Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Så en youtube short från nån som läste innantill från vad jag tror är nedanstående tumblrinlägg?
Följdinlägg på tumblr argumenterade för att i alla fall Tolkiens orcher mest skulle titta på olika former av extremporr... det är inget jag tänker djupdyka i men jag är inte säker på att jag håller med om det.
En annan tyckte att halvlingar skulle äga/styra Foodnetwork, och det låter rimligt tycker jag! Men de skulle inte titta på det själva; för mig vill halvlingar ÄTA och LAGA mat, inte titta på när andra gör det (om de sen inte får äta den maten). Däremot skulle det vara ett populärt program hos flera andra släkten.
Och jag tror nog gnomerna skulle ÄLSKA alla dessa kanaler som typ bara livestreamar kattungar och hundvalpar.
Men framför allt gillar jag implikationerna när an "översätter" det här till andra kulturyttringar (självfallet med brasklappar om individers komplexitet och kulturskillnader inom samma släkten).
Jag gillar tanken på att alver ofta skriver långa ballader med dussintals verser, som andra ofta finner repetitiva för att verserna 37-48 i princip bara är verserna 1-12 igen, men för alver (i vart fall de som levt några århundranden) så innehåller verserna väldigt relevanta nyanser men framförallt är en kommentar om det cykliska i tillvaron där de ser samma sak hända om och om igen över lång tidsramar. Unga alver tender dock att begränsa sig till bara något enstaka dussin verser.
Och jag tänker att halvlingar föredrar korta kärnfulla verk, oavsett om der rör sig om poesi eller sång, på ett två eller möjligen tre verser som mest. Lagom långt för att man ska kunna sjung/läsa klart på tiden det tar att fylla på ölmuggen, eller bli serverad ännu en bit paj. Men jäklar vad de verserna är intrikata och finurliga! Något man kan sitta och grunna på och analysera medan man sen äter pajen eller dricker ölen.
Dvärgarnas förslag på TV var ju väldigt stereotypt, men om jag funderar vidare på det tänker jag mig att det kan representera en rättframhet och en önskan om tydlighet och fakta. Jag gillar tanken på att dvärgar går igång inte bara på fakta utan på tydlighet, där en vanlig "lek" även bland vuxna dvärgar är att en person försöker göra ett så entydigt uttalande som möjligt, varpå övriga sedan försöker peka ut så många oklarheter eller alternativa tolkningar som möjligt. Och att som en följd finns ganska många dvärgar med framgångsrika karriärer som avtalsadvokater och dylikt. Både ur aspekten att skriva tydliga kontrakt, men även för de som vill krångla sig ur ett kontrakt på någon teknikalitet.
Och jag det jag får ut av orchernas förslag på TV-program som jag gillar är att de skulle gilla approachen "pröva och se vad som händer", typ. Vilket jag skulle översätta (om man pratar just lyric och sång) till olika former av samberättande som inte handlar så mycket om att återberätta gamla historier och sånger, utan att skapa nya genom att man turas om att hitta på en rad fram och tillbaka. Antingen i rent samarbete där man byter fram och tillbaka för att väva ihop ett poem. Men även i form av ett slags ordkrig i still med en rapbattle där motståndarna både försöker leverera de bästa raderna, men samtidigt försöker sätta krokben för moståndaren, vilket så klart även involverar ett slags uthållighetstest i form om vem som orkar stå och prata/sjunga längst! Med episka historiska sådana ordkrig där två klaner tävlat mot varandra som pågick i flera dagar/veckor, där folk inom klanen avlöste varandra för att hålla versen på gång.
Eh, anyway. Dags att sluta prokrastinera och återgå till arbetet!
Följdinlägg på tumblr argumenterade för att i alla fall Tolkiens orcher mest skulle titta på olika former av extremporr... det är inget jag tänker djupdyka i men jag är inte säker på att jag håller med om det.
En annan tyckte att halvlingar skulle äga/styra Foodnetwork, och det låter rimligt tycker jag! Men de skulle inte titta på det själva; för mig vill halvlingar ÄTA och LAGA mat, inte titta på när andra gör det (om de sen inte får äta den maten). Däremot skulle det vara ett populärt program hos flera andra släkten.
Och jag tror nog gnomerna skulle ÄLSKA alla dessa kanaler som typ bara livestreamar kattungar och hundvalpar.
Men framför allt gillar jag implikationerna när an "översätter" det här till andra kulturyttringar (självfallet med brasklappar om individers komplexitet och kulturskillnader inom samma släkten).
Jag gillar tanken på att alver ofta skriver långa ballader med dussintals verser, som andra ofta finner repetitiva för att verserna 37-48 i princip bara är verserna 1-12 igen, men för alver (i vart fall de som levt några århundranden) så innehåller verserna väldigt relevanta nyanser men framförallt är en kommentar om det cykliska i tillvaron där de ser samma sak hända om och om igen över lång tidsramar. Unga alver tender dock att begränsa sig till bara något enstaka dussin verser.
Och jag tänker att halvlingar föredrar korta kärnfulla verk, oavsett om der rör sig om poesi eller sång, på ett två eller möjligen tre verser som mest. Lagom långt för att man ska kunna sjung/läsa klart på tiden det tar att fylla på ölmuggen, eller bli serverad ännu en bit paj. Men jäklar vad de verserna är intrikata och finurliga! Något man kan sitta och grunna på och analysera medan man sen äter pajen eller dricker ölen.
Dvärgarnas förslag på TV var ju väldigt stereotypt, men om jag funderar vidare på det tänker jag mig att det kan representera en rättframhet och en önskan om tydlighet och fakta. Jag gillar tanken på att dvärgar går igång inte bara på fakta utan på tydlighet, där en vanlig "lek" även bland vuxna dvärgar är att en person försöker göra ett så entydigt uttalande som möjligt, varpå övriga sedan försöker peka ut så många oklarheter eller alternativa tolkningar som möjligt. Och att som en följd finns ganska många dvärgar med framgångsrika karriärer som avtalsadvokater och dylikt. Både ur aspekten att skriva tydliga kontrakt, men även för de som vill krångla sig ur ett kontrakt på någon teknikalitet.
Och jag det jag får ut av orchernas förslag på TV-program som jag gillar är att de skulle gilla approachen "pröva och se vad som händer", typ. Vilket jag skulle översätta (om man pratar just lyric och sång) till olika former av samberättande som inte handlar så mycket om att återberätta gamla historier och sånger, utan att skapa nya genom att man turas om att hitta på en rad fram och tillbaka. Antingen i rent samarbete där man byter fram och tillbaka för att väva ihop ett poem. Men även i form av ett slags ordkrig i still med en rapbattle där motståndarna både försöker leverera de bästa raderna, men samtidigt försöker sätta krokben för moståndaren, vilket så klart även involverar ett slags uthållighetstest i form om vem som orkar stå och prata/sjunga längst! Med episka historiska sådana ordkrig där två klaner tävlat mot varandra som pågick i flera dagar/veckor, där folk inom klanen avlöste varandra för att hålla versen på gång.
Eh, anyway. Dags att sluta prokrastinera och återgå till arbetet!
