Idag har jag spelat...

pellejones

Grisodlare
Joined
8 Aug 2000
Messages
389
Location
Sverige, Uppsala
Efter 78 sessioner, finns det något kvar att spendera ERF på?
Eller har spelare bytt RP under kampanjen?
Första kampanjen på 108 sessioner gick varje spelare igenom 5-7 karaktärer lätt. I denna har två spelare haft samma karaktär från start till nu typ. De snittar på 2-3 XP per session. Det finns fortfarande saker att spendera xp på :)

Vad spelar ni för kampanj? Vad är extra kul i just Svärdets sång? Hur funkar reglerna? Hur funkar strukturen för att äventyra, med äventyrsplatser osv? (alltså jag vet hur det funkar rent tekniskt, men undrar hur över er upplevelse efter så mycket spel i systemet/ världen)
Båda kampanjerna är mina egenskrivna. Svärdets Sång är lättsaltat, ascool bärld skriven av Erik Granström. Mörk värld, inte alls som Dungeon and Dragons.

Superlätt för mig som SL att generera dungeons, byar osv vilket ger minimalt med prepp om jag är trött. En äventyrsplats kan ju vara en by där det händer grejer eller som senast, spelarna blev tillfångatagna av svartalver och nu skickades de ner i en katakomb för att rensa den på odöda. Först då släpptes de fria.

Eller så arbetar man med sägen och spelarna försöker hitta det som sägen beskriver. Oändligt med möjligheter. Extremt roligt!
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,839
Location
Uppsala
Igår spelade vi session #4 i Blades in the Dark, och det börjar ryka runt öronen på huvudpersonerna nu. Det blev mest free play, samla ledtrådar, försöka lista ut hur de kan slå tillbaka mot ett gäng som de ligger i krig med efter att de knyckt saker från dem. Den enda rena stöt de körde var en Social Score, där de övertygade en läkare som jobbar för ett annat gäng att också jobba för dem. (I praktiska termer fick de checka i ett Infirmary på gängbladet.) Men på grund av ett antal mord har de också ökat sin Wanted-nivå till ett.

Var en rätt intressant session, för nu när de har ont om pengar och börjar dra på sig både skador och stress på grund av en ganska trist underlägessituation på den kriminella världens absoluta botten, så syns det tydligt hur desperation skapar mer desperation. En av rollpersonerna gick ut och rånade en slumpmässig person på gatan, exempelvis, för att försöka få ihop tillräckligt med Coin för att få hjälp av en läkare.

Det är en hård situation, men de har också fått ett märkligt uppdrag som verkar vara kopplad till en uppgörelse mellan betydligt hårdare gäng från stadens finare distrikt... Men den klockan har inte nått sitt slut än.

Hittills är Blades in the Dark bland de spel som klickat bäst med gruppen. Extra kul att det är en av spelarnas första rollspelsupplevelse. Men synd att boken är så fenomenalt dåligt ordnad. Finns många "how not to"-läxor att dra från hur den är skriven, tror jag.
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,228
Location
Borås, Sverige
Håller just nu på och spelar Tianxia: Blood, Jade & Silk.

En kampanj där vi har 5 grupper med karaktärer utspridda på olika ställen. Episk kampanj med massa intriger och långa ondskefulla planer. Massa Wuxia.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
7,977
Location
Nordnordost
I dag har jag spelat Kuf.

Rollpersonerna har gjort sin första resa genom barriären, eller "hinnan" som den kallas i den här kampanjen, för att hälsa på demonen och markisen Shax.
Shax (also spelled Chax, Shan, Shass, Shaz, and Scox) is a Great Marquis of Hell, and has power over 30 legions of demons on evil horses. He takes away the sight, hearing and understanding of any person under the conjurer's request, and steals money out of kings' houses, carrying it back to the people. He also steals horses and everything the conjurer asks. Shax can also discover hidden things if they are not kept by evil spirits, and sometimes gives good familiars, but sometimes those familiars deceive the conjurer. He should not be bothered too often. Shax is thought to be faithful and obedient, but is a great liar and will deceive the conjurer unless obliged to enter a magic triangle drawn on the floor. He will then speak marvellously and tell the truth. He knows when lies are told and uses these to teach lessons. He is depicted as a stork that speaks with a hoarse but subtle voice; his voice changes into a beautiful one once he enters the magic triangle.

Rollpersonerna hade listat ut hur man tar sig till helvetet, men samtidigt som de gick genom den lysande porten insåg de att de inte visste hur man tog sig tillbaka hem igen. Rafflande.

De träffade i alla fall Shax, fick mycket spännande information och sedan lyfte de försiktigt frågan om hemresa. Shax anade en öppning och föreslog en byteshandel, en av gruppens henchar i utbyte mot att de får åka hem. Rollpersonerna var blödiga och att offra en hench bar dem starkt emot, de hade redan hunnit fästa sig vid de små liven.

Diskussioner, trugande och till slut köpslående följde.

Så nu skall min gubbe, prästdottern Laura, villigt tjäna Shax i hans domän i sju dagar och sju nätter.

Jahopp. Att rollpersonerna gör dåraktiga saker är väl något av ett återkommande tema i våra Kuf-kampanjer. :)
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,169
Location
Göteborg
Jag fick vara spelare för ovanlighetens skull. Det var WFRP 4e och äventyret A Rough Night at the Three Feathers.
Vi spelade faktiskt klart detta scenario förra helgen, men jag glömde skriva om det här. :eek:

Det är ett äventyr med en ganska blandad påse av "victory conditions" som man kan få XP för, och det känns som vi prickade in fler än hälften i alla fall... Vi överlevde alltså, och klarade de centrala målen men inte alla "side quests".

Tydligen är det i nyutgåvan också startskottet för en mini-kampanj, som vi fortsätter att spela på. För mig är det litet extra spännande eftersom Caspar, min karaktär, blev erbjuden att bli grevinnans nya förkämpe istället för den mördade Bruno. Detta är ju uppenbart ett high-risk/high-reward jobb. Jag resonerade som så att eftersom Caspar är född under den Trasiga Vagnens stjärntecken är han stolt och fåfäng av sig, så han tänker säkert att "det här fixar jag, och så kan jag komma upp mig i världen."

Vi hann resa till nästa stad och göra en del förberedelser innan sessionens slut. Nästa gång kommer nog att börja direkt med rättegången, det vill säga envigen. Håll tummarna för mig!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,797
Location
Rissne
Idag spelade vi vidare på Ugestrasas barn, den "Ödesväktarna RYMD"-kampanj jag och det gamla gänget påbörjade på Gothcon. Vi spelade via Discord, vilket funkade bättre än jag trodde att det skulle göra. Skojjigt var det iaf.

Jag sammanfattade de första sessionerna i det här dokumentet, och kvällens äventyr här.

Sammantagningsvis fick jag känna mig lite clever i spelmötets början, och sedan gick det såklart helt åt helvete och vi lyckades inte egentligen få något vettigt gjort. Vi räknade ut att kaoset på rymdstationen syftade till att dölja ett fritagningsförsök på stationens fängelse, men vi kom för sent för att stoppa det hela och fick ordentligt med stryk. Det enda vi faktiskt fick ut av det hela förutom ett par nya kroppsformer att kunna byta till var att vi vet namnet på personen våra rivaler fritog.
 

StradhLestat

Warrior
Joined
8 Sep 2020
Messages
376
Location
Fruängen
Spelleder vidare i Spindelkonungens pyramid (82/84) med min lilla grupp.... Oj vilken skillnad i beteende på vuxna spelare och 10-12 åringarna som äventyret är skrivet för ;)
Som ung, tvekade inte spelarna att direkt slänga sig på "brandstången" och åka i pyramiden-...mina spelare idag vågar knappt ens gå nära det hålet :p
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
6,646
Som ung, tvekade inte spelarna att direkt slänga sig på "brandstången" och åka i pyramiden-...mina spelare idag vågar knappt ens gå nära det hålet :p
Jag gjorde en Goblin som rollperson till nu när vi ska spela Symbaroum, med dålig impulskontroll för att göra sådana saker, och Överlevnadsinstinkt för att ha en chans att överleva... :)
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,098
Location
Umeå
Vi spelade klart vårt lilla tur in i vårt Glorantha med Runequest 2. Sällskapet färdades tillbaka till Björnfoten från Koraldha där de fördrivit en kult tillägnad Malia. Sammanfattningsvis en strid mot en lindorm som räddade livet på en trollkvinna som nu är dem evigt tacksamma och en mäktig allierad. Pojke Pawka som försvunnit men hittas igen ridandes på en stor björnhona som pojken hävdar har hans fars ande. Ett farväl till Björnfoten och de karaktärer vi lärt känna där. Ynglingarna Altari och Yalger (tillsammans med sin tonsårscrush Jenia som väljer att följa dem) färdas nu tillsammans med karavanen ner mot Prax.

Detta var fantastiskt roligt att spela och uppleva! Vi ska nu spela lite annat, men alla verkar vara sugna på att återkomma och se vad som händer Altari och Yalger i framtiden. Som regelboken rekommenderar är en dag i verkliga livet är en vecka i Glorantha vilket innebär att det redan nu när jag skriver detta gått en vecka i Yalger och Altaris liv, de har med andra ord hunnit en bra bit på sin resan söderut mot de öppna vida slätterna. Vi får se hur gamla de är när (väljer att inte skriva om, för hoppas verkligen det bara handlar om ett när) vi får uppleva fler äventyr tillsammans med dem.
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,443
Location
Malmö
Vi har fortsatt i vår Asharien kampanj. Rövarna är infångade och rollpersonerna har kommit över en mystisk artefakt. De är just nu i Camard och utreder vem som verkar sälja ut information om handelshusets laster till rövare, har de kanske en förrädare i organisationen. Men vad är det egentligen för konstiga gröna stenar de hittat, vem är alvkvinnan som säger att de har gemensamma intressen och varför verkar det helt ha slutat regna i Asharien
 

McKatla

Utan titel
Joined
2 Aug 2010
Messages
1,074
Igår (med avslut runt midnatt, så möjligen alltså även idag!) spelade vi The Midnight Train till KULT. Det var ett frö mer än helt äventyr, men som sådant helt lysande: det gav en metod för att fördjupa frön till rollpersoner som jag kommer fortsatta använda som GM framöver. Spelet var näst intill friform, där vi inte öppnade boken en enda gång, och selade helt i karaktär. Vi fortsatte långt efter äventyrets slut, men i den anda det satta, och fick en härligt engagerande kväll. Fler sådana frön tack!
 

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
4,999
Location
Linköping
Spelpass 2 med Lady Blackbird avslutat (typ 1.5h+2h effektivt spel) och vi är i mål. En rafflande romcom(nåja)-avslutning där Natasha och Cyrus fann varandra, Naomi och npc Neid Hart (som skjöt Uriah i huvudet med sin pistol) fann varadnra och där det antyddes att Kale och roboten Methindre (hon är död egentligen, men är bevarad som hologram som sitter uppepå robotkroppen) kunde skruva på saker tillsammans på kvällarna.

Spelpass 2 klart mycket bättre än spelpass 1. (Vi var varma i kläderna? Vi hade hunnit etablera mer att spela utifrån? Naturlig eskalering som blir roligare?)
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,839
Location
Uppsala
Vi speltestade Bargains & Bloodshed, och jag tycker det blev riktigt lyckat. Det visade dock också på buggar i spelet. Några mer uppenbara saker som vi fixade under tiden vi spelade och några som vi diskuterade efteråt.

Det började med att en sorcerer flydde från stadsvakter genom att gömma sig i en krypta. I denna krypta var det redan en annan sorcerer som begravts levande. Och en tredje individ - dock inte en sorcerer - spionerade på kryptan för att han letade efter en skatt som sägs finnas där. Väl samlade hjälptes de alla tre på olika sätt åt att öppna sarkofagen, varpå personen som var fångad i den hasplade ur sig, "jag letar efter avgrunden", som sina första ord när locket lyfts...

De går vidare bland kryptor tills de hör röster en bit bort, som visar sig tillhöra en grupp gravplundrare. De försöker först avstyra situationen men tvingas slåss istället. Testets första strid och även den som fungerade bäst på grund av diverse anledningar.

Det frammanades mycket demoner i alla fall...
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,169
Location
Göteborg
Spelade WFRP 4e. Kommer inte ihåg vad äventyret heter, men vi är i Kemperbad och skall försvara vår grevinna i en juridisk duell mot en jobbig sprätt till Baron.

Men innan vi kommer dit så tillbringar vi en kväll i staden med att ta tempen på vad som pågår. Vi får höra en massa knäppa rykten, många av dem vet vi inte riktigt vad vi skall göra med. Eftersom vi vet att vår motståndare redan försökt fuska, och inte ens drar sig för mord, ser vi ingen anledning att spela rent heller, och söker upp stadens hemliga giftblanderska. Där köper vi dels en drog som förstärker stridsförmågan hos Caspar (min karaktär), som skall utkämpa själva duellen, plus en påse riktigt irriterande klipulver som vi på något sätt skall försöka använda mot baronens förkämpe. Eftersom vi betalar så bra får vi också veta att giftblanderskan redan haft en annan kund som köpt riktigt dödligt gift. På beskrivningen känner vi igen lönnmörderskan som var under täckmantel som en av grevinnans pigor - hon som dödade den förre förkämpen och även försökt fimpa mig en gång.

Nästa dag skall dels själva duellen utspela sig, och därefter skall det vara avrättning - en lokal gangsterboss (eller något - vi har hört motstridiga rykten om hans egentliga sysselsättning) som kallas Kappan skall få sätta livet till. Det är en del pompa och ceremoniell, och Caspar blir utsatt för ett ganska taffligt mordförsök av en flock rännstensungar med riktigt små knivar. Sandro (en annan i vår grupp) upptäcker ett skickligare mordförsök (en förgiftad nål i en sittdyna) mot grevinnans advokat - någon gång kanske vi får reda på vilka det är som är arga på honom. Det har nog att göra med de där personerna med mystiska tatueringar som vi dödade för hans räkning på värdshuset... I vilket fall, Sandro fann nålen genom att klappa hårt på alla kuddarna - så hans vänsterhand blir obrukbar resten av dagen.
När Bütcher (baronens förkämpe) visar upp sig är det någon som skjuter en nål i hans nacke, och han spelar skadad, varpå Magdalena (en ytterligare rollperson) blir haffad med ett blåsrör och giftpilar som planterats på henne. Hon kastas i rådhusets källarhålor - vägg i vägg med Kappan, faktiskt.
När Frenni (dvärgen i vår grupp) skall försöka förhindra hennes arrestering erbjuder han sig att testa de funna nålarna - han antar uppenbarligen att allt är bluff, men de nålarna visar sig verkligen vara förgiftade... Han klarar sig, men mår inte så bra (speltekniskt får han bränna all sin Resolve för att få bort effekten).
När vi förkämpar går till våra paviljonger sätter råttfångaren Horst (vår siste medlem) sin plan i verket. Han har fångat ett stort antal råttor, matat dem med något som gör dem väldigt aggressiva, och impregnerat deras päls med klipulvret. Nu smugglar han in dem i Bütchers tält... detta orsakar så klart stort rabalder, men efter råttorna rensats ut bestäms att vi ändå skall fortsätta. Bütcher (som för övrigt är en enorm biff som ser mycket farligare ut än stackars Caspar) hörs klaga på att det kliar...
Så sätter till slut tvekampen igång. Men vi får inte slåss särskilt länge innan vi blir avbrutna. Baksidan av rådhuset (vi kämpar på torget framför rådhuset) går upp i en enorm explosion. Vad som hänt är att någon har knackat på ytterväggen nära Magdalenas cell - hon bestämmer sig för att knacka tillbaks, och detta blir sammanblandat med signalerna från den som egentligen budskapet var riktat till, och tydligen uppfattas det som att laddningens storlek skulle ökas... I kaoset lyckas Magdalena (och även Kappan) fly från platsen.
Tvekampen återupptas, men avbryts snart igen av att något slags genomskinligt grönt spöke stiger upp ur marken och ger sig på en häxjägare i publiken. (Vi har hört en del om honom, men det verkade inte relevant för våra egna bekymmer...) En Morr-präst lyckas skingra spöket. Frenni har försökt hugga spöket med sin yxa till ingen effekt, men eftersom det försvinner just som han anfaller det för andra gången berömmer han sig av att ha hjälpt till.
Skall vi få kämpa vidare nu? Ja, äntligen. Hela fajten har varit förvånansvärt jämnt matchad. Caspar har fått en boost av sitt knark och Bütcher får minus av råttknepet, vilket utjämnar färdigheterna en del. Båda har väldigt mycket rustning, vilket betyder att det krävs en väldigt bra träff för att göra någon skada. (Speltekniskt - vi behöver båda åtminstone ett övertag på 4 Success Levels för att alls kunna skada den andre, och fajten går till "first blood" vilket definieras som en träff som gör 3 eller mer i skada. Jag har en del tur med tärningarna, vilket gör att jag kan bygga upp Advantage. Så som tärningarna föll hade det hela nog varit över mycket tidigare utan avbrotten som ledde till att Advantage nollställdes.) Till slut klämmer Caspar till Bütchers vänsterben så att det viker sig och börjar blöda. Seger!
Men vad fan nu då? Stadsvakterna som kommer fram för att kontrollera skadan hugger istället ihjäl Bütcher med sina hillebarder, skriker "Blood for the Blood God" och sticker dolkar i sina egna halsar, varpå 5 illröda demoner med jättestora svärd materialiseras och börjar gå lös på publiken.
Vi ställer oss först för att beskydda grevinnan, men när hon verkar utom fara och demonerna faktiskt verkar bli påverkade av massan av små hugg de får mot sig, ger vi oss in i upprensningen så att vi åtminstone kan säga att vi hjälpte till och inte var fega...

Ja just, ja, vid något tillfälle så rider Ulrike (prisjägerskan vi mötte i förra äventyret) förbi med barnet till en magistrat som inte betalt henne som avtalat, och försvinner iväg. Jag minns inte ifall det hände under en av pauserna eller efter allt annat var över. I vilket fall noterar vi det bara som "ännu en galen sak i den här jävla staden". (Under sessionens wrapup får vi veta att hon gav tillbaks barnet mot en lösensumma.)

På det hela taget mycket lyckat! Nu skall vi få följa med till Nuln, hem till grevinnans faster som också är grevinna och tillika Elektor. Fint skall det vara. Vi börjar komma upp oss i världen!
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,098
Location
Umeå
Jag, @entomophobiac och en gammal kollega spelade i lördagskväll ett litet upplägg jag petat på ett tag baserat på den plats där jag själv växte upp som barn. Min ingång till detta har varit att bry mig om platsens historia, i någon mening platsernas för jag har vidgat perspektivet och låtit platsen för min uppväxt omfatta flera små orter, och puttat samman dem till en och samma. Men ingången är också denna plats så som jag såg den som barn. Hur skogar och samhälle var fyllt av magi, märkliga sägner och historia, udda individer, rykten och dagdrömmar. Som vuxen kan jag se hur detta avstamp ständigt existerade med en slags storhet och stolhet i hur svenska välfärdssamhället hade tagit över allt detta och öppnat upp de tidigare auktoritära platserna i byn med omnejd. Det är väldigt mycket som att min uppväxt på den här platsen var en uppväxt på ett gammalt slagfält där en modern socialistisk tanke hade segrat över något gammalt välde där en titel som greve hade en betydelse öht. Resterna från dessa slag fanns i miljön och skogarna, gamla statyer, herrgården i sig (i min barndom ägd av domänverket och nyttjad som kursgård för skogsarbetare och som allmän lokal för hela bygden där det firades högtider och skolavslutningar), osv. Sammanfattningsvis är det kanske känslan av mystiken och det skeva i Twin Peaks + litet kryddmått nordisk mytologi läst av av Clive Barker + svenska 1800-talets mitt. Som system nyttjar vi The Pool.

Under spelmötet fick vi följa Toumi, en alkoholiserad man, enstöring och fåordad, som samtalade med sina barn på en strand till Södra sjön, de kastade sten i vattnet och åt medhavda smörgåsar. Toumi lever ensam, får sällan träffa sina barn och modern vill helst inte veta av honom. Sonen Isak drömmer om att få bli smed men hans mor sagt nej. Toumi säger att han ska tala med smeden. En fin öppning, som fortsatte under spelmötet med att Toumi lyckas övertala smeden i byn att ge Isak en chans (döljer här för smeden att Isak inte är född i äkta säng) och senare även lyckas få barnens mor att se det hela i ett annat ljus (inklusive att även se att kanske det finns något i den här fåordiga karln som hon innan detta var övertygad att hon skulle vara lyckligare om hon aldrig såg igen). Intressant hur Toumi fick ett annat djup i spel, från fåordig och karg till fåordig och kärleksfull, omhändertagande och kanske drömmande om något annat och bättre än flaskan?
Vidare fick vi även följa Oscar, en högst förvirrad pojke på tolv år. Han hör röster ingen annan hör och försöker uträtta vad de säger, son till förmannen på stångjärnsverket. Vi kan snabbt ana att denna pojke skulle fått ett gäng bokstäver stämplade i pannan om han vuxit upp idag. Vi får följa honom i ett försök att uppvigla andra ungar att följa honom ner till verket där han saboterar en av de vattendrivna stångjärnshamrarna och söker sig vidare upp till dammen där han försöker få en Toumi som passerar förbi och ler som aldrig förr (detta efter att han samtalar med smeden) att hjälpa honom öppna en av dammluckorna han misslyckas fatalt med detta. Toumi bara rycker på axlarna och lämnar pojken ensam med sina röster i huvudet som om och om igen försöker få honom att få mer vatten att flöda genom turbinen.

Där Toumi fick en annan ton åt ett mildare håll fick Oscar en ton åt det vildare, galna kanske lite skeva hållet. Om rösterna finns eller om Oscar faktiskt lider av schizofreni eller liknande är något som vi som åskådare inte än vet. Bägge väldigt intressanta och gillade detta öppnande spelmöte väldigt mycket!
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,839
Location
Uppsala
Avslutade precis en första testsession Far Frontier Prospecting Company, och det gick väldigt bra.

En Far Frontier-operatör, Xenoarkeologen Malcolm Finch, PhD (spelad av mig), och kartografen Wally B Feed vaknar ur sina respektive kryoboxar, men endast de två senare landar på Prospect #7324. Alla med siktet inställda på rikedom och berömmelse. (De andra två spelarna är inte wrnu:are.)

Prospektet är en planet som ligger nära sin väldigt aktiva sol och därför pinas svårt av extrema temperaturer och turbulent väder. Vårt base camp fick därför bli en stor isolerad kupol, och vi har packat med dräkter som är skyddade från vädrets makter.

Enligt vår operatörs sensorer finns ett par anomalier på planeten. Bland annat något som från omloppsbana såg ut som ett kraschat skepp. Men även en märklig skog och en djup ravin. Vi valde att ta oss till det som verkade vara en krasch, eftersom Dr. Finch blev helt övertygad om att det måste vara ett skepp med utomjordisk härkomst. Vi packar upp en buggy ur malpåse och packar den full med förnödenheter för att korta ned den långa resan till en kort.

Väl vid kraschen upptäcker vi att det är ett prospekteringsskepp - våra kollegor från en tidigare expedition. Det gör Dr. Finch irriterad, för det känns som att operatören inte berättar hela sanningen. Ombord på skeppet är det dessutom nedsölat med blod, men saknas kroppar. Dr. Finch lägger beslag på den svarta lådan och beger sig sedan tillbaka till expeditionens buggy. Nästa dag försöker Finch undersöka den svarta lådan, men operatören säger åt honom att låta bli. När Finch insisterar blir han sövd av en injektion i nacken... Och sätter senare dit en "Do not touch!"-lapp på svarta lådan. Men inte utan att protestera ljudligt först.

Under tiden tar expeditionens mat sakta men säkert slut, och vi tvingas vända tillbaka till baslägret. Men en storm stoppar oss från att klara det och gör istället att vi måste åka tillbaka till kraschen. På vägen tar vår mat slut, och Dr. Finch svälter. Det visar sig dock visst ha funnits mat, men den hade Wally gömt så han själv skulle klara sig... Dr. Finch springer nästan panikslagen av hunger ombord på det kraschade skeppet i jakt på mat. Men allt blod är borta. Den goda doktorn, som nu börjar tvivla på sina sinnen, ber operatören jämföra det som syns på kamerorna nu med det footage som spelades in förra gången. De matchar. Finns inget blod någonstans.

Det finns ingen mat ombord heller, så omtöcknad och förvirrad klättrar Dr. Finch ombord på buggyn igen, som kör gasen i botten mot huvudlägret. Med nöd och näppe lyckas vi ta oss tillbaka till huvudlägret. Dr. Finch återhämtar sig, buggyn packas för en andra expedition - denna gången mot skogen, norrut - och Wally undersöker jordprover med en medtagen Soil Analyzer. Buggyn rustas längs vägen med ordentliga shears för att skära sig igenom den snåriga undervegetationen, och även med ett system som använder värmestrålingen på planeten för att döda bakterier som satt sig på buggyns utsida och kloggat igen dess hjul.

Norrut hittar vi vad som måste vara rester efter utomjordisk arkitektur. Bevis av exakt det slag Dr. Finch söker efter! Men det är ont om resurser, och en hård storm är på väg mot området... Vi väljer att köra så fort vi kan mot basen igen, innan maten tar slut, och även om vi måste stanna för att rensa bort biologiskt elände från buggyn - och Dr. Finch får åka resten av vägen stående på utsidan - så klarar vi oss tillbaka, packar in alla fynd i raketen, och lyfter från planeten.

Dr. Finch får en payout på $25 miljoner.
Wally får en payout på $35 miljoner, på grund av en fyndighet av kobolt.
Och operatören lyfter en nätt summa av $65 miljoner.

En liten framgång för oss, men en stor framgång för mänskligheten. (Och en okej framgång för spelet också; men några saker - framförallt resurserna - behöver tweakas.)
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,098
Location
Umeå
För ett par dagar sedan spelade jag, @entomophobiac och ickeforumiten Per vidare och fick följa Toumi och Oscar. Lite nedsläpp i vad som skedde:
- Toumi arbetar på på stångjärnsverket, det är en dålig stämning och hårda ord talas om minskad betalning och sämre villkor, många små protester så som att saker tappas bort och arbetet sinkas medvetet, Toumi som tar det arbetet han får och hugger i än mer än tidigare hålls utanför samtalen men är väl medveten om stämningen.
- Oscar tjuvlyssnar på sin far och privatlärare som samtalar, läraren Johannes Armfelt är oroad över Oscars upptåg, Greven är tillbaka i byn och han oroas över vad som kan tänkas ske om han hör om detta. "Du vet vad han tycker om sådana som han" hinner Oscar höra innan han flyr åter till sitt rum.
- Toumi får besök av sin son Isak, svårt misshandlad av andra lärlingar på smedjan, Toumi lär honom slåss och stå upp för sig, men stryker under att alla måste veta sin plats och när en knyter handen i fickan och böjer huvudet. Vi slår tärning för att se hur sonen tar detta, det är framgångsrikt och jag som SL plockar med mig detta, beskriver en stärkt Isak som säger förväg till Toumi och beger sig åter mot smedjan där han nu är lärling.
- Oscar tar sig ut sent på natten, ramlar över en grupp unge pojkar, han känner igen några som lärlingar till smeden Crona, en liten pojke går längst bak, alla bär de med sig säckar och flaskor de dricker ur och talar om att "visa den jäveln!" och "det är dags att ge igen" osv. Oscar gömmer sig för dem och njuter av att det är fler än han själv som är ute för att skapa kaos. Efter det samtalar han med lite militärer som är på platsen, det ryktas om att de är där för att fira grevinnans födelsedag inom två veckor. Oscar blir bjuden på sprit men nekad att få skjuta gevär, berusad rör han sig åter mot sitt hem och blir överröst med de röster han återkommande hör. Vi slår tärning för att se om Oscar klarar av att hantera dem, det lyckas han och spelaren väljer att berätta hur och låter spriten agera som en lugnande effekt på Oscar och hur han faller ner i ett buskage utanför sitt hus och lyckas reda ut rösterna och lyssna på dem. Jag som SL tar över och berättar vad de säger, och hur han för första gången inte längre bara hör röster utan även får korta synintryck, skratt, hammarslag mot metall, allt mer berusad känsla, en pojke som säger "Nu Isak, din tur, här, ta hammaren!", kort därefter hundskall, män som ropar och synintryck av kaos och jakt, djupt vatten. Här inkräktar två olika röster på allt, en gammal kraxande stämma som försöker locka de jagade bort från vattnet, och en ung, fnittrande stämma som lockar dem längre ut i vattnet. Oscar vaknar upp i buskaget, blöt som om han badat med kläderna på.
- Mitt i natten hos Toumi, Isak och ytterligare en pojke, samma pojke som misshandlat Isak tidigare, knackar på i vild panik hos Toumi. De är jagade, dyngsura, Isak höll på att drunkna men den andra pojken räddade honom, de har flytt över Södra sjön från hundar och män som jagade dem. De vet inte om något är efter dem eller om något sett vilka de är, de vet inte var de andra två pojkarna tagit vägen.... De berättar hur de färdats utmed Södra sjön, slagit av händerna på alla statyerna Greven placerat utmed promenadstråket där, hur de berättade för smeden vad de ämnade göra och han nickade och lät dem gå. Hur de blev påkomna och jagade och hur de flydde ut i Södra sjön... Toumi låter dem sova över mot att de är åter hos smeden Crona innan denna vaknar dagen efter.
- Oscars far samtalar med honom, talar om att han är oroad över alla upptåg, att Oscar måste tänka på vad han säger och gör, Oscar tar upp detta med att skjuta gevär med fadern och som ett led i att försöka få pojken att göra annat än elände accepterar fadern detta och lovar att ta med honom ut på jakt under någon av de kommande dagarna.
- Toumi samtalar efter en lång dag med smeden Crona, Crona har hört att Toumi tog in dem, han tackar Toumi och berättar att två lärlingar inte kom hem efter den kvällen. Det är ett kort samtal som känns som att det innehåller betydligt mer mellan orden som sägs, bägge vet om vad pojkarna gjorde, bägge vet vad som antagligen drabbat de två som inte kommit hem, bägge vet om vad som drabbar de två som var inblandade, eller de själva, om någon får reda på detta.

Detta var ett mycket fint spelmöte där resultat av olika tärningsslag direkt klickade i varandra och skapade scenerna som kom. Isaks deltagande i att slå sönder händerna på statyerna var exempelvis direkt koppling till att han med stärkt självförtroende kom åter och lyckades bli accepterad av de andra lärlingarna.
 
Last edited:

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,839
Location
Uppsala
Spelade en avslutande session Blades in the Dark. Delvis för att vi känner att vi är färdiga med spelet, men också för att en av spelarna flyttar utomlands till hösten.

Det blev en extremt våldsam omgång, med tokiga mängder Heat. Delvis för att den inleds med en hård Assault mot det gäng som fortfarande ställer till mest oreda för rollpersonerna. Det är en räd som lyckas, men som också avslöjar lite märklig information. Ombord på den pråm där fienden huserar finns en stor upphängd stålbur med ytterligare en bur innuti. Denna verkar vara konstruerad för att frakta "The Scroll", som är ett föremål rollpersonerna tagit sig an uppdraget att förflytta från utsidan av Doskvol till Doskvol Academy.

Pråmen sprängs med en sinnrikt placerad bomb, och efter den stöten beger sig gruppen närmast omgående till Old North Port precis utanför Doskvols skyddande fält, för att göra nästa stöt. Även den slutar i blodbad, när den Deception de försöker sig på blir lite för svår att få igenom.

Men kriget mot Nighters är åtminstone avslutat för alltid, eftersom det inte finns fler Nighters kvar.

De lyckas stjäla båten där The Scroll fraktas, och inser att The Scroll inte är någon liten pappersrulle som de trott, utan en hålögd kvinna vars hud helt täckts av ockulta symboler. Att ens vistas i närheten av henne ger en av rollpersonerna sprängande huvudvärk med tillhörande näsblod.

Det sista som händer är att de fraktar denna till stadens rika distrikt, men efter diverse missförstånd och tokigheter slutar det med att The Scroll flyr (flashback användes för att förse henne med lockpicks). Men rollpersonerna får åtminstone betalt...

Vi har haft roligt med BitD, men det är nog ingens favoritspel. De saker spelet gör bra är både dess styrkor och dess svagheter i slutänden. Vi får se vad nästa kampanj blir. Det kan nog vara dags att spela något hemmasnickrat till hösten.
 
Top