Lovecraftska Västmarscher

[verlandes.]

Har börjat loda intresset bland kollegor att spela rollspel efter arbetstid, och intresset visade sig högt. Så pass att det verkar bli en större grupp än vad jag egentligen är bekväm med. Så jag började tänka.

Det jag är vill spelleda är Kutulu, men min känsla är att spelet inte kommer trivas med 10+ spelare vid bordet, utan att det snarare vill ha 3-5 per omgång. Då påmindes jag om den så kallade West Marches-kampanjen som förekommer i fantasyrollspel, särskilt kanske inom OSR-spel.
Gissningsvis vet många här på forumet hur en sådan kampanj funkar, men kortfattat: ett stort antal spelare (~15) samlas vid en huvudbas placerad mitt i ett förvildat och ociviliserat landskap. Spelarna schemalägger när spel blir av och de som kan närvara kommer - spelet fortgår även om inte alla kan. En typisk spelsession går ut på att rollpersonerna startar i huvudbasen, väljer vilken del av kartan de vill undersöka, går ner i en dungeon, spöar monster och avslutar allra helst med att återvända till basen.

Fiffigt. Går detta att göra med ett mysteriespel? Jag har god lust att prova med Gareth Ryder-Hanrahans kampanjmiljö Cthulhu City som innehåller: ett förvildat landskap (mythoset har tagit över stan), en huvudbas (Dr Henry Armitage har en hemlig motståndsrörelse under Miskatonics bibliotek) samt flera olika äventyrsplatser (kampanjens Great Arkham är en sammanslagning av alla städer i Lovecraft County) med tillhörande äventyrsfrön. Boken har också regler för hur man kan hantera de många olika faktionerna i staden, vilket hade passat denna spelstil utmärkt. Därtill finns det en ritual som alla faktioner tävlar om, som hade kunnat fungera som ett eventuellt slutmål.

Jag blir sugen på att prova om det går, låta platsen och spelledarpersonerna förändras utifrån hur de olika spelgrupperna beter sig (detta är ju inget nytt i sig, men jag har aldrig tänkt på det i kontexten mysteriespel). Tänker att för att det ska funka så kommer varje session ha ett max antal spelare (5?), samt äventyr som går att bränna av under en spelträff.

Detta låter som min drömkampanj, tbh.

EDIT: Inlägget handlade först om mitt egna mysterielandskap Kaskelot, men så slog det mig att Cthulhu City hade fungerat ännu bättre!

 

[Rangertheman]

Jag har inte testat det, men det är en väldigt cool idé!

 

[Brödbane]

Har börjat loda intresset bland kollegor att spela rollspel efter arbetstid, och intresset visade sig högt. Så pass att det verkar bli en större grupp än vad jag egentligen är bekväm med. Så jag började tänka.

Det jag är vill spelleda är Kutulu, men min känsla är att spelet inte kommer trivas med 10+ spelare vid bordet, utan att det snarare vill ha 3-5 per omgång. Då påmindes jag om den så kallade West Marches-kampanjen som förekommer i fantasyrollspel, särskilt kanske inom OSR-spel.
Gissningsvis vet många här på forumet hur en sådan kampanj funkar, men kortfattat: ett stort antal spelare (~15) samlas vid en huvudbas placerad mitt i ett förvildat och ociviliserat landskap. Spelarna schemalägger när spel blir av och de som kan närvara kommer - spelet fortgår även om inte alla kan. En typisk spelsession går ut på att rollpersonerna startar i huvudbasen, väljer vilken del av kartan de vill undersöka, går ner i en dungeon, spöar monster och avslutar allra helst med att återvända till basen.

Fiffigt. Går detta att göra med ett mysteriespel? Jag har god lust att prova med Gareth Ryder-Hanrahans kampanjmiljö Cthulhu City som innehåller: ett förvildat landskap (mythoset har tagit över stan), en huvudbas (Dr Henry Armitage har en hemlig motståndsrörelse under Miskatonics bibliotek) samt flera olika äventyrsplatser (kampanjens Great Arkham är en sammanslagning av alla städer i Lovecraft County) med tillhörande äventyrsfrön. Boken har också regler för hur man kan hantera de många olika faktionerna i staden, vilket hade passat denna spelstil utmärkt. Därtill finns det en ritual som alla faktioner tävlar om, som hade kunnat fungera som ett eventuellt slutmål.

Jag blir sugen på att prova om det går, låta platsen och spelledarpersonerna förändras utifrån hur de olika spelgrupperna beter sig (detta är ju inget nytt i sig, men jag har aldrig tänkt på det i kontexten mysteriespel). Tänker att för att det ska funka så kommer varje session ha ett max antal spelare (5?), samt äventyr som går att bränna av under en spelträff.

Detta låter som min drömkampanj, tbh.

EDIT: Inlägget handlade först om mitt egna mysterielandskap Kaskelot, men så slog det mig att Cthulhu City hade fungerat ännu bättre!

Intressant upplägg! Låter spännande, även om det låter som det finns en risk att det blir ganska pulpigt. Men definitivt lockande!

Det jag tänker är den kanske skillnaden mellan att köra vanliga west marches och en mysteriebaserad variant är att de nog bör finnas tydliga regler för hur man antecknar saker mellan spelomgångarna. Alternativt att det finns någon funktion för att få tag i viktig tidigare information från tidigare sessioner genom färdighetsslag eller dylikt.

 

[verlandes.]

Det jag tänker är den kanske skillnaden mellan att köra vanliga west marches och en mysteriebaserad variant är att de nog bör finnas tydliga regler för hur man antecknar saker mellan spelomgångarna. Alternativt att det finns någon funktion för att få tag i viktig tidigare information från tidigare sessioner genom färdighetsslag eller dylikt.

I en klassisk West Marches-kampanj uppmuntras spelarna att diskutera med varandra mellan spelmötena, så att alla spelare sitter på samma information. Narrativt ursäktas detta med att deras rollpersoner sitter på värdshuset framför den gemensamma kartan och berättar vad de sett.
I Cthulhu City hade motsvarande förklaring kunnat vara att rollpersonerna återvänder till Armitage-sällskapet efter fullföljd utredning och rapporterar vad de varit med om.