valmöjligheter där fyra personer jagar efter Dracula.

Gloom har också en rigid struktur med många valmöjligheter, där spelarna ska berätta en historia kring sina val.

Once Upon a Time använder sig av sago-troper för alla vet vad sagor är för något och har kort för att stärka temat kring att berätta kring

Alla dessa tre kort- och brädspel är bra ingångspunkter till rollspel.
 
Rickard said:
Fury of Dracula har en rigid struktur med många valmöjligheter där fyra personer jagar efter Dracula.

Gloom har också en rigid struktur med många valmöjligheter, där spelarna ska berätta en historia kring sina val.

Once Upon a Time använder sig av sago-troper för alla vet vad sagor är för något och har kort för att stärka temat kring att berätta kring

Alla dessa tre kort- och brädspel är bra ingångspunkter till rollspel.
Click to expand...
Ooo, även For the Queen hade funkat som ett light-intro, tänker jag mig.
 
verlandes. said:
Ooo, även For the Queen hade funkat som ett light-intro, tänker jag mig.
Click to expand...
Bara för att backa upp mitt påstående. Vi har kört Once Upon a Time på både för- och efterfester och trots att folk är fulla så går det att berätta någorlunda vettiga sagor. Folk (åtminstone här i Sverige) är väldigt vana vid sagor och vad det innebär.

Gloom har jag inte kört lika mycket med icke-rollspelare men även det spelet har varit med på förfester.
 
Tycker generellt att regler även tunga spel inte är något problem om de är genomtänkta, testspelade, välskrivna regelbäcker med en bra setup.
Beror lite på vad man menar med nybörjade. Är det någon som spelar mycket brädspel eller bara vet vad monopol är.

En grupp personer som aldrig spelat något förut men är intresserade och vill, då kan de nog ta sig över rätt många trösklar för att komma igång.

Den har ju folk olika preferenser om vad de kommer tycka om i längden och där brukar ju regler och genre kunna avgöra rätt snabbt.
 
Jag håller med om att regellagom-spel är betydligt bättre för nybörjare än regellätta. Har spelledaren frågor ska systemet helst kunna besvara dem. För nya spelare kan de vara betydligt mer regellätta och ändå fungera.

När till exempel föräldrar kommer till mig och vill ha råd kring att spelleda, är det oftast helt grundläggande frågor de ställer: hur gör man? Jag tycker de flesta spel är rätt dåliga på att förklara det. Sedan förstår jag att det vore helt ogörligt att ha med så basala beskrivningar i alla rollspel.

Jag tycker att Drakar och Demoner 2023 har precis lagom mycket regler, en ganska tydlig rollspelsloop och är lätt att komma igång med. De flesta förstår vad en fantasy-äventyrare gör. Nordiska väsen är också bra. Det kan kännas aningen mer abstrakt med tärningspölar än att slå under ett värde med en tjugosidig tärning, men inte så att det förstör för en nybörjare. Vad en som kan se väsen gör, är också ganska tydligt.
 
Rangertheman said:
När till exempel föräldrar kommer till mig och vill ha råd kring att spelleda, är det oftast helt grundläggande frågor de ställer: hur gör man? Jag tycker de flesta spel är rätt dåliga på att förklara det. Sedan förstår jag att det vore helt ogörligt att ha med så basala beskrivningar i alla rollspel.
Click to expand...

Varför skulle inte alla spel ha med det. Köper man ett sällskapsspel så förväntar man att spelet tydligt och enkelt förklarar hur man sätter upp det och vad/hur/varför man för saker.

I alla fall spel avsedda för att sälja som en produkt i butiker/online snarare än mindre indetitlar.
 
Även regeltunga spel kan ju vara bra gör nybörjare spelare som spelledare om de kommer med startäventyr som inte har med allt på en gång. Första äventyret behöver knappt använda reglerna för att det är så enkelt, något enstaka tärningsslag men sedan att det finns allt mer komplicerade.
 
verlandes. said:
Att behöva förklara skillnaden mellan en goblin och en kobold kan vara en tröskel.
Click to expand...
Det slår mig nu att det är en ganska meningslös distinktion. Påminner om DoD där vi gick från två sorters svartfolk i ver 1982 till fem i Monsterboken 1985, och sedan fanns det Sinkadus-artiklar därtill om Uruk-hai och Olog-hai tror jag. Det hade gått lika bra att ha en enda uppsättning stats för en varelse som hette olika saker beroende på sin STOrlekssiffra. "Elak och ful nisse", som en gammal engelsk-svensk ordbok definierade ordet goblin. De var onda, det var OK att slå ihjäl dem och skära öronen av dem, och ju större de var desto tuffare var de.
 
När folk frågar sådant om krigsspel brukar det finnas två grupperingar, den första tar avstamp i system och försöker rekommendera något enkelt och med slimmade regler eller ialf inte med så mycket reglertext, eller så försöker de rekommendera sådant som påminner om saker som inte är klassiska krigsspel utan kanske ser ut som eller lånar mekanik från euros tex.

Den andra gruppen är den jag själv tillhör skulle istället fråga, vad är du taggad på? Aha du har läst om andra världskriget i norra Afrika, eller du har läst om Shiloh och vill uppleva det, eller du har läst om Alexander den store, eller du senaste filmen om Napoleon och vill veta hur fruktansvärt historisk inkorrekt den var, eller du har läst om modern krigföring och läst Tom Clancy precis och vill spela något om morgondagens eventuella krig? Komplexa system kanske är ett första hinder, men finns pepp och inspiration och intresse så är det oproblematiskt, och löser sig allt som oftast.

Så varför inte bara fråga var personen har för favoritbok den läst senast eller film som ses på varje år och ta det därifrån?
 
Basho said:
De fördömda
Click to expand...

För nya spelare tycker jag att De fördömda funkar utmärkt. Som redan nämnts i tråden är det tacksamt med en spelvärld som de allra flesta kan relatera till. Det är heller inte så mycket regler att hålla reda på. Jag upplever att det underlättar för nya spelare att fokusera på äventyret istället för på rollformuläret. Däremot kan nog De fördömda kännas knepigt för en ny spelledare eftersom det brukar bli en del bedömningar och improviserande. Det är heller inte ett spel som ger någon grundlig förklaring av hur rollspelande eller spelledande går till. Det är för övrigt något som i stort sett alla OSR-spel lider av. De förutsätter att du redan är bekant med rollspel i allmänhet och OSR i synnerhet. Annars tror jag att OSR borde vara rätt så tacksamt för en ny spelledare med sina smidiga regelsystem och avgränsade äventyrsplatser.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top