Nekromanti I en handelsrepublik

[Guest]

Har någon koll på sociala strukturer i en standardmässig handelsrepublik 1 a från 1500talet? Typ var makt låg etc... vilka tjänade på systemet mer än de styrande är också en fråga som är intressant...

/Zorbeltuss

 

[Brior]

I stora drag så var dessa republiker inga demokratier utan styrdes av ett råd till vilket personer kvalificerades som redan hade makt och/eller rikedom. Det rörde sig om några hundra individer, ofta från mäktiga släkter av typen Medici i Florens. En ledare kunde väljas, exempelvis Dogen i Venedig, vilken satt på livstid och just därför valdes bland de äldsta. Min tolkning är att republikerna framförallt var ett sätt att hindra envälde vilket var den gängse statsformen på denna tid.

I en väl fungerande handelsrepublik av typen Venedig, Genua eller Florens så skulle jag säga att alla medborgare tjänade i livskvalitet på arrangemanget, dels för att man hade en relativ stabilitet i samhället byggt på lagar och författning snarare än på de mäktigas godtycke, dels för att enväldiga excesser stävjades. Detta ledde till god ekonomi åtminstone så länge fred rådde. När man läser om dem så är det påtagligt att republikens stabilitet som sådan har mycket hög prioritet i samhället och att samhällsbevarande insatser hyllas. Venedig klarade sig ju också i tusen år utan statskupper eller invasion.

Några boktips: "Gud, pengar och moral i affärslivets gryning" av Gunnar Dahl, "Medici money" av Tim Parks eller varför inte Macchiavellis "Discorsi" (finns på engelska som "Discourses") som i princip bara handlar om republikens villkor.

 

[Ymir]

Intressant är ju också att Venedig ur många hänseenden var en pseudomonarki så till vida att doge:skapet omgavs av pseudorojalistiska och religiösa ritualer och koncept. Den av mina lärare som gjorde det här påpekandet tycktes mena att detta fyllde två funktioner - dels legitimiserade det dogen i andra staters ögon och omgav honom med i detta hänseende tillbörlig pompa och ståt (han tillskrevs ju ofta samma status som en kung när han var utomlands), dels i folkets egna - maktritualer var ju oerhört centrala i samhället vid denna tid.

Den här berömda venetianska ritualen där dogen årligen(?) skulle bekräfta sitt förbund med havet är ett av många exempel.

On a side note, däremot, vet jag inte om jag kan köpa att "alla medborgare tjänade i livskvalitét på arrangemanget"; oligarkier är inte direkt the shit. Att andra samtida europeiska samhällen byggde på "de mäktigas godtyckte" stämmer verkligen inte - även de mest totalitära medeltida samhällssystemen vilade på ett komplext system av eder, hierarkier, ritualer, traditioner och lagar (ta de olika arvssystemen som exempel, som utgjorde grunden för adelns makt) som legitimerade enväldet och höll det i schack. Furstar blev störtade eller fick sin legimititet ifrågasatt när de bröt mot skrivna såväl som oskrivna lagar, massor av gånger, och då har vi inte ens börjat dra fram exemplet Kina än. Sen hände det givetvis också att fraktioner och furstar ostraffat begick enorma rättsövergrepp, men det inkluderar handelsrepublikerna och deras doger.

Intressant kunde vara att titta på icke-europeiska exempel på handelsbaserade nationer, tex Kushanriket eller Malackasultanatet, och hur de integrerade kungamakten i sina system. Jag har inte nån jättekoll på dem själv så jag kan inte säga mig veta något om det, men kanske nån dag.

- Ymir, påpekar & protesterar

 

[Guest]

I stora drag så var dessa republiker inga demokratier utan styrdes av ett råd till vilket personer kvalificerades som redan hade makt och/eller rikedom. Det rörde sig om några hundra individer, ofta från mäktiga släkter av typen Medici i Florens. En ledare kunde väljas, exempelvis Dogen i Venedig, vilken satt på livstid och just därför valdes bland de äldsta. Min tolkning är att republikerna framförallt var ett sätt att hindra envälde vilket var den gängse statsformen på denna tid.

I en väl fungerande handelsrepublik av typen Venedig, Genua eller Florens så skulle jag säga att alla medborgare tjänade i livskvalitet på arrangemanget, dels för att man hade en relativ stabilitet i samhället byggt på lagar och författning snarare än på de mäktigas godtycke, dels för att enväldiga excesser stävjades. Detta ledde till god ekonomi åtminstone så länge fred rådde. När man läser om dem så är det påtagligt att republikens stabilitet som sådan har mycket hög prioritet i samhället och att samhällsbevarande insatser hyllas. Venedig klarade sig ju också i tusen år utan statskupper eller invasion.

Några boktips: "Gud, pengar och moral i affärslivets gryning" av Gunnar Dahl, "Medici money" av Tim Parks eller varför inte Macchiavellis "Discorsi" (finns på engelska som "Discourses") som i princip bara handlar om republikens villkor.

Kanske borde skrivit vad jag redan kan om dessa republiker... och lite mer exakt vad jag ville ha...
Jag vet att det inte var en demokrati först och främst... valda poster valdes av högt uppsittande handelsmän i vissa och av de äldsta i andra... två andra handelsrepubliker som ligger mer i min intressesfär är väl Novogrod och Lübeck...

Att det låg bättre till säger inte så mycket egentligen dock... de hade mer pengar... men eftersom det mesta användes i handel var det ofta lika mycket eller mer av inkomsten som gick till samma saker...

Vad jag undrar är ungefär är väl vad för sammhällskickt fanns? Vilka ingick i dessa skickt? Var gjorde dessa skickt någon skillnad? Fanns det någon rörelse mellan samhällsskickten?

/Zorbeltuss

 

[Guest]

Intressant är ju också att Venedig ur många hänseenden var en pseudomonarki så till vida att doge:skapet omgavs av pseudorojalistiska och religiösa ritualer och koncept. Den av mina lärare som gjorde det här påpekandet tycktes mena att detta fyllde två funktioner - dels legitimiserade det dogen i andra staters ögon och omgav honom med i detta hänseende tillbörlig pompa och ståt (han tillskrevs ju ofta samma status som en kung när han var utomlands), dels i folkets egna - maktritualer var ju oerhört centrala i samhället vid denna tid.

Den här berömda venetianska ritualen där dogen årligen(?) skulle bekräfta sitt förbund med havet är ett av många exempel.

Ritualerna är riktigt intressanta, finns det exempel på liknande mer nordliga ritualer?

Intressant kunde vara att titta på icke-europeiska exempel på handelsbaserade nationer, tex Kushanriket eller Malackasultanatet, och hur de integrerade kungamakten i sina system. Jag har inte nån jättekoll på dem själv så jag kan inte säga mig veta något om det, men kanske nån dag.

Eftersom jag vill just se på system utan kung är inte de jätterelevanta... men om det finns några republiker åt den delen av världen så är jag intresserad...

/Zorbeltuss

 

[Ymir]

Ritualerna är riktigt intressanta, finns det exempel på liknande mer nordliga ritualer?

Jag är inte riktigt säker på vad du menar, men riddardubbningen är ju den centrala ritualen som utgör grunden för hela systemet, och bekräftar och legitimerar den manliga överhetens maktställning. (Jag har ironiskt svårt att relatera till konceptet med kvinnliga riddare i annars pseudomedeltida fantasyvärldar, just för att jag pluggat alldeles för mycket medeltida genus- och ritualteori, och därför ser hur det liksom underminerar logiken bakom hela systemet). Sedan har vi kröningen, och i Sverige kungavalen vid Mora stenar och tidigare Midvinterblotet i Uppsalatemplet, som alla är ritualer kopplade till den kungliga och religiösa makten. Sedan har vi övergångsritualer som dop, vigsel och begravning, och en mängd vardagsritualer som alla i någon grad skvallrar om samhällets ordning; hierarkiskt, mytologiskt, etc.

Eftersom jag vill just se på system utan kung är inte de jätterelevanta... men om det finns några republiker åt den delen av världen så är jag intresserad...

Nah, "republik" är ett väldigt europeiskt begrepp, jag kan inte på rak arm komma på att det någonsin, i historisk tid, funnits nåt snarlikt system i Asien, Afrika eller Amerika. Chakravartin-systemet i Sydasien och byråkrati-mardrömmen i Kina tillät flera gånger en slags oligarkier att uppstå som använde den på pappret enväldige härskaren som marionett och symbol, men det är ju snarast raka motsatsen till de europeiska handelsrepublikerna, där monarken valdes av en oligarki men därefter utövade ganska betydande makt. Jag är inte säker på att jag skulle tillskriva handelsrepublikerna någon särskilt unik status dock, som samhällssystem betraktat - de var bara en naturlig utvidgning av det system städer överallt i Europa fungerande under, med en borgmästare krönt och smord så han kunde agera pseudo-kung, och stadsstatens suveränitet därigenom hävdas.

- Ymir, ut och handla

 

[Guest]

Jag är inte riktigt säker på vad du menar, men riddardubbningen är ju den centrala ritualen som utgör grunden för hela systemet, och bekräftar och legitimerar den manliga överhetens maktställning. (Jag har ironiskt svårt att relatera till konceptet med kvinnliga riddare i annars pseudomedeltida fantasyvärldar, just för att jag pluggat alldeles för mycket medeltida genus- och ritualteori, och därför ser hur det liksom underminerar logiken bakom hela systemet). Sedan har vi kröningen, och i Sverige kungavalen vid Mora stenar och tidigare Midvinterblotet i Uppsalatemplet, som alla är ritualer kopplade till den kungliga och religiösa makten. Sedan har vi övergångsritualer som dop, vigsel och begravning, och en mängd vardagsritualer som alla i någon grad skvallrar om samhällets ordning; hierarkiskt, mytologiskt, etc.

Jag menar en nordisk, rysk eller germansk medeltida ritual som är återkommande och görs av en ämbetesinhavare... även om andra kulturer funkar så vill jag nog undvika övriga europeiska kulturer... jag vill inte ha de associationerna...

Nah, "republik" är ett väldigt europeiskt begrepp, jag kan inte på rak arm komma på att det någonsin, i historisk tid, funnits nåt snarlikt system i Asien, Afrika eller Amerika. Chakravartin-systemet i Sydasien och byråkrati-mardrömmen i Kina tillät flera gånger en slags oligarkier att uppstå som använde den på pappret enväldige härskaren som marionett och symbol, men det är ju snarast raka motsatsen till de europeiska handelsrepublikerna, där monarken valdes av en oligarki men därefter utövade ganska betydande makt. Jag är inte säker på att jag skulle tillskriva handelsrepublikerna någon särskilt unik status dock, som samhällssystem betraktat - de var bara en naturlig utvidgning av det system städer överallt i Europa fungerande under, med en borgmästare krönt och smord så han kunde agera pseudo-kung, och stadsstatens suveränitet därigenom hävdas.

Grejen e den att jag vill ha gemensamt styre visserligen av en styrande klick men endå gemensamt ansvariga...

Anledningen är att jag håller på och funderar på om jag ska ändra dvärgarnas styrelseskick i min dwarf fortress mod... då jag tror att det kan vara dåligt att sammla allt av ett så vitalt ansvar (i stort så dör alla fort en hemsk död) på en person... samt att min uppfattning av dvärgar är högst organiserade personer...

/Zorbeltuss