[Agency] Fearful Symmetry – en spoilertråd

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
OK, så eftersom jag har rätt mycket att göra just nu så blev jag såklart anfallen av en idé. Och när jag får idéer så blir de nästan alltid rollspelsidéer, för det är så jag funkar och det är så jag enklast får utlopp för kreativitet. Den här gången ser det ut att bli en modul till mitt kommande Agency.

Agency är alltså ett spel där man spelar Arkiv X / BRPD / Delta Green / Monarch-agenter som undersöker någon form av Avvikelse. Avvikelsen är olika i varje spelvärld; Agency är alltså en "generisk" uppsättning verktyg för att spela en viss kategori av kampanjer. Det finns inte layoutat ännu, men alla kapitel (eller om det blir separata häften) finns här.

OK, så rollpersonerna börjar som utredare inom en helt vanlig byrå av något slag. Under en utredning stöter de på något mysko – en död kropp med minst sagt underlig anatomi. Grotesk, förvriden. Första gången det händer är det bara en konstig grej, men när det händer igen så kallas rollpersonerna in – för de har ju erfarenhet av den första grejen. Under kampanjens gång eskalerar det här; de stöter på levande människor som har den här groteska anatomin, och som dessutom verkar kapabla till väldigt märkliga saker. Kodnamnet som används för att beskriva de här delvis groteska människorna – för man tror att det är människor, och det verkar inte drabba djur eller så – är "tygers", efter Blakes klassiska dikt.

OK, jag orkar inte försöka skriva mer spoilerfritt, så det här är typ grejen:

Jag har länge varit fascinerad av idén om flera rumsliga dimensioner. Jag älskar till exempel idén med det kommande datorspelet miegakure, som jobbar med fyra dimensioner. Tanken är alltså att på samma sätt som en kvadrat kan ses som en kub projicerad på en tvådimensionell yta, så kan man tänka sig att det finns föremål som existerar i fyra eller fler dimensioner men som projicerad i det tredimensionella rummet. I miegakure kan man som gameplay-grej rotera vilka tre dimensioner som ska synas (typ).

Jag förklarar det dåligt. Kolla videorna på hemsidan.

Jag har gillat den här tanken, delvis för att den passar så bra med bortomvärldsliga varelser, lovecraftska fasor och så. Att det vi ser av dem bara är den tredimensionella projiceringen av en mångdimensionell varelse. Det kittlar skönt i min hjärna när jag tänker på det, och på hur det skulle kunna se ut när en sådan varelse vänder och vrider sig kring sig självt, och nya delar kommer in i vår verklighet.

Nå. Igår kväll fick jag reda på att William Blake i princip trodde att människokroppen bara är den del av själen som syns i vår värld.

“Man has no Body distinct from his soul; for that called Body is a portion of a Soul discerned by the five senses, the chief inlets of Soul in this age.”
Så: tänk om människor är sådana mångdimensionella lovecraftska monster? Tänk om det vi tänker på som "oss själva" och "det vi ser" bara är en begränsad bild av oss. Om det jag tänker på som "min kropp" bara är den del av mig som projiceras ner i de tre dimensionerna?

Vad händer om jag kan lära mig vrida mig längs den fjärde dimensionen?

Det är grundpremissen, själva "hemligheten" i den tänkta kampanjen. Jag har inte spikat någon tidslinje i detalj, men jag tänker mig att det ganska länge kan få framstå som The Thing eller något liknande, typ standard body horror-invasionsgrejs. Men Tygrarna är bara människor – människor som lärt sig en fruktansvärd sanning som inte går att o-lära sig när man väl grokkat den. När man väl har börjat se andra delar av sin kropp kan man inte gå tillbaka till att inte veta att de finns där. Lovecraftsk existentiell body horror, helt enkelt. Det finns fördelar med att lära sig "vrida", man kan få allehanda distinkta fördelar av att inte vara begränsad till tre dimensioner.

Men vad händer i längden, med ett samhälle där allt fler inser det här? Börjar vrida?

I längden kanske en del råkar upptäcka att om de vrider sig precis rätt så… sitter de ihop med specifika andra människor. Det är en anomali till en början, men snart uppträder allt större grupper människor som… sitter ihop. Alltid suttit ihop. Sitter vi alla ihop? Är vi alla aspekter av en enda stor varelse? Kan vi bryta ner barriärerna mellan våra sinnen också?

Kan man stänga den här pandora-asken? Kan man hindra kunskapen från att sprida sig? Finns det en väg tillbaka för en civilisation som väl börjat vandra den här vägen? Kan man på något sätt förhindra att hela mänskligheten blir ett? En enda stor massa av groteskt kött, torn av ben och senor som svajar i vinden. Världsfred, och ingen svälter längre…


Så. Jag vet inte om jag faktiskt kommer att göra något av det här, eller om det bara är en typisk hjärnprutt av det slag som gärna dyker upp när jag absolut inte har tid att göra något vettigt av dem. Om nån annan skulle gilla idén och gör något av den innan jag hinner är det bara att köra på.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
Det här en sjukt cool ide! Men vad gör spelarna?
Det är alltså ett en-kampanjs-rollspel (vilket numera är min favorittyp av rollspel) där kampanjen börjar med att rollpersonerna är Arkiv X-aktiga agenter som undersöker vad de först tror är ett utbrott av någon bio-agent, eller (senare) kanske en utomjordisk eller interdimensionell invasion eller något, men som efter ett tag blir tydligt är ett större problem än så. I början blir det mycket undersöka-utreda, allt eftersom kampanjen går och informationen sprids blir mer fokus på att tysta ner, sprida desinformation, mörklägga, försöka lägga locket på så att inte fler "drabbas". Tänker jag mig.

Huruvida de fortsätter jobba för The Man och gå Byråns ärenden sen när de själva inser att det här de slåss mot är mer en idé och ett state of mind, och att de själva också kan bli Tygers, eller om de defectar och antingen kör egna race eller går med i nån av de andra organisationerna som uppstått kring det hela… det låter jag vara osagt, för det får ju växa fram organiskt tänker jag.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,480
Det är alltså ett en-kampanjs-rollspel (vilket numera är min favorittyp av rollspel) där kampanjen börjar med att rollpersonerna är Arkiv X-aktiga agenter som undersöker vad de först tror är ett utbrott av någon bio-agent, eller (senare) kanske en utomjordisk eller interdimensionell invasion eller något, men som efter ett tag blir tydligt är ett större problem än så. I början blir det mycket undersöka-utreda, allt eftersom kampanjen går och informationen sprids blir mer fokus på att tysta ner, sprida desinformation, mörklägga, försöka lägga locket på så att inte fler "drabbas". Tänker jag mig.

Huruvida de fortsätter jobba för The Man och gå Byråns ärenden sen när de själva inser att det här de slåss mot är mer en idé och ett state of mind, och att de själva också kan bli Tygers, eller om de defectar och antingen kör egna race eller går med i nån av de andra organisationerna som uppstått kring det hela… det låter jag vara osagt, för det får ju växa fram organiskt tänker jag.
Coolt, då är jag med :)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
Passande låttitlar/låtrader:
  • "We are the world"
  • "I am he as you are me and we are all together"
Obligatoriska filmskapare att inspireras av: Givetvis Carpenter och Cronenberg i första hand, tänker jag.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,609
Location
Uppsala
Men vad händer i längden, med ett samhälle där allt fler inser det här? Börjar vrida?
Det här fick mig att tänka på en helt annan tiger, från Besters The Stars My Destination, där namnet på dikten också lånats till originaltiteln på boken (Tiger! Tiger!). Idén om en extrem förändring som när den väl slagit rot påverkar allt.

Hur ser säkerhet ut när folk kan färdas genom den fjärde dimensionen? Vill du färdas genom den fjärde dimensionen? Aspekten av det som är kosmisk skräck, vad innebär den? Bara det klassiska, "placid islands of ignorance", eller är det något som inte vill att vi använder oss av fler än tre dimensioner?

Grymt cool idé, hur som helst!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
Hur ser säkerhet ut när folk kan färdas genom den fjärde dimensionen? Vill du färdas genom den fjärde dimensionen?
Det är absolut en aspekt. Jag har ju ganska precis bara börjat fundera kring den aspekten; jag har nog hittills mest tänkt på, öh, "superkrafter" av typen "kunna vrida in sin hand i sig själv och kunna nå saker några meter bort / bakom en vägg". Men att resa genom att vrida liksom hela sig upp i de övre dimensionerna (jag tänker: inte nödvändigtvis bara fyra) borde ju kunna vara möjligt. Om än kanske inte helt nyttigt för ett stackars människosinne.

Aspekten av det som är kosmisk skräck, vad innebär den? Bara det klassiska, "placid islands of ignorance", eller är det något som inte vill att vi använder oss av fler än tre dimensioner?
Jag tror att jag personligen är mest förtjust i det helt opersonliga – det bara är så, det är en funktion av universum och naturlagar vi inte kände till nyss – framför intentionaliteten i att "något" vaktar över oss och hindrar oss. För mig ger det mer kosmisk skräck just att det inte finns någon barnvakt eller vakande hand, ingen kosmisk diktator eller så. Bara en bräcklig balans och ett väldigt uncaring universe. Så jag är nog inne lite på ett kallt, hårt, ogästvänligt universum med placid islands of ignorance, men jag tänker absolut att man kan antyda eller plantera en "tigervakt" som SL kan bestämma finns på riktigt ifall man vill ta kampanjen i den riktningen.

Om man nu kan tänka bort Mora Träsk, då. "Nu ska vi ut på tigerjakt"… Nej, bort ur huvudet dumma tanke.
 

Tant Ragnar

Gamle usling
Joined
23 Jun 2016
Messages
2,108
Ascoolt, jag gillar't!

Har du några smaskiga beskrivningar på plats då rollpersonerna vrider sig själva (medvetet eller av misstag?).

Jag associerar lite till hjärnans förmåga att "mappa" rätt generella inputs till något som man kan förstå som en omgivning, eller rent av en del av den egna kroppen. Typ:

Det skulle ju kunna vara en ingång: i en nära framtid, där hjärna/dator-interface blir mer och mer vanligt börjar vissa experimentera med att koppla in mer råa dataströmmar / flerdimensionella geometrier bara för att testa hur det skulle upplevas. Föga anar de att verkligheten är multidimensionell i grunden, och att hjärnan vid ett visst tillfälle "flippar" ur sin inhägnade 3-dimensionella bur och börjar vrida in saker som den inte borde...

Vissa har lärt sig kontrollera det här. Kanske rent av tar fram träningsprogram för att att göra det på ett säkert sätt. Alternativt, lägger in det som malware i folks hjärna/data-interface för att få till en "väckelse" globalt.

Jag gillar verkligen grundidén, ska bli kul att se vad du gör av den!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
Har du några smaskiga beskrivningar på plats då rollpersonerna vrider sig själva (medvetet eller av misstag?).
Verktyg för att få till smaskiga beskrivningar behövs definitivt. Vad vrider man fram? Finns det någon systematik i det? Kan man bestämma själv? Ligger vissa grejer nära, andra grejer långt bort och kräver mer omfattande manövrar… Alla kan vrida fram det som ligger precis intill det som syns nu, men en del kan vrida längre och längs fler axlar.

Jag tänker dock att om det gick att "råka" göra det här så skulle betydligt fler ha gjort det tidigare. Jag är inte 100% säker på vad som ska trigga att informationen sprids just nu, men jag tänker att det inte ska vara något "konstigt", mer… någon råkade hålla precis fel matematiska ekvationer i huvudet samtidigt och började fundera typ "men vänta, om jag vrider armbågen åt det här hållet, och sen…"

En tanke kan ju vara att informationen till en början är svår att överföra – att nå rätt förståelse kräver meditation, kanske vissa droger, vissa formler. Men efter ett tag när det hela börjar spridas på dark web etc så börjar kanterna slipas av och folk hittar på mentala verktyg för mer effektiv kunskaps- och förståelseöverföring. Memen muterar för större spridning. Det krävdes att en viss mängd kreativa genier kunde få kontakt och samarbeta, och överföra information, och det gick inte innan informationsåldern.

(Jag har alltså tänkt mig det här som "precis nu imorgon" rent tidsmässigt. Mobiltelefoner, 4chan och donald trump så att säga. Eller ja, "precis när spelarna börjar spela. Current year, helt enkelt).


Sedan vore det i och för sig intressant att låta rollpersonerna stöta på bevis för att det hänt förut också. Kanske har det funnits extremt lokala "outbreaks", och en av de saker som deras specialstyrka förväntas göra är att samla kunskap om dessa – och hur de stoppades.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,545
Location
Rissne
En sak jag funderat lite på är det här med rollpersonernas vridande.

Jag tänker att vad de får fram när de vrider inte kommer att vara under deras kontroll. Om jag skulle skapa någon form av semi-mekanik kring vridandet så skulle jag tänka mer i kategorier; man kan fundera kring en viss typ av vridande och så får man en visuell/praktisk effekt i lite den riktningen, men på samma sätt som man inte kan bestämma speciellt mycket annat om ens kropp så kan man inte bestämma exakt, liksom. Och till skillnad från t.ex. vanlig styrketräning är ju det här inte utforskat – och, tror jag, olika för olika personer.

Om man väljer att börja vrida finns med andra ord inget alls som garanterar att man gillar det man hittar. Om det ska kännas som rätt sorts body horror måste det finnas utrymme för "shit, vad har jag gjort!?" och "nej nej nej, det där ville jag INTE veta".

(Jag undrar om det uppstår en marknad för hypnotisörer och elchocker och annat som mer eller mindre charlatanmässiga typer lockar folk med, så att de kan få glömma saker om sin kropp…)


Men; vad kan man lyckas med genom vikning?
  • Hitta mer av något man redan har, Extra, förtvinade armar. Ögon. Könsorgan. Könsorgan med ögon som sitter längst ut på förtvinade armar. Med mänskliga tänder.
  • Hitta något nytt. Tentakler, lädermembran som liknar vingar, tjocka benförhårdnader, långa vassa klor.
  • Vika bort någon del av sig fullständigt. Kanske är det bra att undvika att vika bort huvudet, dock. Vem vet om hjärnan fungerar ifall dess tre dimensioner bara finns i dimensionerna sju, tolv och arton?
  • Vika fram någon del av sig längre bort – komma åt saker bakom väggar och så vidare. Sträcka sig in. Finns det några egentliga hinder för att vika in sig i någon annan? Inte utom att det lär göra ont för båda. Hur funkar superposition, när två finns på samma ställe? Spontant tänker jag att det mest skrämmande är om det inte finns några egentliga försvar. Ingen barnvakt, liksom. Vill man balansera den här grejen gör man den svår, och den känns ju också lite annorlunda än de andra. Kräver kanske mer avancerat multidimensionellt beräknande, mindre bara "känna sin egen kropp".
Hela kroppen kan ju vikas, men jag tänker att de flesta inte viker hela samtidigt åtminstone. Inte gå full Tiger.

(Jag vill verkligen understryka att jag inte har tid med det här. Men bättre att jag skriver i tråden än att jag går och ältar i huvudet; är det nedskrivet kan jag släppa det.)
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,149
Location
Göteborg
När man stirrar tillräckligt länge ner i abyssen stirrar abyssen tilbaks.

Tänk om den ohygglighet du möter är en del av dig själv? En del du inte vill kännas vid, men som nu vridit sig ett halvt flerdimensionellt varv, och nu visar upp sin avskyvärda nuna i din egen rumtid?
 
Top