God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 17,499
Rollspel: Den sista staden
Av: Karl Bergman
Du kan ladda ner det här: https://www.rollspel.nu/threads/den-sista-staden-–-ett-halvt-rollspel.81486/
Den sista staden handlar om just den sista staden. Mänskligheten har förstört planeten och rollfigurerna är medlemmar av den sista generationen människor… Men just människor för de håller på att bli något mer. Varje spelarkaraktär håller på att förvandlas till något annat, något bortom det mänskliga. För nu, när mänskligheten håller på att dö ut, har makterna börjat ge sig till känna. Makterna är saker bortom mänskligheten som kan komma att råda efter oss, det finns fyra som beskrivs i boken, men det är helt öppet att skapa fler. Ett exempel i boken är en spontant skapad A.I. och ett är apokalyptiska änglar. Vissa personer (som spelar karaktärerna) är kopplade till makterna och detta ger dem möjligheten att göra omöjliga saker och att göra det gör dem mer kapabla till att göra mer omöjliga saker. MEN! För varje omöjlig sak de åstadkommer blir de mindre och mindre mänskliga tills de uppnår transcendens och blir något annat än människor. Spelet använder citatet från Nietzsche att "Människan är ett rep spänt mellan djuret och övermänniskan, ett rep över en avgrund.". Det finns en möjlighet att bli något som lever vidare i nästa tidevarv, men bara en möjlighet, och misslyckande innebär avgrunden.
Systemet är mer eller mindre delar i två delar. Den första är ett solitt men ganska snabbt rollspel med stats, nummer och arketyper. Arketyperna är förresten supercoola! Man kan vara saker så som Rikemansbarn, Festfixare eller byråkrat och eftersom man måste sprida sin poäng är man från början ganska insyltad i världen. Men det här är ett solitt normalt rollspel.
Den andra delen är systemet för mirakel och att bli bortom mänsklig. Det här är friformigt men har bra råd. Listor över exempel gör systemet lätt att förstå utan att man för dens skull blir bunden till alternativ. Att gifta fri formen till det normala systemet gör att det omedelbart KÄNNS magiskt och omöjligt mäktigt. Så coolt!
Staden i sig är en quasi-Kafkaesq-dystopisk plats med gömda härskare, labyrintliknande gator, departement och mystiska konspirationer. Men vad som gör den så cool är att fokuset ändå är att folk lever sina vanliga liv! Även här, även under apokalypsen härskar vardagen och folk har normala saker att göra. Normala problem som prioriteras. Det är så coolt!
Jag älskar att spelet flera gånger trycker på att spelet börjar med att rollpersonerna lever sina liv, gör val och att detta i sin tur leder till makterna och den större kampanjen. Du ska inte planera för mycket utan istället låta spelarna kasta repet i en riktning varpå du DRAR i repet och sedan låter dem kasta igen. Denna approach gör att det är möjligt att ge spelarna makten att fri formigt ändra enorma delar av världen runt dem. Det presenteras som ett spel som är en dialog mellan spelgrupppen.
Nu till det negativa. Jag har egentligen bara ett enda klagomål och det är ett stort ett, men samtidigt ett litet ett. Det finns ingen intro som sammanfattar eller berättar vad spelet handlar om! Man måste läsa hela spelet, verkligen till slutet, för att förstå det. Spelet är bara 47 sidor långt så det är inte så allvarligt. Men jag kände lite som jag gjorde 2013 när jag läste Mummy the Curse och försökte lista ut vad spelet handlar om medan jag tyckte det var super coolt under processen! Så mitt klagomål antar jag är att det bara är lika bra att förklara sig som en produkt av världens näst mest framgångsrika rollspelsföretag. Men jag hade ändå velat ha ett intro!
Sammanfattningsvis är detta ett riktigt häftigt rollspel med intressanta och aktuella filosofiska teman som använder en unik blandning av fri form tillsammans med traditionella system för att skapa något alldeles eget. Jag vill ha mer! Först ett rejält intro, sedan flera makter och sedan bara MER!
5 av 5
Av: Karl Bergman
Du kan ladda ner det här: https://www.rollspel.nu/threads/den-sista-staden-–-ett-halvt-rollspel.81486/
Den sista staden handlar om just den sista staden. Mänskligheten har förstört planeten och rollfigurerna är medlemmar av den sista generationen människor… Men just människor för de håller på att bli något mer. Varje spelarkaraktär håller på att förvandlas till något annat, något bortom det mänskliga. För nu, när mänskligheten håller på att dö ut, har makterna börjat ge sig till känna. Makterna är saker bortom mänskligheten som kan komma att råda efter oss, det finns fyra som beskrivs i boken, men det är helt öppet att skapa fler. Ett exempel i boken är en spontant skapad A.I. och ett är apokalyptiska änglar. Vissa personer (som spelar karaktärerna) är kopplade till makterna och detta ger dem möjligheten att göra omöjliga saker och att göra det gör dem mer kapabla till att göra mer omöjliga saker. MEN! För varje omöjlig sak de åstadkommer blir de mindre och mindre mänskliga tills de uppnår transcendens och blir något annat än människor. Spelet använder citatet från Nietzsche att "Människan är ett rep spänt mellan djuret och övermänniskan, ett rep över en avgrund.". Det finns en möjlighet att bli något som lever vidare i nästa tidevarv, men bara en möjlighet, och misslyckande innebär avgrunden.
Systemet är mer eller mindre delar i två delar. Den första är ett solitt men ganska snabbt rollspel med stats, nummer och arketyper. Arketyperna är förresten supercoola! Man kan vara saker så som Rikemansbarn, Festfixare eller byråkrat och eftersom man måste sprida sin poäng är man från början ganska insyltad i världen. Men det här är ett solitt normalt rollspel.
Den andra delen är systemet för mirakel och att bli bortom mänsklig. Det här är friformigt men har bra råd. Listor över exempel gör systemet lätt att förstå utan att man för dens skull blir bunden till alternativ. Att gifta fri formen till det normala systemet gör att det omedelbart KÄNNS magiskt och omöjligt mäktigt. Så coolt!
Staden i sig är en quasi-Kafkaesq-dystopisk plats med gömda härskare, labyrintliknande gator, departement och mystiska konspirationer. Men vad som gör den så cool är att fokuset ändå är att folk lever sina vanliga liv! Även här, även under apokalypsen härskar vardagen och folk har normala saker att göra. Normala problem som prioriteras. Det är så coolt!
Jag älskar att spelet flera gånger trycker på att spelet börjar med att rollpersonerna lever sina liv, gör val och att detta i sin tur leder till makterna och den större kampanjen. Du ska inte planera för mycket utan istället låta spelarna kasta repet i en riktning varpå du DRAR i repet och sedan låter dem kasta igen. Denna approach gör att det är möjligt att ge spelarna makten att fri formigt ändra enorma delar av världen runt dem. Det presenteras som ett spel som är en dialog mellan spelgrupppen.
Nu till det negativa. Jag har egentligen bara ett enda klagomål och det är ett stort ett, men samtidigt ett litet ett. Det finns ingen intro som sammanfattar eller berättar vad spelet handlar om! Man måste läsa hela spelet, verkligen till slutet, för att förstå det. Spelet är bara 47 sidor långt så det är inte så allvarligt. Men jag kände lite som jag gjorde 2013 när jag läste Mummy the Curse och försökte lista ut vad spelet handlar om medan jag tyckte det var super coolt under processen! Så mitt klagomål antar jag är att det bara är lika bra att förklara sig som en produkt av världens näst mest framgångsrika rollspelsföretag. Men jag hade ändå velat ha ett intro!
Sammanfattningsvis är detta ett riktigt häftigt rollspel med intressanta och aktuella filosofiska teman som använder en unik blandning av fri form tillsammans med traditionella system för att skapa något alldeles eget. Jag vill ha mer! Först ett rejält intro, sedan flera makter och sedan bara MER!
5 av 5
