Leon
Leo carcion
- Joined
- 8 Mar 2004
- Messages
- 7,756
Besök Edinburg!
?? (bodde i Edinburg två år.... gamla hus i Old Town, och fake-ruiner på Calton Hill, men känner inte igen ruiner folk bor i).
Split däremot

Besök Edinburg!
Ja, och inte sällan bor de i faktiska ruiner. Vid något tillfälle när befolkningen sjönk så var ju stora delar av Rom ruiner medan folk bodde i 30% eller så av byggnaderna. Jag var i en stad i Indien där det var samma sak. Rätt fascinerande. Vi har ju även en liknande utveckling idag på flera håll i världen.
?? (bodde i Edinburg två år.... gamla hus i Old Town, och fake-ruiner på Calton Hill, men känner inte igen ruiner folk bor i).
Split däremot![]()
Old town är byggd på ovanpå den medeltida staden (ungefär). De bor inte i ruinerna - men "grottorna" (alltså gatorna och husen) finns kvar under staden.?? (bodde i Edinburg två år.... gamla hus i Old Town, och fake-ruiner på Calton Hill, men känner inte igen ruiner folk bor i).
Split däremot![]()
Eller Visby!Besök Edinburg!
Eller Visby!
Fast vänta helst tills Covid tagit semester.
Old town är byggd på ovanpå den medeltida staden (ungefär). De bor inte i ruinerna - men "grottorna" (alltså gatorna och husen) finns kvar under staden.
Det var bara ett exempel på att levande civilisationer också innehåller ruiner efter sig själva - mitt i städerna.
![]()
Edinburgh Vaults - Wikipedia
en.wikipedia.org
Skara, där jag gick i gymnasiet, är samma sak. Det är en så gammal stad att man inte vet hur gammal den är. Men man har hittat skelett från både pesten, stormaktstiden, vikingarna och "odefinierat skitlänge sedan" när man grävt där. Men det är väl tidigmedeltid som är Skaras glansperiod, om man ska säga något. Jag har hört att det är en av två städer i Sverige som fortfarande har ett intakt, helt medeltida gatunät. Den andra är Visby. Det går knappt att bygga i centrum pga. all bråte de hittar när de gräver för att lägga grunden.
Mycket intressanta svar och flera av dem inspirerande.
Jag gillar bl.a. tanken med att ha flyttat in i en gammal övergiven stad som sedan kan användas som äventyrsplats. Källare, gamla palats och underjordiska valv att utforska bara ett stenkast bort!
Bra perspektiv!Ja, eller att de aldrig flyttade till att börja med. Men i en värld där det faktiskt finns oknytt, monster och vandöda så finns det ju ingen anledning för vanligt folk att undersöka dem. Det sägs inte att det spökar i de gamla ruinerna, man vet att det gör det!
Därför är jag ofta för att de dungeons som finns är något som hänt i närtid. En galen magiker som förra veckan exploderade monster över hela sitt torn, och ingen har vågat gå dit än. Ett rövarband härjar i området, och ingen stark nog har lyckats utmana dem i deras fäste än. En fängelserevolt har tagit över lokala borgen och ingen har kunnat ta sig in i borgen än. Etc.Bra perspektiv!
Det som är löjligt med gamla ruiner och annat är när det liksom låter som att "det finns en äventyrsplats lagom långt från staden, och lagom bra för nybörjaräventyrare, där det finns lite monster och skatter... alltid funnits... alltid kommer finnas", ungefär som något dataspel där allt bara "spawnar" några minuter efter att det dödats.
Och så kan jag känna ibland i rollspelsäventyr: varför har ingen röjt ut den där gamla gruvan och bärgat guldet tidigare?
Jo, jag vet, det är lager på lager. Och grymt coolt. Reagerade mest på "ruiner"
En av mina favvo-tropes oxå, helt klart. Det låter som en intressant men evt jobbig utmaning att jobba utan den!Ruiner från fallna civilisationer är en av de bästa troperna inom fantasy tycker jag, typ lika essentiellt som ett mord i en kriminalare.
För att det ställer så mycket frågor. Vilka var de som bodde där? Varför lämnade de platsen? Varför är platsen fortfarande övergiven? Osv osv
Kan inte låta bli att nämna ett fantastiskt exempel från Rom (givetvis!): San Clemente al Laterano
En medeltidskyrka (1100-tal) byggd ovanpå resterna av en 300-talsbasilika (i nuvarande källaren), byggd på (nästa "källare") den gamla kejserliga gatunivån (första århundradet), där det under en period legat en Mitra-helgedom.
Det som är löjligt med gamla ruiner och annat är när det liksom låter som att "det finns en äventyrsplats lagom långt från staden, och lagom bra för nybörjaräventyrare, där det finns lite monster och skatter... alltid funnits... alltid kommer finnas", ungefär som något dataspel där allt bara "spawnar" några minuter efter att det dödats.
Och så kan jag känna ibland i rollspelsäventyr: varför har ingen röjt ut den där gamla gruvan och bärgat guldet tidigare?
Att inte platser rensats ut före RP kan ju ha massvis med förklaringar om man som SL tänkt på det.