Hur bra följer du spelets regler som spelledare

Hur bra följer du spelets regler/råd som spelledare

  • Följer alltid spelets skrivna regler/råd för spelledaren i spelet

    Votes: 5 20.8%
  • Försöker delvis anpassa mig till spelets regler/råd för spelledaren

    Votes: 15 62.5%
  • Spelleder som jag alltid gjort

    Votes: 4 16.7%

  • Total voters
    24

aknaton

Apostat
Joined
3 Jun 2008
Messages
314
Location
Ronneby
Många rollspel har regler/råd till spelledaren för att spelupplevelsen för rollspelet ska bli så som spelkonstruktören tänkt sig. Jag är lite nyfiken hur ni som spelledare förhåller er till detta.

Själv har jag en tendens till att falla tillbaka till en spelledarstil som jag formade på gymnasiet i mitten av 80-talet. Speciellt om det blir stressigt. Och det är ofta inte där jag vill vara.
 
Jag brukar följa spelets skrivna regler tills jag stöter på en situation som känns utöver det vanliga, och då anpassar jag reglerna till den specifika situationen. Eftersom jag ju är en tänkande varelse och inte ett datorprogram (Dvs måste inte slavist följa programmeringen även om jag respekterar den).

Så typ 1 och 3 plus lite av 2:a?
 
Jag är ju inte så intresserad av vad spelskaparen tänkt sig och är inte en sån som söker efter "nya sätt att spela" osv. Vilket väl också kanske förklarar varför jag sällan spelleder andras spel öht, kanske. Men om jag skulle göra det så är risken överhängande att jag ändå bara skulle byta ut regelsystemet…

Jag följer alltså bara såna tips om de ligger i linje med den spelstil jag redan föredrar.
 
Länge var jag verksam i grupper där vi förhöll oss halvlöst till regler och husreglade rätt ofta. De sista femton åren eller så har jag dock blivit mer intresserad av att utforska vad var hobby faktiskt har att erbjuda och testa olika typer av spel och spelstilar, varför jag har kört med regeln "spela minst en kampanj RAW, för att förstå hur spelet blir om man spelar det som tänkt - sedan får du börja husregla".

Och samma sak med råd, tror jag. De ignorerades nog mest av min yngre variant. Nu försöker jag spela efter dem.
 
Jag vill testa som det är skrivet först. Men dessvärre faller vi, jag och gruppen, tillbaka i gamla vanor. Därför hamnade min röst på alternativ 2.
 
Jag vet oftast inte när jag bryter mot spelets regler eller ignorerar en bit av dem. Ett återkommande problem för mig är att det enda som triggar regler i rollspel är att någon kring bordet kommer ihåg att de finns. Reglerna är i själva verket djupt maktlösa. "Snälla, snälla -- läs oss, kom ihåg oss, och exekvera oss i respektive situation!" Nä, jag är en opålitlig dator som gärna ignorerar programmet spelkonstruktören försöker köra på mig.
 
Spelar inte för att upptäcka nya spelupplevelser andra skapat. Spelar för att skapa nya spelupplevelser med dem jag spelar med. Det är inte en film eller litterär upplevelse jag köpt in mig på, så andras visioner om hur vi ska göra kan vara intressant, men inte vad vi är där för. Men läsa och reflektera gör jag gärna, som en separat verksamhet. Det kan fortfarande vara intressant att ta reda på och ta del av.
 
När jag skriver SL-råd i mina spel så är de aldrig någonsin tänkta att vara typ "gör såhär så får ni Rätt Upplevelse™ precis så som jag tänkt ut den". Inget av mina spel är tänkta som den sortens reproducerbar upplevelse.

Mitt perspektiv är istället "om du vill spela liknande så som jag brukar spela, så är det här lite tumregler och tips som kan hjälpa till med de svåra delarna". Tipsen jag skriver är sånt jag tyckt varit hjälpsamt, helt enkelt.

Men det utgår verkligen 100% från att den som spelar köpt spelet för att spela så som de vill spela och att det råkar sammanfalla med hur jag brukar spela. Inte att jag ska leverera ett "nytt sätt att spela rollspel" eller en "ny upplevelse". Vill man inte spela som jag brukar spela – kannibalisera spelet på de delar som ni gillar och fortsätt spela som ni vill. Det viktiga är ju ändå spelvärld, mythos osv, och "vad gör rollpersonerna". Det är det nya spel tillför för mig. Inte regler och spelstil.
 
Det blev mittenalternativet i sann Feuflux-anda.

Om jag tänker spela som jag alltid har gjort så hade jag troligtvis inte skaffat spelet i förstaläget. Så när jag testar, säg Lady Blackbird, så försöker jag förstå essensen och spela enligt den. Gillar jag det inte så är det mycket troligare att jag lägger bort spelet än att jag moddar dess regler och fortsätter.

Sen filar jag garanterat bort kanter över tid i spel jag spelleder. "Vi skippar regel A för att komma vidare fortare nu."

Och så ofta byter jag inte spel (eller personlighet), och om vi inte snöar in på regler för tärningsrull/vem som får prata när/utslagsmekanismer så spelleder jag säkert rätt likt i hur mina SLPs beter sig och hur jag beskriver miljöer.
 
Börjar spela som det är tänkt och förändrar sedan till vad vi vill ha - vilket oftast är en kombination. Så det blev mellanmjölksalternativet.
 
Jag läser gärna spel som utmanar mitt sätt att tänka om vad rollspel är, för att hitta nya ingångar till vad rollspel kan vara. Men om jag spelleder eller spelar, så väljer jag inte spelare utifrån vad jag vill spela eller pröva. Utan spelar så som vi kollektivt tänker att rollspel är. Jag är där för och med dem, inte där för att förändra eller forma dem. Har vi alla samma nya idéer så kommer det nya sätt att spela, men ur gruppen. Inte spelet.
 
Back
Top