Jag var i Venezuela sommaren 2005 och fick en hel del intressanta intryck.
En sak som jag fick aningar av är att statsapparaten skiljer sig åt på ett rätt grundläggande plan. I Sverige är vi vana vid att polis och rättväsende inte ska vara politiskt färgade trots att det är politiker som stiftar lagar och polis och rättsväsende som tillämpar. I Venezuela verkar det vara så att rätt mycket av polisen och rättsväsendet behöver bytas ut för att nya lagar ska kunna tillämpas.
Nåväl, Venezuela är således rätt annorlunda Sverige. Chavez är hursomhelst kontroversiell även i sitt eget land, en del tycker att han står för den stora befrielsen från fattigdom och misär (de senaste tio åren har analfabetismen försvunnit och jag tror även att en del sjukvårdsframsteg har nåtts), medan andra tycker att han representerar nåt så dåligt (kubansk imperialism t ex) att det är värt att avskaffa demokratin. Statskuppen misslyckades dock och Chavez återinstallerades.
Saker är mer extrema i Venezuela än vad vi är vana vid här. Det finns i Sverige ingen privat media av större slag som har hyllat en statskupp, men så är inte fallet i Venezuela. Även om det är under kritik att avsluta markbundet sändningstillstånd för privata medier (något som i svensk media beskrevs som stängning av en tv-kanal) så är det ett resultat av statskuppsförsök. Antagligen även mediekontrollsambitioner från regeringen, men det är inte så enkelt som DN vill beskriva läget.