Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2016 v21

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,579
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v21.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!
 

Mundo

Myrmidon
Joined
7 Jan 2010
Messages
3,674
Location
Eslöv
Jag har sett Eye in the Sky efter att HSB bjöd på gratis bio till sina medlemmar!

Grymt bra film som jag satt så på hellspänn igenom att jag klämde på min läskflaska så hårt så jag inte kommer kunna få någon pant på den.

Slutet ger mig kårar längs ryggraden bara av att tänka på det och jag tror inte en enda person gick ut ur biografen utan att börja en mycket viktig diskussion om vår omvärld. Dessutom är Helen Mirren vansinnigt grym.

5 av 5.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,579
Location
Rissne
Jag har varit och sett X-Men: Apocalypse.

Det är alltså tredje filmen om de rebootade kryssmännen, där den första var First Class, och den andra Days of Future Past.

I den här filmen handlar det om den förste mutanten, En Sabah Nur eller Apocalypse som han också kallas, som vaknar efter tusentals år och tänker ta över världen.

Jag tycker såklart en massa olika saker:

Det är för lite 80-tal i den här filmen. Den ska ju utspela sig i början av 80-talet, men det återspeglas bara undantagsvis i musiken (jämför med hur Guardians of the Galaxy använder musik, liksom), i någon frisyr och något klädesplagg och apparat. Jag kräver liksom inte att det ska vara Kung Fury, men de första två filmerna hade mycket starkare infärgning, kändes det som. De använder, vad jag kan se, knappt några historiska händelser alls, jämfört med föregående film.

Den beryktade scenen med Quicksilver var rolig och fantastiskt snygg.

Apocalypse kändes överdesignad och alldeles för liten. Inte tillräcklig gravitas.

Både bra och dåligt: alla dessa inkrystade mutanter. Alltså, alla var helt perfekt castade (utom Apocalypse) och jag gillar att se Cyclops och Angel som typ truliga tonåringar. Det var roligt att se en eventuell Rogue skymta förbi i bakgrunden och att Jubilee fick vara asiat och åtminstone vara med lite-litegrann. Men som med alla superhjältefilmer som försöker slå in så många karaktärer som möjligt så blir det en ganska tunn soppa, med flera småtrådar som mestadels känns onödiga eller alltför kortfattade.

Jag får intrycket av att det enda sättet att egentligen få ut något av introduktionen av Psylocke, Angel, Storm, Jubilee etc. är att redan vara bekant med källmaterialet. "Ahaaa, HON! Coolt!" funkar väl för all del för mig, men jag tror att det blir mindre bra för en publik som inte redan har koll.

Filmen har ett metaskämt som jag tycker föll ganska platt: Appropå originaltrilogin av Star Warsfilmer så används repliken att typ "alla vet att den tredje filmen alltid är sämst". Jag tror att det är en referens till Last Stand, som ju var sämst. Men tyvärr är den här filmen den sämsta i den nya trilogin. Den är fortfarande bra, men den är bra mycket sämre än de andra två. Inte nog för att göra den till en trea dock.

Filmen är vansinnigt snygg. Striderna och effekterna är mycket snygga, etc etc.


Ibland fick jag känslan av att de som gjorde filmen inte trodde att de skulle få göra en till film, så de knökade in inte bara så många mutanter som möjligt utan också så många fragment av välkända plotlines som möjligt.

Dark Phoenix hintas om till exempel. Och så används Magnetos fru-och-barn-dör-story. Weapon X. Och så hintas det om Mr. Sinister i post-credits-sekvensen, som lär vara lika obegriplig för serieokunniga som en-sabah-nur-sekvensen i slutet av förra filmen var. Jag vet att det var fler jag tänkte på... men jag kommer inte ihåg dem nu.

Såatte... Borde man se den här? Om man gillar serierna men inte har något emot att delar av dem manglas på ett inte helt positivt sätt. Eller om man bara gillar snygg superhjälte-effektaction. Men filmer som Avengers och Guardians of the Galaxy och Winter Soldier har liksom satt ribban på en helt ny nivå.


BETYG: 4/5

Also, en fråga:
Minns jag fel, eller var Stryker utbytt mot Mystique i slutet av förra filmen? Vad hände där egentligen, för nu verkar han ju vara tillbaks? Och visst var det väl så att Quicksilver aldrig räknade ut vem hans pappa var i förra filmen heller? Kanske borde se om den...
 

Hellzon

Långsamma Vargen
Joined
22 Jan 2002
Messages
2,452
Location
Köping
Oh, jag är oense med krank om en film! Jag tycker nämligen att Apoclaypse var bäst hittills av "nya trilogin".

krank;n182651 said:
Ibland fick jag känslan av att de som gjorde filmen inte trodde att de skulle få göra en till film, så de knökade in inte bara så många mutanter som möjligt utan också så många fragment av välkända plotlines som möjligt.

Dark Phoenix hintas om till exempel. Och så används Magnetos fru-och-barn-dör-story. Weapon X. Och så hintas det om Mr. Sinister i post-credits-sekvensen, som lär vara lika obegriplig för serieokunniga som en-sabah-nur-sekvensen i slutet av förra filmen var. Jag vet att det var fler jag tänkte på... men jag kommer inte ihåg dem nu.
Jag kände ju att man körde hårt på att sätta upp situationen som den är i allra första X-men från 2000. (Holy shit.) Med reservation för att Days of Future Past delade ut en käftsmäll till kronologin som förklarar alla diskrepanser.

Det är "rätt" X-men som utgör teamet i slutet av Apocalypse - förutom att de leds av Mystique och Nightcrawler är med från början, men det förstnämnda kan ju ändras på tjugo år. Wolverine har sprungit till skogs och kan möta Rogue i Mörkaste Kanada och starta hela den plotten. (Fast var hon med i Apocalypse alltså? Missade den hinten.)


krank said:
Also, en fråga:
Minns jag fel, eller var Stryker utbytt mot Mystique i slutet av förra filmen? Vad hände där egentligen, för nu verkar han ju vara tillbaks? Och visst var det väl så att Quicksilver aldrig räknade ut vem hans pappa var i förra filmen heller? Kanske borde se om den...
Ja, "Stryker" flashar sina gula ögon i slutet på DoFP för att visa att han är Mystique. Jag reagerade på det också. Fast nånting hände väl mellan filmerna. Quicksilver säger ju i Apocalypse att han inte fattade att Magneto var hans far förrän efter de träffades i DoFP, och i Apocalypse är han tydligen för stolt för att säga nåt, eller? Det håller onekligen inte ihop jättebra.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Jag har tittat på Crouching Tiger, Hidden Dragon: Sword of Destiny.

Jag delar lite av kranks "mest se sånt jag vet att jag gillar-filosofi", så jag ger den ett bra betyg - säg fyra av fem. Men nu kommer jag att räkna upp en massa saker jag inte gillade, eller "identifierade förbättringsområden" som vi säger inom politiken...

Det första jag reagerade på - och är lite besviken på - är att den känns så väldigt mycket som en uppföljare. Inte (tyvärr) på ett bra sätt, utan för mycket genvägar och over all lite sämre. Inte lika genomarbetad.

Det är på inga sätt en dålig film. Som wuxia-film betraktat är den nog ganska bra - men den når inte upp i de stilistiska nivåer som den första CTHD gjorde, eller Hero. (Eller, antagligen, de äldre, klassiska wuxia filmerna som gjorde genren - som jag dock inte sett mer än någon enstaka av...)

Mycket "passar in" med CTHD, men det finns också ett och annat frågetecken som jag så där i efterhand var tvungen att googla och jo, fler än jag hade uppenbarligen tänkt på samma saker. (Tex sådant som att det i den första CTHD var en plotrelevant grej att kvinnor inte kunde träna vid Wudan, medan en kvinnlig person i den här filmen sägs ha fått sin utbildning därifrån. Det _kan_ vara en minor detail som råkade bli fel, men ändå.)

Jag gillar genren och dess olika stilgrepp, så även om effekterna och vissa av striderna känns lite lamare - det här med att flyga i linor är inte lika ball nu som för 16 år sedan (!) - och att det görs i parti och minut gör inte saken bättre. (Och även om de använt mer CGI här, så är det inte alltid bättre.)

Det känns också som en let down att filmen spelades in på engelska, istf mandarin som den första CTHD. (Och det säger jag, som strösslar anglicismer omkring mig hela tiden som om de vore, öh, cookies...)

Plus att den var inspelad på Nya Zeeland, vilket tja - det är pampig natur, men den "stämmer inte" med var filmen förmodas utspela sig. Det kändes väldigt noga planerat i CTHD, men här är det mer "hmm, här är några balla berg vi borde ha med" - även när de borde vara i en helt annan geologisk region av Kina, baserat på handlingen.

(Ni vet det där som alltid sägs om varför Shakespeare inte kan ha skrivit Shakespeares pjäser, för att "de visar ingående kunskap om Italien" - som uppenbarligen bara kan sägas av personer som själv aldrig öppnat en atlas eftersom de annars hade funderat lite över saker som "tre dagars seglats söderut från Milano", rent geografiskt. Ungefär så. Fast Kina.)

Jag hade definitivt velat se hela pentalogin (där de två hittills gjorda filmerna motsvarar nummer 4 och 5) filmade, eftersom böckerna ännu inte finns översatta till något språk jag behärskar - och jag sannolikt är för lat och odisciplinerad för att någonsin lära mig mandarin (putonghua).

Jag är också klart besviken över slutet, men då krävs det spoiler-taggar:
Alltså, att Snow Vase _inte_ dog, trots att hon verkligen verkar dödligt sårad efter slutstriden, känns som... jag vet inte - att det gjordes fokusgrupper på amerikansk publik som krävde att hon överlevde?

Efter vad jag läst om romansviten på nätet, så känns det iofs logiskt _att_ hon överlever - den ska ju tydligen läsas som en "krönika över fyra generationer wuxia". Så det kanske var meningen att hon skulle överleva. Men då måste de ha sabbat USB-minnet som innehöll några för handlingen kritiska minuter, och det var för sent att ta om dem, som gör att allt känns väldigt mycket tillrättalagt.

Och istället rider alla fyra, verkligen bokstavligen mot solnedgången. Hmm...
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,198
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Ett klart varningstecken vad gäller CTHD:SoD är att de absolut -sämsta- skådisarna från förra filmen är de som har huvudrollerna. Donnie Yen suger och förstör allt han är med i (utom Hero, eftersom Donnie Yen där var up emot hela tre av världens -bästa- skådisar, Tony Leung, Chen Daoming och Maggie Cheung), och så fort jag såg att han hade en viktig roll i Rogue One dog all potential till entusiasm för den filmen.

Vill ni se riktigt bra, modern wuxiafilm, se True Legend, Tai Chi Zero och Tai Chi Hero.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Ymir;n182671 said:
Ett klart varningstecken vad gäller CTHD:SoD är att de absolut -sämsta- skådisarna från förra filmen är de som har huvudrollerna. Donnie Yen suger och förstör allt han är med i (utom Hero, eftersom Donnie Yen där var up emot hela tre av världens -bästa- skådisar, Tony Leung, Chen Daoming och Maggie Cheung), och så fort jag såg att han hade en viktig roll i Rogue One dog all potential till entusiasm för den filmen.

Vill ni se riktigt bra, modern wuxiafilm, se True Legend, Tai Chi Zero och Tai Chi Hero.

Jag tror att alla mina förhoppningar för SoD grusades fullständigt när de har ett slagsmål ute på ett litet lajvområde för en nybörjarklubb i skogen. De var semi-höga med reservationer innan jag såg filmen, sedan såg jag den och sedan behövde jag typ tvätta hjärnan med något.

Jag rekommenderar i min tur att man tröstar sig med Ip Man-filmerna efter att ha sett SoD.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Xhakhal;n182674 said:
Jag tror att alla mina förhoppningar för SoD grusades fullständigt när de har ett slagsmål ute på ett litet lajvområde för en nybörjarklubb i skogen.
Och rekryterar fyra karaktärer, vars roller är genomtänkta, utbroderade, har en vettig och djup back-story... Eller nej, vänta. Det var ju fyra stereotyper - rough n' tough hjältar med hjärtat på rätta stället - som slogs mot ett gäng mooks som bara existerade för att visa att de fyra kan slåss.

Ja, den biten kändes som en pastisch.

Annars gillade jag ganska mycket (till skillnad från Ymir, verkar det som) att Donnie Yens karaktär var så arketypisk "lone gunman" att hans klädsel tom påminde om det, fram till den scenen ungefär. Därefter går det utför och den grejen - som var en kul och väldigt ironisk blinkning (inte minst mtp info att de köpt rättigheterna till att göra en remake av "de sju samurajerna", som ju blev kopierad till en western, med Donnie Yen i en av rollerna) - slarvades bort.

Och den passade lite ihop med hela pastischen i skogen. Men en helt annan film.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
En brottarhistoria: 'Bad day to go fishing' (2009, det finns en originaltitel på spanska, tror jag, men står den inte på DVD-omslaget...) med Jouko Ahola, Gary Piquer m.fl. Det handlar om en fd. wrestlig-stjärna som med sin manager turnerar med 'marknadsmatcher': klarar nån 3 minuter får denne 1000 dollar, mästaren är inte ung längre och en motståndare dyker upp som kan bli den stora förlusten... Grundhistorien är ju överanvänd till leda, fastän det finns några hyfsade skådespelarinsatser lyfter aldrig rollerna och blir riktiga personligheter och inledningen, gjord för att vara ett frågetecken fram till upplösningen, blir aldrig så intressant för filmen som den var tänkt att vara. Ett drama som aldrig blir så djupt eller personligt, dock inte ointressant eller dåligt heller, landar på: 3/5, kunde ha varit bättre.
 

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Sapient;n182683 said:
Och rekryterar fyra karaktärer, vars roller är genomtänkta, utbroderade, har en vettig och djup back-story... Eller nej, vänta. Det var ju fyra stereotyper - rough n' tough hjältar med hjärtat på rätta stället - som slogs mot ett gäng mooks som bara existerade för att visa att de fyra kan slåss.
Alltså när hjältarna reser sig och visar att de, minsann, kommer svara på anropet och resa sig till utmaningen... jag skrattade så mycket. Det var början på ett ganska kasst (men förmodligen väldigt roligt) parti drakar och demoner. Och nog för att jag faktiskt gillar rollspelsäventyrsdelarna av filmer som tex Thor, så... nej. Det blev bara lökigt. Men jag var ju underhållen i alla fall!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,579
Location
Rissne
Oh, oh! Jag glömde nämna det viktigaste med X-men: Apocalypse.

Sansa Stark-skådespelerskan är ju Jean Grey. Det är awesome. Dels för att hon inte är riktigt lika retuscherad-modell-normsnygg som Famke Janssen, men kanske framför allt för att hennes roll i GoT mest varit att det det är synd om henne. Efter att ha sett hor den serien hanterat henne så känns det skitbra att de henne som en cool, kraftfull, stark och samtidigt mänsklig Jean Grey / Phoenix. Hon gör jobbet asbra.

Sedan vet jag ju varför jag inte får se mer av Negasonic Teenage Warhead - hon är ju tonåring i nutid och den här filmen utspelar sig på 80-talet - men jag VILL se mer av henne.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
Gammal svensk deckarfilm: 'Brott i Paradiset' (1959, R: Lars-Eric Kjellgren) med Harriet Andersson, Gunnar Björnstrand, Karl-Arne Holmsten m.fl.
Jag såg den delvis för att jag har ett personligt intresse för regissören, vilket jag inte tänker gå in på, och dels för att den ingick i den nyutgivna " Den stora deckarboxen". Filmen inleds med ett kassaskåps inbrott där en nattvakt blir dödad, ingen av de inblandade åker dit men tio år senare kommer fallet upp slumpmässigt för kriminalreportern Malmborg (Andersson) och hennes mentor Palmquist (Björnstrand), och en central punkt för vidare undersökningar blir restaurangen Paradiset.
Spänningen är väl inte direkt på topp, historien har sina glapp och ojämnheter och skådespelarinsatser är av typen 'bra, men vi kan bättre i allvarligare filmer'. Det roligaste är alla bi-och småroller av skådisar som Torsten Lilliecrona ("farbror Melker"), Sven-Eric Gamble, Inga Gill och Birgitta Andersson (som cigarettförsäljerska). Det bästa är hur snyggt filmat spänningsscenerna är, skuggor och vinklar i Hitchcock-stil (vilken även visar sig i det lekfulla och skruvade i manuset, skrivet av Folke Mellvig, mer känd för Hillman-deckarna).
Jag gillar gamla filmer, men det blir: 3/5, personligen blir det +1/2 och troligtvis 2/5 för de som inte gillar äldre svart-vita svenska filmer.
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,324
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Jag har sett "Hateful Eight" och det är en historia om ett antal individer som blir isolerade på typ ett värdshus/lanthandel under en snöstorm. Individerna är som handplockade rollpersoner då ingen egentligen bör äventyra tillsammans utan det tycks som om slumpen fört dessa allt för olika individer till en och samma plats.

Filmen är lite "the thing" blandat med western och mordlösar-historia i ett och samma paket. Det är långa dialoger och scenerna är bitvis mycket långsamma och en del scener jävligt snabba.

En grymt underlig film som jag Älskar. Den är en korvfest men det är ursäktat med tanke på kontexten och att den viktigaste kvinnorollen görs så grymt bra. Jag kan inte få nog av filmen och har nog sett den fem gånger redan och älskar dialogerna och allt. Filmen är nästan tre timmar lång men kunde för min del varit ännu längre, även om jag förstår de som avskräcks av tre timmar film.

Mitt betyg 5/5 :)
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,324
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Voldstagg13: Jag har jätte svårt för svartvita filmer. Jag uppskattar tex Schindlers List, men det är nog för att jag är historiker. Normalt klarar jag inte svartvit film som underhållning alls :-(

Det gör säkert att jag missar många pärlor men min mentala spärr är svår att besegra.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett Kapten Fjollträsk: Artighetskriget.


---

Åjävel vad jag skrattade!

Man kan säga mycket om ensemble-filmer och hur alla fick för lite skärmtid och blablabla… jag håller med. Det sagt:

Det är, trots ensemble-grejen, ett förbaskat stort fokus på relationen Tony-Steve-Bucky. Resten är utfläskning som gör att världen känns mindre isolerad, med tanke på att vi har ett helt Marvel Cinematic Universe. Att kasta bort alla andra tror jag skulle göra filmen en otjänst, och få den att verka liten. Tanken är inte att vi ska få se så jättemycket hur Clint-Wanta-Vision har lite relationsstuff att reda ut, utan att Tony-Steve-Bucky inte inträffar som en isolerad händelse. Det är deras relation som slits sönder, och för att sönderslitningen ska få fulla konsekvenser så måste vi ha något annat att bryta sönder. Resten av MCU måste vara med så att det finns något att ha ett inbördeskrig i.

Jag har inga som helst problem med Sokovia, Wakanda, för den delen Latveria eller andra ställen som typ bara är med på kartan. Att de inte finns är inte ett problem, med tanke på Iron Man och Captain America och Thor inte heller finns. Det är lite som Clancyverse – hela vägen har den världen utvecklats till en separat entitet parallell med vår, en där Jack Ryan var president i två mandatperioder i USA.

Men däremot flabbade jag som fan i flygplatsfajten! Precis så minns jag mina gamla marvel-tidningar! Till och med i djupaste allvar kom det en massa skämt och fjanterier, och trots det kände jag att det var fajt om saker som betydde något. Det var inte så mycket en fajt för fajtens skull, liksom.

Jag stortrivdes! Och nu jävlar vill jag spela Marvel Heroic Roleplaying.

Krank! Få din rumpa till Göteborg! Jag vill spela!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,579
Location
Rissne
Krille;n182792 said:
Krank! Få din rumpa till Göteborg! Jag vill spela!
Då vet vi vem som står för spelledandet nästa Gothcon då, alltså? =)
 

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
Då var det dags igen...

Film nr 1: Zootopia är en Disneyfilm som handlar om rasism och natur-mot-kultur. Det är också en film jag önskar var värd att se två gånger. Grundstommen i filmen är väldigt klychig - ett omaka polispar förs samman av omständigheter och tvingas lösa en mordgåta tillsammans. Utöver det händer inget. All djupare mening kommer från filmens gimmick (rovdjur mot växtätare). Kul, men inte mer.

Ooh, ah, you probably didn't know, but a bunny can call another bunny 'cute', but when other animals do it, that's a little...
Film nr 2: How to be single. Den titeln kan skrämma iväg vem som helst, men den överraskade faktiskt. Många stora skratt, slumpmässighet i relationer, man kan inte alltid få den man vill ha, och vet man ens vem man vill ha? Eller vem man är? Av någon anledning har filmen två huvudpersoner, som aldrig träffar varandra. New Yorks rotlöshet skildras, jakten på identitet utanför kärleksrelationer. Vissa av karaktärerna är uppenbara konstruktioner, men inte så att det stör för mycket. Den komiska bifiguren levererar.

- ... until he slept with my labpartner, because she wanted to... do things... I wouldn't do.
- Did it include a midget?
- No...
- I once slept with an albino.
- OK.
En stark 7 av 10!
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,091
Location
Göteborg
Jag var precis och såg Krigskonst: Början


Den var ganska precis vad jag väntade mig att den skulle vara. Generiska fantasy-troper, mycket CGI, mycket strider. Jag trodde kanske att det skulle vara fler riktigt storskaliga bataljer, men på det hela taget var det nog bra att de lät bli.

Så vitt jag kan minnas är det en relativt trogen återgivning av händelserna kring det första spelet. Warcraft: Orcs & Humans, alltså. En del måste förstås stuvas om för att passa i en film-plot, men alla karaktärerna är i stort de samma i personlighet och bakgrund. Skillnaderna beror mest på att subplots och bipersoner har rationaliserats bort, och därför ges vissa händelser andra motiveringar som knyter ihop säcken prydligare.

Är den begriplig om man inte känner till spelens lore? Jag tycker den borde vara det, bara man har en grundläggande förtrogenhet med de ovan nämnda troperna. Men jag har redan läst och hört kommentarer från folk (både professionella kritiker och vanliga människor) som tycker det är förvirrande med många personer med konstiga namn. Jag har aldrig förstått sådana reaktioner - de tyder förstås på någon mild hjärndefekt, men jag har ingen pålitlig data på hur vanlig den är.

I vilket fall: helt OK underhållning, inte särskilt djuplodande, men bra tempo och inga störande dumheter. Med andra ord betydligt roligare än Hobbit-filmerna...

3,5 av 5 stridshammare.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
Minimoni;n182785 said:
Voldstagg13: Jag har jätte svårt för svartvita filmer. Jag uppskattar tex Schindlers List, men det är nog för att jag är historiker. Normalt klarar jag inte svartvit film som underhållning alls :-(

Det gör säkert att jag missar många pärlor men min mentala spärr är svår att besegra.
Många yngre (och 40+ med, för den delen) håller med dig, själv har jag s/v filmer jag aldrig skulle greja i färg. Mitt problem är actionfilmer där det händer för mycket för snabbt (Transformers osv.), jag börjar stirra på nån yta utanför bild.?
 
Top