bluescotch
Veteran
- Joined
- 28 Jan 2026
- Messages
- 3
Hej!
Jag har under ett par veckor skrivit på ett one-shot-äventyr i Whodunit-stöpning. Det börjar kännas vattentätt, även om det kanske finns plats för utökning här och där, så jag skulle jättegärna vilja höra om ni har några tankar och åsikter kring det? Kanske någon t.om. vill testa det? Är ny inom DoD och äventyrsskrivande så där finns säkert massor jag inte tänkt på, missat och gjort fel.
Ni kan hitta äventyret här: https://rollspelskompanjonen.se/aventyr/dimman-over-dysterklint-231L2CHAzefNJACTjVGz
Klickar ni på "PDF-Vy" i menyn kan ni läsa den i "pappersformat" som är printvänligt.
"Himlen är inte svart, den är smutsgrå. Framför er reser sig Dysterklint som en knuten näve av sten mot den bleka skyn. Den enda vägen fram är en smal stenbro över en ravin så djup att botten försvinner i den framvällande dimman. Dimman rör sig inte som moln; den krälar som ett levande väsen längs klippväggarna. Det är onaturligt tyst – inget prasslande i gräset, inga fåglar. Bara det metalliska gnisslandet från en rostig järnskylt som svänger i vinden. När ni närmar er porten ser ni en katt hoppa ner från en skottglugg. Ni hör inget duns. Istället för ni ett knastrande som det från torra, fnasiga höstlöv. Ni ser inte katten igen."
Fotnot: Bilderna är genAI-placeholders. Har anlitat 2 duktiga, mänskliga konstnärer som just nu arbetar på bildmaterial så grafiken ska ersättas.
Jag har under ett par veckor skrivit på ett one-shot-äventyr i Whodunit-stöpning. Det börjar kännas vattentätt, även om det kanske finns plats för utökning här och där, så jag skulle jättegärna vilja höra om ni har några tankar och åsikter kring det? Kanske någon t.om. vill testa det? Är ny inom DoD och äventyrsskrivande så där finns säkert massor jag inte tänkt på, missat och gjort fel.
Ni kan hitta äventyret här: https://rollspelskompanjonen.se/aventyr/dimman-over-dysterklint-231L2CHAzefNJACTjVGz
Klickar ni på "PDF-Vy" i menyn kan ni läsa den i "pappersformat" som är printvänligt.
"Himlen är inte svart, den är smutsgrå. Framför er reser sig Dysterklint som en knuten näve av sten mot den bleka skyn. Den enda vägen fram är en smal stenbro över en ravin så djup att botten försvinner i den framvällande dimman. Dimman rör sig inte som moln; den krälar som ett levande väsen längs klippväggarna. Det är onaturligt tyst – inget prasslande i gräset, inga fåglar. Bara det metalliska gnisslandet från en rostig järnskylt som svänger i vinden. När ni närmar er porten ser ni en katt hoppa ner från en skottglugg. Ni hör inget duns. Istället för ni ett knastrande som det från torra, fnasiga höstlöv. Ni ser inte katten igen."
Fotnot: Bilderna är genAI-placeholders. Har anlitat 2 duktiga, mänskliga konstnärer som just nu arbetar på bildmaterial så grafiken ska ersättas.