Nekromanti Efter Mörkret

Pirog

Veteran
Joined
3 Jun 2003
Messages
94
Location
Växjö.
Vi har en långt gående kampanj som är mitt uppe i mörkret för tillfället.
Så småningom, eller som en sidokampanj, har jag tänkt ta min spelare in i ett post-apokalyptiskt Mundana. Jag har en mängd lösa trådar och idéer jag så sakteligen sammanställer.
Men vet någon om om det finns något material online, någon ambitiös spelare eller SL som skrivit något om detta som man skulle kunna grotta ned sig i för inspiration?
 

2097

deleta mitt konto tack
Joined
20 Sep 2014
Messages
3,643
Det ena är att titta på dom postapokalyptiska fantasyspel som finns. Scarred Lands, Midnight och Dark Sun. Points of Light (a.k.a. Nentir Vale) finns också.

Det andra är att titta på postapokalyptiska SF-spel (jag gillar Other Dust) och porta över.

Många fantasysettings har nån typ av civilisationsödeläggelse bakom sig. Greyhawk har sitt from the ashes, Forgotten Realms har sitt netheril.
 

Girolamo

Veteran
Joined
27 Jun 2019
Messages
55
Jag vet inte om det fortfarande är aktuellt, men För ca 10 år sedan hittade jag detta någonstans.
Jag tror det är skrivet av en av spelskaparna (men vågar in svära på det) där de diskuterat ett alternativ till mörkret.
Om detta är olämpligt att lägga upp så får någon säga till så tar jag bort det.
OBS!! "Jag" i bifogad pdf refererar ej till mig i detta fall.
 

Attachments

Girolamo

Veteran
Joined
27 Jun 2019
Messages
55
Kan även bifoga de verser ur profetian som jag vid samma tillfället kopierat ner.
"
SHASTREGORS PROFETIA



1.”Nio tecken skall synas i världen,
och de nio skall förebåda densammas fall.
Hör min varning dödliga,
Och bäva inför vad som komma skall.”

2.”Nilingar offras – en och samma.
Förebådar mörkerprinsens ankomst.
Från blodet prinsen stamma,
Av blåblodig kvinnas nedkomst.

3.”Den tionde födseln förebådar Kaosdrakens son,
Shastaroth, Astaroth, Adricanorom, Seregals ande och kött.
Avlad i synd – avlad av tusen eldars demon.
Dödliga: ni skola se vad han förött.”

4. ”Stad i ruiner – skogens mörker höljer döden.
Svarta lik skall åter väckas.
Mångens död – sorgliga öden.
Anförvanters liv i föräderiets tecken släckas.”

5. ”I bergigt land i förfluten tid,
ett sekel har timat sedan första sigillet bröts.
En halv stad i ruiner, timad av mäktig strid.
En ritual fullbordades och ett mörkt avtal slöts.”

6. ”Kyla släcker högmodshjärta.
Prins av Pinogud hugger ormens bett.
Jubel föds i mörkerhjärta.
En allena blev bönhörd – han som andra förlett”.

7. ”Grenar brinner, fryser, skriker.
Svärdets herre dricker blodet,
Sadistgud anförvanter gärna sviker.
Dock från kristallbärare; icke sviker modet.”

8. ”Hemsökt ruinstad i mörkerland,
brutet insegel i avgrundsritual.
Sedan staden stacks i brand.
Niding bär mörkermanual.”

9. ”Pinans furste staden lämnade,
ättling han är till Vingavvrände.
Halva staden till marken mörkervarelser jämnade,
ändå somliga vet att berätta vad som hände.”

10. ”Efter ett sekel anländer nästa mörkergud.
Primus är secundo i denna svit.
Kungatrogen föder i dödsskrud.
Först dock mörkerfyrling dödas i djävulsrit.”

11. ”Född i Kungakyrka.
Bistert drakalv spyr eld.
Visar prov på mörkrets styrka.
Kyrkobrand bliva skymfens gäld.”

12. ”Brand i stadens regnsynd, mörkerstads strålglans.
Regnpiskad alv hänger på Inalys blygd.
Den nyfödde tar som souvenir offrets svans.
Den hängde ofta bannats för sin brist på dygd.”

13. ”Stjärneson har varit Morfeus arrestant,
himlaspel mäktigt klingar,
då döden möter Casanova-duellant.
Antikrist Mundana armageddon bringar.”

14. ”Solfolk i söder lever glada dagar,
icke de anar vad som väntar dem,
snart över de döda de gråter och klagar,
mäktig flodvåg dränker gods och hem.”
15. ”Quetzqatls barn störtar från skyn,
tusen gånger tusen faller och dör,
i Yoshino dör tusenden – slagna ned i dyn,
vad är det som dessa flygande fän hör?”

16. ”Nu det börjar: vår moder får ett förebud,
hon inser att hon är sjuk,
blodigt öga som hos enögd gud,
något drar bort från solen dess skyddande duk.”

17. ”Nu det stirrrar enögt klotet – det stora, heta, röda.
Nu hon rister – svår är vår moders plåga.
Vacker himmel och stjärnorna glöda,
Nu hon ryser under den röda låga.”

18. ”Allt detta i Safgorius land,
många tusen dör av detta ödesvarsel,
härskaren inget guld skänker till nödställdas hand,
struntar i sitt eget folk – ja, han är ett praktarsel.”

19. ”Sedan magen hennes värkt länge – häftigt hon spyr,
katastrof i kätterskt rike,
allt är aska när nästa morgon gryr,
förödelse av sällan skådad like.”

20. ”Hon är nu febrig och trött,
orkar ej längre hålla rövarnäste på ytan,
men endast 1/5 dör i flykt skickligt skött,
ännu hon orkar röra i grytan.”

21. ”När hennes man häftigt kommer i hennes sköte,
stjärnmalm störtar och konsekvensen blir fatal,
fader möter moder i förödande möte,
nu hon inser att sjukdomen är mortal.”

22. ”Dystert hon inser att hon fått vit pest,
vita och svarta maskar äter hennes kött,
de svarta kämpar nu som allra bäst,
åter hon rister av döden trött.”

23. ”Tio, tolv, elva bryter de barriären,
vår moder nu ligger för döden,
nu kommer de in i den levande sfären,
vad blir hennes vidare öden?”

24. ”Tappra kämpar i fjärran land,
skarpa yxor sjunger tills armstark bliver matt,
skäggmän ståndar med blodyxa i hand,
dvärghem faller tappert i ödesnatt.”

25. ”Snart denna profetia når sitt slut,
tecknen är nära, järtecken spår,
hjältar bör hasta innan tiden går ut,
snart armageddon Mundana slår.”

26. ”Då tiotusen år gått, från sitt fängelse Shaitan flyr,
Zazradeth heter Ataroths son,
Med honom en ny tid för antimoniter gryr,
De sätter sitt hopp till denne djävulsdemon.”
"
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Jag hade kört på att de flesta samhällen hamnar i något sånär total kollaps-kalops, eller i en nedåtgående spiral att de inom kort kommer att upplösas av inre stridigheter och maktkamper. De flesta släppta böcker har bra uppslag för potentiella konflikter, grupper som vill ta makten, underminerande element och annat. Jag tänker att alltihopa sker i något som kan beskrivas som konkurrensdriven apokalyps. De flesta grupperna blir tunnelseende och försöker se till kortvarig överlevnad och endast enstaka grupper fokuserar på att bevara kunskap eller teknologi, vare sig den är magisk eller mekanisk.

Några spontana tankar:
Jargien har lagom till något år innan mörkret utlyst ett eller flera (troligen flera) korståg mot nån, ta nån bara, och stora delar av militärmakten är utomsocknes, Daak Vult. När sedan trycket på hemmafronten från mörkervarelser och ondska börjar tillta så blir resterande militär upptagen med det, det öppnar för alla blodskulter, kätterska grupper och andra olagliga element att lokalt överta makten från staten i städerna. I vissa städer tar tjuvgillen över, i andra glutharianer, i någon annan en lamiakult och så vidare och vidare. När sedan pretendenter från Absalom tågar mot Tibara passar gränsriken som Kamor, Muhad och Drunok (wildcard) på att invadera och ta land i kanterna. Jargiens förfall ser ut som en ostpizza i micron, först många små bubblor men snart är det tomatfläckar på det mesta. Drakar sveper sedan in och punktmarkerar ställen där fornkunskap ligger bevarad. Nån drake, troligen en Mortuach, tar Tibara som näste. I det som en gång var ett enat jargiskt kejsardöme existerar nu en mångfald av stadsstater som inte sällan plågas av interna stridigheter. Under åren som följer faller städerna en efter en offer för plundrande horder av barbarfolk. Kamorianerna känns aktuella. Jag skulle dock gärna se att Adasierna återerövrar Mazeenträsken med omnejd och börjar sprida och återskapa sin forna glans, gärna med hjälp av drake och/eller sin gud.

Cirefalierna. Gordrion gör en kombination av Tolkien och Alien:Resurrection, de gräver för djupt och för girigt och tror att de kan kontrollera skiten. Det går som förväntat, om vi förväntar oss en splatterfilm. När det som de väckt har blivit färdig så reanimeras/besätts kropparna som sedan seglar hem till andra cirefaliska riken och infiltrerar där, för att sakta bryta ner dem inifrån. Då Cirefalierna dessutom gjort sig ovän med mer eller mindre alla riken som har aspirationer på handel och/eller kolonisering så brakar det ut i fullskaligt krig med Jargien, Consaber, Thalamur, ett gäng dvärgfästen, Alver och säkert några riken från kryddöarna, om någon bit Falisk kultur ska överleva vore det mysigt om det antingen är en grupp som var fast i gruvan i Gordrion under massakern där eller den lilla falang som polade med dvärgarna utanför Consabers sydspets.

Alverna i Sunariskogen får när mörkret slår till sona för århundranden av magisk manipulation. All den biotropiska energi som sakta men säkert urlakat såväl sunaris skuggland som ashaslätten på livskraft väller tillbaka till sitt ursprung när de sifoner som sugit kraften försvinner. Varför försvinner de? Jo för att Sanarialverna säger hej svejs och tack för fisken till sina kusiner och flyger till stjärns med sina nyrestaurerade eterseglare, sifonerna som samlat biotropiska energi har tidigare nyttjats för att ritualtrolla fram evig grönska i sunari, men nu ska den energin, de kongelat eller magibatterier som de samlat, istället gå till att hålla sanarifolket vid liv och fertila nog för att återbefolka mundana när de sedan återvänder. Vill man vara extra sadistisk så kan en välplacerad meteorskur slå ut 95% av eterseglerna, och de resterande 5% får piloterna dödade av monsters. Då kan du ha konspiratoriska rymdsanari i stasis i rymden för att dimpa ner vid ett lagom dramaturgiskt ögonblick. Back in sunariskogen så är det som sagt baksug på biotropi och alla träd inte bara vissnar till noll, de vissnar så långt att de passerar nollan och går in på negativ skala, de suger i sig livskraft och majoriteten av alverna i skogen lämnas som snabbtillagade mumier i en förvittrad skog som inte kommer återhämta sig föränn nästa EON, kanske är magiflödet såpass starkt att draken på Aralion(?) (Lithvin om jag minns rätt) också drabbas och blir drakarnas motsvarighet till lich.

Massiv Wyrd migration. Likt lämlar forsar de fram, fast gigantiska lavaspyende och fulla av hat mot magi. Så inte alls så mycket som lämlar, förutom möjligen att de gärna får göra bakåtvolter och spruta lava/avföring. Magikerna får gärna göra någon halvt ogenomtänkt ritual för att rädda sig själva och skapa någon fickrymd där de tränger in sig, eller stasisfält runt sina öar. Eller så kommer Ur-Wyrden upp, alla wyrd som stötts på är bara larver, kläckta från ägg som Ur-Wyrd la. Hon vaknar, och hon är suuur. Om nom nom äter hon allt som visar minsta tecken på magisk manipulation. Sedan lägger hon nya ägg under jorden och kryper ner, långt ner till mundanas smälta kärna och vilar i nån eon till. spinner vi vidare på detta kan "små"wyrderna genomgå metamorfos, gå från larvstadie till fjärilsform, svärma och sedan sprida sig över mundana för att borra ner sig och lägga nya ägg.
 
Top