Nekromanti Lite regelklur..

[Telash]

Funderar lite på regelklur till kommande rollspel, kanske till Kontinuum 2.
Först skapandet av rollperson. Tänk er grundegenskaper och färdigheter i en cirkel som är indelad i en kärna och två yttre ringar. Kärnan delas in i tårtbitar som innehåller grundegenskaper. Exempelvis kan tårtbit ett innehålla motorik.
I cirkeln utanför grenar motorik ut sig i flera färdigheter, bl.a. skjuta. Man har automatiskt lika mycket i skjuta som motorik, men kan även höja bössa enskilt med andra poäng.
Till sist kommer den yttersta ringen som är specialiseringar, där har man automatiskt lika mycket i specialiseringen "skjuta med pistol i mörker" som man har i skjuta.

Rollpersonen skapas kronologiskt där man först går igenom barndom och första ringen, sedan skolgång och andra ringen, sist vuxenlivet och tredje ringen.

Exempel: Per sätter 3 i grundegenskapen bildning, sedan höjer han färdigheten historia från 3 till 7, sist höjer han specialiseringen konsthistoria från 7 till 11.

I nästa inlägg förklarar jag vad dessa värden används till.

 

[Telash]

Hur använder jag nu mina 11 i konsthistoria. Jag tänkte alla färdighetsslag, strid så väl som vanliga på samma sätt. Jag, som är den aktiva, väljer en tärning att slå, exempelvis en t4, t6, t8, t10, t12, t20 t100 eller valfri kombination. Sedan måste jag slå lika med eller under mitt värde. väljer jag en t10 så lyckas jag automatiskt. Sedan måste den passiva (stupet, motståndaren, muren, låset, det främmande språket) också slå ett slag med samma tärning, i detta fallet en t10. Om då den misslyckas så har jag lyckats.

Det finns alltså fyra olika resultat:
1. Båda lyckas
2. Ingen lyckas
3. Den aktiva (aktion) lyckas
4. Den passiva (reaktion) lyckas

Vad som händer i resultat 3 och 4 är uppenbart, men vad händer vid resultat 1 och 2?

 

[hakanlo]

Intressant. Första reflektion: Behöver man välja mellan tärningar? Kanske kan man alltid använda t10 (t12 behåller jag för mig själv ), förslagsvis, men välja en modifikation? Då slipper man problemet med att det inte finns någon (naturlig) t14, t16 etc. Det är ju också kompatibelt med ett vanligt sätt att hantera svårighetsgrader.

Vad gäller fallen 1 och 2, så har jag svårt att tänka mig vad som ska ske om det är ett dött ting som ett stup som står för motståndet. Det känns som att förfarandet förutsätter ett mer aktivt motstånd, som någon man slåss med, eller som försöker hitta en, etc.

Om det vore strid, dock, skulle 2 (ingen lyckas) kunna leda till att de stridande skiljs åt, till avvaktande avstånd ed. 1 skulle kunna leda till att de stridande "går i klinch". Vissa system håller sig ju med olika avstånd i strid.

Ett annat alternativ som kan fungera i flera fall (och som påminner om något Han föreslagit i min tråd om kroppsdelsklur) är att låta initiativläget påverkas.

 

[Telash]

Det här med regler är verkligen tycke och smak, du säger behöver välja tärning, jag säger får välja tärning.

Just modifikation är jag inte så förtjust i, inte för att jag har något emot lite huvudräkning i rollspel, utan för att det medför problem.

Om jag exempelvis kan välja hur mycket jag adderar till slaget (samma som subtraherar till mitt värde) så skulle någon med värde 2 aldrig kunna vinna över någon med värde 1, det är bara att jag väljer att höja med 1. De kan då enbart komma lika, eftersom den med värde 1 får ett automatiskt misslyckande, automatiska lyckanden kan jag leva med, men inte automatiska misslyckanden.

Om jag istället väljer hur mycket jag adderar till färdigheten (subtraherar från slaget) så skulle det bli mer eller mindre förutbestämt vad jag bör välja.
Jag vill ju ha så höga odds som möjligt och ge motståndaren så låga odds som möjligt.

Om vi utgår ifrån t10 och jag enbart kan höja färdighetsvärden så att den med högst får 9, jag har 5 och motståndaren 4 så höjer jag maximalt möjligt eftersom det ger mig dubbelt så höga odds som möjligt. Av samma anledning höjer jag inget alls om motståndaren har det högsta värdet.

Jag tror en enskild valfri tärning är bäst, inget plus eller minus och även den med fv1 kan alltid lyckas. Automatisk framgång finns förstås, men den kan ju lätt ordnas genom att alltid låta högsta siffran på tärningen vara ett misslyckande.