Nekromanti de sabriska drakfartygen.
- Thread starter han göte
- Start date
De sabriska flygdragonerna är en brokig skara personligheter. Då det är lag på att ingå där om man får en drake präglad på sig består de alla möjliga folk. Där finns en dvärg, där finns säkert alver, där finns en missla och där finns en hel massa olika människor. Mer om detta finns att läsa om i Consaber och Drakar...
-Hjalle
-Hjalle
Sebastian Andersson
Hero
Ett litet förtydligande
Leome är också den enda i kompaniet, således finns det inte ALVER (såsom i att vara flera) utan endast EN alv. Åtminstone var det så jag hade tänkt mig det hela när jag skrev texten.
Sebastian - bara förtydligar lite
Leome är också den enda i kompaniet, således finns det inte ALVER (såsom i att vara flera) utan endast EN alv. Åtminstone var det så jag hade tänkt mig det hela när jag skrev texten.
Sebastian - bara förtydligar lite
Sebastian Andersson
Hero
Yrkesmallen för Molnryttare
Svar: Nej. Dock kommer den eventuellt att komma med i den nya reviderade och expanderade upplagan av alverboken. Om inte där så kan det hända att den istället publiceras på neogames hemsida.
MVH
/Sebastian
Svar: Nej. Dock kommer den eventuellt att komma med i den nya reviderade och expanderade upplagan av alverboken. Om inte där så kan det hända att den istället publiceras på neogames hemsida.
MVH
/Sebastian
haltageten
Dum inuti huvudet
Re: Yrkesmallen för Molnryttare[OT]
Jo, en liten avvikelse som jag inte ansåg värdig att ha en egen tråd då den tillviss del redan behandlas här.
Eftersom dumdrakarna är relativt stora och skräckinjagande så blir det lite knöligt att traska med dem i ett koppel inne i en stad tillexempel. Har ni några tips eller förslag om hur man kan gå tillväga för att göra en molnryttare som får användning av sin drake men inte tappar bort den då han ska beblanda sig med civilisationen? Jag har tanken att man kan säga åt draken att "stanna här tills jag kommer och hämtar dig" fast det kan bli lite jobbigt för ortsbefolkningen om de ska behöva gå förbi en drake ute i skogen och skita ned sig då de flyr i vild panik...
- Jocke, tycker i övrigt att kurir är ett roligt yrke
Jo, en liten avvikelse som jag inte ansåg värdig att ha en egen tråd då den tillviss del redan behandlas här.
Eftersom dumdrakarna är relativt stora och skräckinjagande så blir det lite knöligt att traska med dem i ett koppel inne i en stad tillexempel. Har ni några tips eller förslag om hur man kan gå tillväga för att göra en molnryttare som får användning av sin drake men inte tappar bort den då han ska beblanda sig med civilisationen? Jag har tanken att man kan säga åt draken att "stanna här tills jag kommer och hämtar dig" fast det kan bli lite jobbigt för ortsbefolkningen om de ska behöva gå förbi en drake ute i skogen och skita ned sig då de flyr i vild panik...
- Jocke, tycker i övrigt att kurir är ett roligt yrke
Sebastian Andersson
Hero
Ang. problematiken att ha en heavé som riddjur
Det finns tre olika förband som nyttjar heavédrakar, De sabriska flygdragonerna, de alviska molnryttarna och dräparnas så kallade lufthärskare. Vanligtvis ställs inte dessa sällskaps ryttare inför den problematik du nämner då de alla är högt ansedda i deras samhällen och då deras drakar visserligen är fruktade men också är kända som högst diciplinerade riddjur. En flygdragon som landar i närheten av ett alviskt samhälle, en flygdragon som landar inom Consaber, eller en lufthärskare som landar i närheten av en av dräparnas byar kan med all säkerhet vänta sig att behandlas som nästintill en folkhjälte och han och hans flygdjur lär därför få en förnämlig behandling.
Folket vet alltså visserligen att draken är farlig men de vet också att då det är deras hjältesoldats riddjur så är det ingen fara för dem då de är på dennes sida så att säga.
Vad gäller att inte tappa bort sitt flygdjur så är det vanligtivs ingen större risk. För att kunna flyga en drake så krävs det att denna är ytterst väldisciplinerad dvs. vältränad. Kommando efter kommando nöts in och en av dessa är naturligtvis "Stanna här". Dessutom kan man ju alltid kedja fast sitt flygdjur om man vill vara extra säker.
Slutligen så är vanligtvis dumdrakarna präglade på sin ryttare varvid de helt enkelt inte VILL överge denne. Så även om de skulle lyda befallningen och stanna på en plats och sedan av någon anledning bli ivägjagade så skulle de förmodligen ändå se till att hålla sig i närheten tills "husse" har återvänt. Alternativt söka upp denne om denne varit borta för länge (vilket förmodligen är den vanligaste orsaken till att de binds fast någonstans, detta och för att de inte ska distraheras av potentiella jaktbyten).
Om man nu råkar befinna sig utanför den region som ser flygaren och dennes flygdjur som något excepetionellt och beundransvärt så får man väl helt enkelt se till att landa en bit ifrån bebyggelsen och lämna sin drake där om man inte vill skapa uppståndelse för att sedan ta sig sista biten per fot.
En annan variant är att lära draken kommandot "Cirkulera" och få denne att flyga runt i stora cirklar på hög höjd tills dess att den blir kallad genom en vissling eller dylikt. På så vis kan man landa i närheten av bebyggelse utan att lämna draken stående till allmän beskådan och förfäran.
Slutligen så är det nog inte ovanligt att drakryttare som har brottom och som färdas långväga landar intill exempelvis en bongård och ber om lite mat och vatten (såvida det inte är frågan om ett hemligt spaningsuppdrag).
Vilken bonde vågar neka en ryttare på en sex meter lång drake liksom?
Sebastian - som har gillat skarpt de spelmöten han spellett för de spelare som varit drakryttare
Det finns tre olika förband som nyttjar heavédrakar, De sabriska flygdragonerna, de alviska molnryttarna och dräparnas så kallade lufthärskare. Vanligtvis ställs inte dessa sällskaps ryttare inför den problematik du nämner då de alla är högt ansedda i deras samhällen och då deras drakar visserligen är fruktade men också är kända som högst diciplinerade riddjur. En flygdragon som landar i närheten av ett alviskt samhälle, en flygdragon som landar inom Consaber, eller en lufthärskare som landar i närheten av en av dräparnas byar kan med all säkerhet vänta sig att behandlas som nästintill en folkhjälte och han och hans flygdjur lär därför få en förnämlig behandling.
Folket vet alltså visserligen att draken är farlig men de vet också att då det är deras hjältesoldats riddjur så är det ingen fara för dem då de är på dennes sida så att säga.
Vad gäller att inte tappa bort sitt flygdjur så är det vanligtivs ingen större risk. För att kunna flyga en drake så krävs det att denna är ytterst väldisciplinerad dvs. vältränad. Kommando efter kommando nöts in och en av dessa är naturligtvis "Stanna här". Dessutom kan man ju alltid kedja fast sitt flygdjur om man vill vara extra säker.
Slutligen så är vanligtvis dumdrakarna präglade på sin ryttare varvid de helt enkelt inte VILL överge denne. Så även om de skulle lyda befallningen och stanna på en plats och sedan av någon anledning bli ivägjagade så skulle de förmodligen ändå se till att hålla sig i närheten tills "husse" har återvänt. Alternativt söka upp denne om denne varit borta för länge (vilket förmodligen är den vanligaste orsaken till att de binds fast någonstans, detta och för att de inte ska distraheras av potentiella jaktbyten).
Om man nu råkar befinna sig utanför den region som ser flygaren och dennes flygdjur som något excepetionellt och beundransvärt så får man väl helt enkelt se till att landa en bit ifrån bebyggelsen och lämna sin drake där om man inte vill skapa uppståndelse för att sedan ta sig sista biten per fot.
En annan variant är att lära draken kommandot "Cirkulera" och få denne att flyga runt i stora cirklar på hög höjd tills dess att den blir kallad genom en vissling eller dylikt. På så vis kan man landa i närheten av bebyggelse utan att lämna draken stående till allmän beskådan och förfäran.
Slutligen så är det nog inte ovanligt att drakryttare som har brottom och som färdas långväga landar intill exempelvis en bongård och ber om lite mat och vatten (såvida det inte är frågan om ett hemligt spaningsuppdrag).
Vilken bonde vågar neka en ryttare på en sex meter lång drake liksom?
Sebastian - som har gillat skarpt de spelmöten han spellett för de spelare som varit drakryttare
Re: Ang. problematiken att ha en heavé som riddjur
Naeh, fyra. I raunkapitlet till "Barbarer och människofolk" nämnde jag i förbigående att Den eviga vindens hord förfogar över ett par héavedrakar.
- Ymir, tillägger
Naeh, fyra. I raunkapitlet till "Barbarer och människofolk" nämnde jag i förbigående att Den eviga vindens hord förfogar över ett par héavedrakar.
- Ymir, tillägger
Sebastian Andersson
Hero
Alla dessa drakryttare...
Om bara ett par stycken heavé räknas så är det faktiskt FEM stycken förband. Liljans garde har som bekant också fyra stycken drakar.
För övrigt gillar jag inte tanken på att även raunlänningar använder sig av heavé. Nu har jag iofs inte hunnit kika på din text om raunerna, men det förefaller mig lite underligt att de nyttjar heavé med tanke på att heavé främst häckar i bergslandskap.
Så såvida inte Den eviga vindens hord lever i närheten av några bergslandskap, och helst långt söderut, med tanke på att heavé inte verkar trivas alltförväl i kyligt klimat, så känns det hela lite krystat. Räcker det inte med att raunerna har horndrakar liksom?
Sebastian - tycker redan det blev för mycket drakryttare då dräparna också nyttjade heavé iom Drakväktartriologin
Om bara ett par stycken heavé räknas så är det faktiskt FEM stycken förband. Liljans garde har som bekant också fyra stycken drakar.
För övrigt gillar jag inte tanken på att även raunlänningar använder sig av heavé. Nu har jag iofs inte hunnit kika på din text om raunerna, men det förefaller mig lite underligt att de nyttjar heavé med tanke på att heavé främst häckar i bergslandskap.
Så såvida inte Den eviga vindens hord lever i närheten av några bergslandskap, och helst långt söderut, med tanke på att heavé inte verkar trivas alltförväl i kyligt klimat, så känns det hela lite krystat. Räcker det inte med att raunerna har horndrakar liksom?
Sebastian - tycker redan det blev för mycket drakryttare då dräparna också nyttjade heavé iom Drakväktartriologin
Re: Alla dessa drakryttare...
Den eviga vinden är raunernas största fraktion, och jag kan mycket väl tänka mig att bruket av héavedrakar är något som går ändå tillbaka till Colonans dagar. Jag tänkte mig väl att de fick dem från naturliga bestånd i Ringbergen eller Kupikarbergen (norr om Adarl), men det är inte alls orimligt att deras héavedrakar härrör från det Ikamriska bergsmassivet.
Det finns gott om bergslandskap i Västraunernas land, helt enkelt.
Raunerna i mitt Mundana har dessutom 'Bräckardrakar', en slags jättestora, behornade bestar. Jag får ta och beskriva dem på Drunoks Drängar någon gång. Så nej, jag tyckte väl inte det var overkill med både horndrakar och heáve. Horndrakarnas antal är ju hundrafalt större trots allt.
- Ymir, tyckte annorlunda
Den eviga vinden är raunernas största fraktion, och jag kan mycket väl tänka mig att bruket av héavedrakar är något som går ändå tillbaka till Colonans dagar. Jag tänkte mig väl att de fick dem från naturliga bestånd i Ringbergen eller Kupikarbergen (norr om Adarl), men det är inte alls orimligt att deras héavedrakar härrör från det Ikamriska bergsmassivet.
Det finns gott om bergslandskap i Västraunernas land, helt enkelt.
Raunerna i mitt Mundana har dessutom 'Bräckardrakar', en slags jättestora, behornade bestar. Jag får ta och beskriva dem på Drunoks Drängar någon gång. Så nej, jag tyckte väl inte det var overkill med både horndrakar och heáve. Horndrakarnas antal är ju hundrafalt större trots allt.
- Ymir, tyckte annorlunda
Sebastian Andersson
Hero
Beror på hur man ser det
Måste en värld svämma över av drakryttare för att de ska vara för många?
Det har du alldeles rätt i. Jag anser dock att det råder en viss inflation på drakryttare i Mundana. Molnryttarna och Flygdragonerna hade räckt gott och nog enligt mig. Således känns allt därutöver för mig som att de är för många.
Måste en värld svämma över av drakryttare för att de ska vara för många?
Det har du alldeles rätt i. Jag anser dock att det råder en viss inflation på drakryttare i Mundana. Molnryttarna och Flygdragonerna hade räckt gott och nog enligt mig. Således känns allt därutöver för mig som att de är för många.
Re: Beror på hur man ser det
Det där beror ju alldeles på. Héavedrakar är förvisso mycket svåra att få präglade på sig, och de verkar ju inte gå att tämja utan den förutsättningen. Men ändock - de ger ett enormt taktiskt övertag. Att då inte utnyttja héavedrakar om man har möjlighet vore enbart korkat. Ungefär som när krutet kom. Kina satt på det i hundratals år utan att använda det till något vettigt, och se hur det gick för dem. Men Kina uppfann krutet först, och när andra länder väl började använda det i krig var Kina för konservativa och kulturellt isolerade för att ta efter. Men det funkar inte i Mundana - kulturerna tycks ha alldeles för stor kontakt sinsemellan, och en alldeles för lång historia av krig. Jag kommer inte på några vettiga argument för att thalaskerna inte borde skaffa sig héavedrakar när de funkar så bra för sabrierna, iallafall. (De finns ju uppenbarligen i Thalamurs berg, enligt din egen 'Drakar'-text).
Så nej, jag tycker snarare alldeles för få styrkor i Mundana använder sig av héavedrakar. Utöver sanarialliansen och sabrierna har åtminstone både raunerna och thalaskerna héavedrakar i min kampanjvärld.
Det tyngsta argumentet för min del är dock att héavedrakar är coolt som faen. Jag vill använda héavedrakar i mina kampanjer, och helst många dessutom. Nog för att jag varit relativt återhållen hittils, men Liljans Garde förfogade ändå över minst två dussin. Jag ser helt enkelt ingen anledning att låta héavedrakarna vara så få.
- Ymir, tycker
Det där beror ju alldeles på. Héavedrakar är förvisso mycket svåra att få präglade på sig, och de verkar ju inte gå att tämja utan den förutsättningen. Men ändock - de ger ett enormt taktiskt övertag. Att då inte utnyttja héavedrakar om man har möjlighet vore enbart korkat. Ungefär som när krutet kom. Kina satt på det i hundratals år utan att använda det till något vettigt, och se hur det gick för dem. Men Kina uppfann krutet först, och när andra länder väl började använda det i krig var Kina för konservativa och kulturellt isolerade för att ta efter. Men det funkar inte i Mundana - kulturerna tycks ha alldeles för stor kontakt sinsemellan, och en alldeles för lång historia av krig. Jag kommer inte på några vettiga argument för att thalaskerna inte borde skaffa sig héavedrakar när de funkar så bra för sabrierna, iallafall. (De finns ju uppenbarligen i Thalamurs berg, enligt din egen 'Drakar'-text).
Så nej, jag tycker snarare alldeles för få styrkor i Mundana använder sig av héavedrakar. Utöver sanarialliansen och sabrierna har åtminstone både raunerna och thalaskerna héavedrakar i min kampanjvärld.
Det tyngsta argumentet för min del är dock att héavedrakar är coolt som faen. Jag vill använda héavedrakar i mina kampanjer, och helst många dessutom. Nog för att jag varit relativt återhållen hittils, men Liljans Garde förfogade ändå över minst två dussin. Jag ser helt enkelt ingen anledning att låta héavedrakarna vara så få.
- Ymir, tycker
Pendragon
Swashbuckler
Re: Beror på hur man ser det
Varför då låta Dräparna dessutom kunna få sina drakar att föröka sig i fångenskap? Det om något är ju att bädda för inflation.
Eller är det också från Drakväktar-triologin?
/Joel
Varför då låta Dräparna dessutom kunna få sina drakar att föröka sig i fångenskap? Det om något är ju att bädda för inflation.
Eller är det också från Drakväktar-triologin?
/Joel
Sebastian Andersson
Hero
Re: Beror på hur man ser det
Problemet är att du måste få tag på antingen ett drakägg eller en precis nykläckt unge. För att göra detta måste du bege dig till en plats med heavébon. Enligt mig är det dessa bon som är väldigt sällsynta vilket också gravt försvårar spridningen av heavédrakarna.
Personligen kör jag med att det endast lever heavédrakar naturligt i Urmamassivet och i Kelenibergen vid Sunariskogen. Dräparnas drakdjur är alltså enligt mig en stöld från någon av dessa områden.
Jag har inte motargumenterat den taktiska fördelen med heavé utan vad jag ogillar är helt enkelt tanken på att var och varannan krigsmakt skulle besitta heavédrakar. Nu är tack o lov så inte fallet och då kan man naturligtvis ställa sig frågan varför?
Tja, för att komma med en aning långsökt jämförelse från vår egen värld och tid - det är naturligtvis så att Stealthplan för en krigsmakt skapar en avsevärd taktisk fördel för denne. Ändå så förekommer de endast i mycket ringa antal och bara (så vitt jag vet) hos den största supermakten. Varför? Jo, det är helt enkelt så tekniskt avancerade och dyra att tillverka att endast en krigsmakt förmår detta.
Jag anser det vara något liknande med heavé. Att skaffa och hålla heavé är helt enkelt för kostsamt och kräver för omfattande arbete för att andra krigsmakter finner det värt mödan. Istället har de funnit sina egna specialare exempelvis vad gäller magi, schamantrix eller andra specialenheter.
Argumenten varför är förmodligen för att de redan anser sig ha egna tillfredställande flygenheter (typ bevingade demoner och ferfaker) eller att de finner resurserna bättre placerade någon annan stans (exempelvis på Rakhori eller magiska hjälpmedel).
Just den där biten var en kvarleva från Krilles gamla text. Nu så här på efterhand så inser jag att jag nog borde ändrat den.
Vad du personligen anser kan jag egentligen inte säga så mycket om (då du naturligtvis få lov att tycka vad du tycker). Men personligen anser jag att ju mer det finns av något ju mindre speciellt känns det också. DÄRFÖR ser jag helst så få drakryttare som möjligt för att jag också tycker att de är förbaskat häftiga och därför vill att de skall kännas speciella och inte som dussinenheter. Det är mitt starkaste argument som alltså bottnar i smak och tycke snarare än trovärdighetsönskan.
Sebastian - gillar att "spara på krutet" helt enkelt
Problemet är att du måste få tag på antingen ett drakägg eller en precis nykläckt unge. För att göra detta måste du bege dig till en plats med heavébon. Enligt mig är det dessa bon som är väldigt sällsynta vilket också gravt försvårar spridningen av heavédrakarna.
Personligen kör jag med att det endast lever heavédrakar naturligt i Urmamassivet och i Kelenibergen vid Sunariskogen. Dräparnas drakdjur är alltså enligt mig en stöld från någon av dessa områden.
Jag har inte motargumenterat den taktiska fördelen med heavé utan vad jag ogillar är helt enkelt tanken på att var och varannan krigsmakt skulle besitta heavédrakar. Nu är tack o lov så inte fallet och då kan man naturligtvis ställa sig frågan varför?
Tja, för att komma med en aning långsökt jämförelse från vår egen värld och tid - det är naturligtvis så att Stealthplan för en krigsmakt skapar en avsevärd taktisk fördel för denne. Ändå så förekommer de endast i mycket ringa antal och bara (så vitt jag vet) hos den största supermakten. Varför? Jo, det är helt enkelt så tekniskt avancerade och dyra att tillverka att endast en krigsmakt förmår detta.
Jag anser det vara något liknande med heavé. Att skaffa och hålla heavé är helt enkelt för kostsamt och kräver för omfattande arbete för att andra krigsmakter finner det värt mödan. Istället har de funnit sina egna specialare exempelvis vad gäller magi, schamantrix eller andra specialenheter.
Argumenten varför är förmodligen för att de redan anser sig ha egna tillfredställande flygenheter (typ bevingade demoner och ferfaker) eller att de finner resurserna bättre placerade någon annan stans (exempelvis på Rakhori eller magiska hjälpmedel).
Just den där biten var en kvarleva från Krilles gamla text. Nu så här på efterhand så inser jag att jag nog borde ändrat den.
Vad du personligen anser kan jag egentligen inte säga så mycket om (då du naturligtvis få lov att tycka vad du tycker). Men personligen anser jag att ju mer det finns av något ju mindre speciellt känns det också. DÄRFÖR ser jag helst så få drakryttare som möjligt för att jag också tycker att de är förbaskat häftiga och därför vill att de skall kännas speciella och inte som dussinenheter. Det är mitt starkaste argument som alltså bottnar i smak och tycke snarare än trovärdighetsönskan.
Sebastian - gillar att "spara på krutet" helt enkelt
Sebastian Andersson
Hero
Re: Beror på hur man ser det
Du har alldeles rätt i ditt antagande att det är en konsekvens av Drakväktar-triologin.
I böckerna finns en massa heavédrakar som Dräparna förfogar över (ett trettiotal tror jag det står någonstans). Frågan jag ställde mig var: "Hur i helskotta lyckades de få tag i så många drakar när exempelvis Molnryttarna, vars drakryttartradition sannolikt borde vara den äldsta och som dessutom lever i direkt närhet till djuren, bara har ett fåtal djur mer?
Jag misstänkte att författaren kanske inte varit helt konsekvent när denne skrivit detta (precis som med en del annat) men skadan var ju redan skedd. Alltså tvingades jag att hitta på en bra ursäkt varför det kunde förhålla sig på det viset.
Naturligtvis hade jag kunnat välja att helt enkelt strunta i vad Roman skrivit om saken. Men då en hel del spelare redan läst böckerna och således skapat sig sin bild av Dräparna därigenom så valde jag att vara böckerna överensstämmande.
Sebastian - förklarar
Du har alldeles rätt i ditt antagande att det är en konsekvens av Drakväktar-triologin.
I böckerna finns en massa heavédrakar som Dräparna förfogar över (ett trettiotal tror jag det står någonstans). Frågan jag ställde mig var: "Hur i helskotta lyckades de få tag i så många drakar när exempelvis Molnryttarna, vars drakryttartradition sannolikt borde vara den äldsta och som dessutom lever i direkt närhet till djuren, bara har ett fåtal djur mer?
Jag misstänkte att författaren kanske inte varit helt konsekvent när denne skrivit detta (precis som med en del annat) men skadan var ju redan skedd. Alltså tvingades jag att hitta på en bra ursäkt varför det kunde förhålla sig på det viset.
Naturligtvis hade jag kunnat välja att helt enkelt strunta i vad Roman skrivit om saken. Men då en hel del spelare redan läst böckerna och således skapat sig sin bild av Dräparna därigenom så valde jag att vara böckerna överensstämmande.
Sebastian - förklarar
Ceram
Tvättbjörn
Mat [OT]
Vad äter alla dessa tama pseudodrakar? Deras tänder ser ju köttätande ut men då borde det finnas enorma mängder lätta bytesdjur att äta. Eller behöver de äta världigt lite likt de höge drakarna?
/Ceram, tänker sig barbarer som matar sin draghâr med hela melonodlingen och alla lammen...
Vad äter alla dessa tama pseudodrakar? Deras tänder ser ju köttätande ut men då borde det finnas enorma mängder lätta bytesdjur att äta. Eller behöver de äta världigt lite likt de höge drakarna?
/Ceram, tänker sig barbarer som matar sin draghâr med hela melonodlingen och alla lammen...
Re: Mat [OT]
Tja, åtminstone heavedrakarna beskrivs som ett av Mundanas farligaste rovdjur på ett fleratl ställen. I kapitelintrot till Pseudodrakar haffar de juh till och med en alvhäst... Så lite större byten är nog favoritmaten. Sedan vad de blir matade med är en annan sak, men... generallt - kött.
-Hjalle, blodgrupp noll.
Tja, åtminstone heavedrakarna beskrivs som ett av Mundanas farligaste rovdjur på ett fleratl ställen. I kapitelintrot till Pseudodrakar haffar de juh till och med en alvhäst... Så lite större byten är nog favoritmaten. Sedan vad de blir matade med är en annan sak, men... generallt - kött.
-Hjalle, blodgrupp noll.