Nekromanti My Life with Master - frågor

[Big Marco]

Vi lirade MLwM i kväll då en spelare blev magsjuk. Efter spel uppkom en del frågetecken som jag bara vill klargöra om vi har missuppfattat något eller om det är tänkt att vara så?

Är det meningen att man skall fokusera på en massa overtyrer i spel - det enda sättet att nå Endgame är ju via massiva mängder Love? Och är det individuell Love som påverkar? För det innebär att spelets totala längd blir exponentiell mot antalet spelare som är med och spelar...

(generellt tyckte jag att regelverket kändes mindre tajt än jag hade förväntat mig)

 

[Flurtis]

Nyfiken

Jag är lite smått nyfiken då jag har tittat på MLwM en del. Vad tyckte du om det? Är det spelvärt? Framförallt kan du rekomendera det?

//Flurtis

 

[Sodivra]

När jag spellett så har jag fokuserat på att dela ut order hela tiden, och ibland gett en minion "ledigt" en runda, och så får spelarna fokusera på att hitta overtyrer under sina uppdrag eller lediga stunder. Det brukar bli noll eller en overtyr per order. Skulle dom klämma in mer än två overtyrer per order skulle jag nog protestera, dock.

Jepp, fler spelare = längre spel. Fear och Reason påverkar också det här, och hur aktiva spelarna är förstås. Första gången jag spelledde med min hemmagrupp så fick jag nästan beordra dom att börja leta overtyrer.

 

[Gurgeh]

Är det meningen att man skall fokusera på en massa overtyrer i spel - det enda sättet att nå Endgame är ju via massiva mängder Love?

Ja, det är det. Man bör låta varannan scen för varje rollperson vara en scen som ger möjlighet att öka Love, annars blir man aldrig klar.

(generellt tyckte jag att regelverket kändes mindre tajt än jag hade förväntat mig)

Det är min åsikt också. Reglerna känns ofta helt fel, och man är tvungen att anstränga sig för att komma fram till Endgame. Men på något sätt lyckas man ändå ta sig dit. Systemet gör vad det ska, men inte på ett smidigt sätt. Det känns mer som om man måste överlista systemet för att lyckas komma fram till slutet än att systemet automatiskt leder fram till det. Det är långt ifrån optimalt, men det funkar, hyggligt.

/tobias

 

[Dimfrost]

Ett litet sidospår -- i bibliografin till Burning Empires skriver Luke Crane att MLwM inspirerade honom till specialiserade scener. Eftersom jag håller på att pyssla med sådant själv undrar jag om det sägs något intressant om ämnet i det spelet? Vilka sorters scener finns det, vad skiljer dem åt regelmässigt?


/Dimfrost

 

[Mogger]

Jag har inte läst BE men jag gissar att Luke menar starkt tematiserade scener. I MLwM finns scener som initieras av Master (GM) och minions (spelarna). Master ger order och Minions vill bara ha kärlek, men det är inte så himla lätt i deras situation.

Spelet är starkt tematiserat m.a.o.

 

[Big Marco]

Vilka sorters scener finns det, vad skiljer dem åt regelmässigt?

Frånsett själva orderfasen där master ger en värre och värre uppdrag så finns det bara tre varianter av scener man får göra mekaniskt; Villainy, Violence eller Overture. Alla har olika utfall på ens rollperson beroende på lyckandegrad.