Nekromanti [Burning Wheel] Karameikos brinner

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Vi är nu två spelmöten in i vår kampanj i Mystara, specifikt Karameikos, användandes Burning Wheel som system.

Första spelmötet har jag inte brytt mig om att skriva något om tidigare, men här kommer en kort sammanfattning. Vi inleder precis tidig morgon efter att Stefan av Karameikos armé har slagits i spillror, kvar finns ett tjugo trettiotal män och kvinnor, många svårt skadade. Bland dem finns Katerina från Luln, prästen Smerdjakov och en yngling och släkting till självaste Stefan och som nu finner sig vara det högsta befälet, Nikolaj. De bestämmer sig raskt för att samla de skadade, prästen ber för dem (Ett lyckat minor miracle) och lyckas få dem som ligger för döden att ännu andas ett tag till, och sen skickar Nikolaj ut en spejare för att finna en lämplig plats att slå läger på (misslyckat Circlesslag). Snabbt organiseras alla och färden mot Luln inleds.

Samtidigt befinner sig den unge poken Jiri tillsammans med dvärgen Wyrwyrf ensamma, framför dem ligger den döde kaptenen och i Jiris hand ett brev som skall överlämnas till Nikolaj. Pojken plockar upp kaptenens svärd och tillsammans beger de sig av för att finna resterna av armén. Ett misslyckad slag för att spåra upp dem leder dem på avvägar och de stöter samman med en gigantisk varg och dennes ryttare som skrattande anfaller en ensam hund, som visar sig vara kaptenens hund och som pojken Jiri är mycket förtjust i. En kort strid utbryter, Hans som spelar Jiri, tömmer både persona, deeds och fate i ett desperat försök att rädda kaptenens hund, och lyckas! Vargen spetsas på kaptenens svärd och orken jagas på flykt av Wyrwyrf.

Tillbaka till resten av sällskapet som nu ligger och trycker i buskarna och ser hur orker, vättar och människor, alla med den svarta örnens emblem, leder en radda krigsfångar mot den svarta örnens förläning. Mitt ibland dem, Antoni, en person som vi ännu inte riktigt vet hur, men vi vet att, han betyder mycket för Katerina. Hon slänger sig upp, vrålar "Bågskyttar!!!" och anfaller ensam (ett misslyckat slag för Command), alldeles för sent följer resten av trupperna med, och efter en vild strid tvingas Stefans av Karameikos trupper till reträtt, men fem personer av krigsfångarna är fritagna, bland dem Antoni.

Spejaren Aleksander möter snart upp dem och meddelar att han funnit en övergiven bondgård inte långt härifrån, sällskapet sätter fart dit och når inom kort fram, och slår läger. Fortfarande är han introducerad genom ett misslyckat circlesslag, men jag har valt att skjuta på att introducera komplikationerna till spelmöte två.

Under tiden färdas Jiri och Wyrwyrf efter armén, kaptenens hund har blivit omplåstrad av Jiri och hjälper dem att spåra, och snart når de fram till bondgården.

Och där bröt vi första spelmötet. Det hela gick bra, många var helt nya till Burning Wheel och det fanns ingen som helst planering från min sida, förutom slavkaravanen. Det var mycket regler, mycket meta och spelmötet blev egentligen mestadels en introduktion till Burning Wheel så som system, men det etablerade ändock flera starka viljor när Nikolaj, kaptenen, beslutade att sällskapet inte skulle söka sig hemåt för att samla sina styrkor, något som bland annat Katerina förespråkade.

Det delades ut en hög med artha som sig bör, Katerina fick en persona för embodiement i sitt självklara val att resa sig och vråla "Bågskyttar!!!" så fort hennes ögon fann Antoni bland krigsfångarna.

Vi använde uteslutande enkla test, versus-test och ett Bloody Versus. Fight!, Range and Cover och Duel of Wits får vänta tills vi faktiskt kan låta annat än reglerna vara synliga när vi spelar. Som det blev nu var det alldeles för mycket regelfrågor för att någon skulle lyckas dyka ner för ic-spel någon längre tid över huvud taget. Min plan är att introducera ett system i taget allt eftersom de känns nödvändiga.

DeBracy och Hans. får fylla på om det är något jag missat.

Återkommer med spelmöte två.
 

antorax

Swordsman
Joined
11 Aug 2003
Messages
568
Låter riktigt bra. Gillar hur du använder dig utav misslyckade slag på ett kreativt. Även om spelsystemet uppmuntrar till det så blir det inte alltid så snyggt, men du tycks ha lyckats!

Ser fram emot del två!
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #2

Spelmöte två inleddes med att vi skrev om några beliefs. Jiri hade nått kaptenen i slutet av förra spelmötet och lämnat över brevet från Maltheus, den döde kaptenen vars svärd Jiri nu bär. Hans väljer att ersätta det med ett mål riktat mot Katerina, hon skall lära honom fäktas och bruka svärdet. Prästen skriver om ett belief och riktar det mot att lugna männen och ge dem ny styrka, dvärgen lämnar ett belief öppet och sist så skriver Katerina om ett belief, hon skall få kapten Nikolajs förlåtelse och visa sig värdig att stå vid hans sida. (Dessa är inte ordagranna då jag inte har formulären intill mig just nu, så skäll på mig om jag missat någon viktig punkt).

Detta spelmöte gick jag in med mer prepp. Jag ville trycka på hårt och få igång lite action och som spelledare hade jag världens chans. Förra spelmötet leddes alla till en bondgård utav en spejare som introducerades med ett misslyckat circlestest. Jag tog min chans nu, och bestämde mig att spejaren Aleksander i själva verket var en spion, bondgården var en fälla och den svarta örnens män skulle anfalla på natten. För att få lite eld och fart på saker bestämde jag mig för att den svarta örnens trupper även hade haft tid att preparera bondgården, olja hade spridits ut och annat lättbrinnande material gömts undan. Familjen som bott där hade även blivit dödade men lämnade hängandes i en övergiven lada, märkta med Nyx symbol och dolda på magisk väg. Utöver denna tanke skrev jag även upp beliefs för Antoni och gav honom ett par stats utifall de skulle behövas, samma sak med Alkesander.

En spelare kunde inte medverka, därför fick hans karaktär Nikolaj ta en relativt passiv roll, men det passade relativt bra in med händelserna. Vi etablerade tidigt att han dragit sig tillbaka, beordrat att ingen skulle störa honom och sett mycket orolig ut, allt detta efter att han läst brevet som Jiri överlämnat till honom.

Första scenen är Katerina som får besök av Antoni, han är fortfarande svårt sårad men har hämtat sig från det värsta och återfått medvetandet. Han tackar Katerina och frågar henne om lov att när allt detta är över resa till Luln för att samtala med Katerinas far och be om lov att få be om hennes hand. Jag visste inte alls hur Katerina skulle reagera på detta, men jag visste nu vad som drev Antoni och kunde spela på det, så oavsett utfall, skulle vi ha etablerat en relation mellan Katerina och Antoni, något att fortsätta spela på. Katerina tappar först orden, för att sen kasta sig i hans armar, och där klipper vi.

Andra scenen är prästen Smerdjakov, han har somnat in efter en djup meditation och drömmer om Luln, han har ett belief om att färdas dit och rädda heliga skrifter undan den svarta örnens händer, dessa är skrivna av självaste Ixion, helgonet som Smerdjakov tillber. Han ser i sin dröm hur han når templet i Luln, träder in och ser Ixions heliga symbol över altaret, det brinnande hjulet. Men plötsligt mörknar allt, hjulet skyms och istället, som ett perverst skämt, syns på dess plats en svart cirkel och endast elden som brinner syns bakom det, det hela påminner om Nyx symbol, solförmörkelsen. Nyx är även Ixions nemesis, men det finns även sekter som hävdar att dessa egentligen är ett älskande par och dyrkar dem bägge. Drömmen avslutas med att Smerdjakov ser flera av sina vänner i församling, alla ser stela ut, alla bär de svarta kappor med Nyx symbol på bröstet. Smerdjakov vaknar, hjärtat klappar, och han försöker genast sätta sig i meditation igen (en färdighet han inte har, men försöker lära sig). Om detta är något som redan skett, är på väg att ske, eller bara har en symboliskt betydelse säger vi inget om.

Klipp tillbaka till Katerina och Antoni, dörren rycks upp och in kastas en man, spejaren. Man har funnit honom utomhus, tändande lyktor som han placerat ut runt om, han anklagas för att signalera till fienden. Efter en kort förvirring om vart kaptenen är, hans rum är tomt, släpas Aleksander ut på hården av Antoni och Katerina försöker samla trupperna. Runt om bondgården, ännu på långt avstånd förvisso, tänds eldar i mörkret. En ensam pil viner i luften och slår ner brinnande mitt på gårdsplanen, men slocknar när den träffar marken.

Vi går till Jiri, några minuter innan dessa händelser drar igång, han befinner sig utomhus med hunden Psow, som ung springpojke har han massa att uträtta innan han får lägga sig för natten. Han ser kaptenen stå på verandan till huset, han ser bekymrad ut och stirrar ut i natten. Ett perception mot stealthy-slag gör att Jiri upptäcker två skuggor som rör sig fram mot kaptenen, övermannar honom och drar iväg honom bort från huset, Jiri springer mot dem, skriker och kastar sig över en av dem medans Psow hugger den andra i armen. Hans som endast bränt upp Jiri med två lifepaths försöker sig på med Beginners luck för Brawling, men misslyckas såklart och befinner sig upptryckt mot väggen, en kvinnas röst väser åt honom att få tyst på hunden, men inte förens hon sliter av sig sin huva och visar sin sanna identitet, lyder Jiri. Det är hans syster. Jiri har ett belief om att finna sin syster och få henne att byta sida i konflikten, systern har tagit värvning i svarta örnens armé. Innan Jiri hinner bemöta henne fräser hon att hon inte hinner förklara något, det enda hon kan säga är att han befinner sig på helt fel sida! Sen klipper hon till honom över huvudet och Jiri faller medvetslös till backen. Här gick jag på lite för hårt, egentligen försökte jag provocera fram en reaktion från Hans., men istället ledde det till att jag styrda för strikt. Istället för att låta hon klippa till honom med sin intention att slå honom medvetslös, och vänta in Hans. eventuella motintention så slog vi tärning direkt, något som blev alldeles för styrt.

Smerdjakov vaknar till liv från sin meditation, och kliver ut som enda personen med en enda färdighet kring krigföring, och börjar upprätta barrikader runt bondgården. Något som efteråt gav honom artha för Right skill at the right time.

Samtidigt befinner Wyrwyrf utomhus, väckt av all uppståndelse, han spanar runt och upptäcker att marken runt bondgården är täckt av något mörkt kletigt, vilket visar sig vara olja. Samtidigt kommer två män springande, de ser likbleka ut, bägge är andfådda och vettskrämda. Det har hittat något som de måste visa prästen, Smerdjakov följer dem (vet att det var några mer som följde också, men minns inte vilka det var) till den övergivna bondgården där kropparna nu hittats. Jag glömde helt bort här att tvinga fram ett steelslag när kropparna upptäcks hängande nakna från taket, brännmärkta och sargade, något som självklart borde skett.

Katerina och Antoni är handlingskraftiga, de organiserar soldaterna, tar tag i en tunna innehållande olja och kopplar den efter en av hästarna och drar ut en lång rand av den som en barrikad mot de fiendetrupperna, både för att dölja deras reträtt och ge dem skydd. Både detta och Smerdjakovs lyckade slag för Soldiering skulle ha gett bonustärningar om vi tog den stora konflikten till tärningarna, detta skedde dock aldrig då andra konflikter kom emellan.

Tillbaka till Jiri som vaknar till liv, hans syster är borta, Psow slickar honom i ansiktet och han far upp. Framför honom har kaptenen tappat det brev som han levererat till honom, han plockar upp det och springer efter Katerina och överlämnar det till henne, hon stoppar snabbt undan det utan att läsa, det finns viktigare saker att hålla koll på just nu. Jiri cirklar runt bondgården och runt fiendens trupper, gömd i ett skogsbryn tar han beslutet att försöka infiltrera dem. Han vill springa fram och placera sig bland dem för att kunna finna ett spår efter kaptenen och kanske även sin syster. Detta är ett slag för inconspicuous, en färdighet han inte har (eftersom Hans. bara använt sig av två lifepaths tror jag Jiri har fyra färdigheter totalt, allt han försöker sig på måste han använda Beginners luck för, vilket ger honom en herrans massa tester mot sina stats istället). Slaget misslyckas och Jiri lyckas manövrera sig nästan till mitten av den halvcirkel av fiendetrupper som nu närmar sig bondgården, innan han blir påkommen, en soldat greppar honom i armén och släpar honom bort från resten. Innan detta sker ser han dock både kaptenen Nikolaj, som går bunden bakom en häst men också sin syster som samtalar med vad som verkar vara fiendehärens ledare. Hans. vill att Jiri skall slita sig lös och gömma sig i skogen, jag har för mig vi löste det med ett Linked test, brawling för att ta sig loss, och sen ett speed test för att hinna bort och iväg. Det lyckades och Jiri ligger nu åter igen och trycker i skogen.

Tillbaka till bondgården som nu står i brand, brinnande pilar vräker ner över dem och oljan fattar eld. Antoni greppar Katerina och säger åt henne att fly, han och fem män skall vänta in angreppet och köpa dem tid. Katerina har traitet pragmatisk, som Anders väljer att spela på och låta Katerina kasta sig upp på hästen och rida iväg med resten av trupperna. Wyrwyrf, dvärgen, har ett belief att skydda Jiri. Han inser att Jiri måste befinna sig någonstans bland fiendetrupperna och i ett försök att infiltrera dem gömmer han sig under massa bråte och växter.

Precis då, när Katerina och Smerdjakov, sida vid sida rider iväg för att leda trupperna bort från det brinnande infernot, rasar den övergivna bondgården samman, ut från resterna kommer de nakna kropparna och övermannat Antoni och hans män. Smerdjakov som är en präst av Ixion, svuren fiende till Nyx och alla odöda, inser direkt vad som sker. Han ber till Ixion för hjälp (ett lyckat Faith-slag, ger alla +1D för ett test), vänder hästen tillbaka och rider för att understödja Antoni och hans män. På väg dit doppar han sitt stridsgissel i olja och tänder eld på det, och rider fram svingandes det brinnande över huvudet! (Idel hurrarop vid spelbordet här!). Katerina gör det samma, men först efter att hon greppat tag i en soldat och beordrat honom att föra trupperna bort och i säkerhet. Detta sker genom ytterligare ett misslyckat circles-slag.

En vild strid äger rum mot de odöda, en av männen faller, Katerina blir lätt skadad och samma sak med Antoni. Katerina flyr i skräck eller rädsla bort från platsen, Antoni faller medvetslös framför Wyrwyrf, som fortsätter att tryckande hålla sig kvar på sitt gömställe. Smerdjakov är den som står kvar och är handlingskraftig, plockar upp Antoni och rider bort från platsen.

Platsen är snart överfull av fiendetrupper. Wyrwyrf misslyckas med sitt slag för Stelthy och blir hittad, han vill spela död och det närmaste jag kommer är Falsehood med intentionen att de skall tro att han är död och låta honom vara, även detta misslyckas och jag låter soldaten som undersöker honom gå på tricket, "Den här är död, men i gott skick, ta honom till prästen!" vrålar han. Snart förs han bort på en bår, lassas upp med andra döda kroppar på en kärra.

Samtidigt ser Jiri hur hästen som kaptenen är bunden vid stannat till, mannen som leder hästan har hållt sig bakom övriga som nu är hela vägen framme vid bondgården och Jiri ser nu sin chans, han instruerar Psow att skälla åt hästan, och lyckas få den att stegra sig, han kapar snabbt repet som håller kaptenen fången och tillsammans flyr de mot skogen, ett misslyckat speed versus speed-test gör att Jiri blir fälld i gräset av fångvaktaren som kastar sig ner över honom. Ett Knife versus Brawlingslag senare och Jiri har dödat sin första människa, Hans. slår på eget initiativ för Steel, misslyckas och låter Jiri kräkas upp kvällsmaten, chockad över vad han gjort.

Denna strid ser Wyrwyrf från kärran där han ligger, han vill smita från platsen och ett par tre slag senare, så har han hoppat ner, blivit påkommen när han försöker fly men snabb som han är lyckas han utmanövrera sina förföljare (användande C-O Quickstep) och ansluter sig med Jiri och Nikolaj i skogen.

Precis då, ridande från platsen läser Katerina det brev som kaptenen fått, med order från självaste Stefan av Karameikos, och även hon får något ytterst oroligt i blicken.

Där bröt vi. Spelmötet var intensivt. Allt skedde på strax över två timmar. Egentligen bara en enda större händelse, massa tärningar som rullade och flera beliefs som blev utmanade. Det märktes snabbt att alla hade snappat upp reglerna från förra gången, det var mer självklart hur man rullade tärning, hur man hjälptes åt och hur och varför man använde artha.

Hela spelmötet sköttes åter igen med bara enkla tester, versus slag och den här gången inte ens ett Bloody Versus. Jag var stundtals lite mesig med konsekvenser och borde varit lite hårdare emellanåt. Men det får komma allt eftersom alla börjar känna sig bekväma med systemet. På det hela flöt det på riktigt bra, alla verkade ha roligt och var engagerade. Wyrwyrfs spelare skrev under spelmötets gång ett nytt belief, chockad insåg dvärgen vad som skedde, levande döda. Detta var något han ville fördjupa sig i och därför vill han lära sig mer om detta utav prästen Smerdjakov, regeltekniskt tror jag helt enkelt det får innebära att målet är att öppna Undead-wise eller möjligen Nyx-wise.

Massa artha delades ut som vanligt.

Inför nästa spelmöte har jag några mål. Först skall något undersystem introduceras, antingen Range and Cover eller Duel of Wits, Fight! skulle jag gärna vänta med ett tag till, i vart fall tills något av de övriga sitter någotsånär. Sen, konsekvenserna skall mer få börja motsvara intentionerna. En intention att döda fienden, skall motsvaras med konsekvensen att man tar ett dödligt sår, mycket att vinna skall också vara mycket att riskera. Detta har uteslutande varit mitt fel som inte slagit på hårt direkt, om inte annat för att förhandla om intentioner.

På vägen hem samtalade vi endel på bussen, och det kom upp lite om Katerinas far, som Antoni vill få lov av att gifta sig med Katerina, och jag mindes: han är ju en fientlig relation till Katerina! På grund av att Anders ville köpa kläder, vapen och utrustning hade han inte råd att köpa en vänligt inställd relation, utan valde istället att köpa en familjerelation som var fientlig (både familj och fientligheten gör relationerna billigare). Grymt! Jag älskar när sådana här saker sker, och i Burning Wheel gör det det stup i ett!
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Tackar! Skoj att du gillar!

Angående det kreativa så ska jag inte ta på mig det hela, egentligen gör spelarna det mesta. Det handlar egentligen bara om att fråga hur och varför, vi spårar (hur) upp resterna av trupperna, för att hinna ifatt dem innan någon fiende upptäcker oss (varför, intentionen). Sen frågar man sig lite snabbt, hur kan en konsekvens kopplas till ett belief, och sen är i princip allt klart. Ett misslyckande i Burning Wheel är trist om det bara grundar sig på ett hur, task-delen av hur ett test utförs, det intressanta kommer när man utnyttjar systemet så som konfliktresolution, säger ja eller slår tärning, och använder intention-delen för att skapa misslyckanden.

Så, egentligen är det inte jag som skapar dessa resultat, det är spelarna genom att svara på frågan "varför" och ibland när man får till det, lyckas sammankopplat det med beliefs som de har skrivit.
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,731
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #2

Poppe said:
Katerina gör det samma, men först efter att hon greppat tag i en soldat och beordrat honom att föra trupperna bort och i säkerhet. Detta sker genom ytterligare ett misslyckat circles-slag.
... beordrar henne (Sascia) att föra trupperna bort i säkerhet.

I övrigt prickade du ju in i mer än jag ens kom ihåg. Två händelserika timmar! :gremsmile:
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #2

Jag skrev upp stolpar direkt när jag kom hem, annars hade jag aldrig kommit ihåg allt. Men inte helt illa pinkat för en hastigt sammanskriven ap i så fall, fel på kön på en karaktär och underlig svenska på sina ställen. :gremsmile:
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Igår samlades vi för vårat tredje spelmöte där vi ämnade fortsätta följa våra hjältars utsatta situation i radlebbskogens utkanter mitt under pågående krig mellan Stefan av Karameikos och den svarta örnen.

En av spelarna kunde inte delta, vilket åter igen lämnade kapten Nikolaj passiv under spelmötet. Vi bestämde oss raskt för att den svarta örnens trupper hade förgiftat honom och han ligger i ett komaliknande tillstånd, vilket även försvårar för dvärgen Wyrwarf och spingpojken Jiri som tvingas bära runt på honom.

Vi inleddemed en scen där Wyrwarf och Jiri, släpandes på kaptenen blir jagade genom skogen. Hundskall och männisorop kommer närmare och närmare och de bestämmer sig rakst för att lägga sig i bakhåll. Vi löser det med Stealthy mot Observation med intentionen att skapa ett fördelaktigt bakhåll vilket också lyckas. Kaptenen göms undan och Jiri leder sedan förföljarna in i bakhållet där dvärgen Wyrwarf ligger och gömmer sig. En snabb strid, vi löste den som en bloody versus med spelarnas intention att såra eller oskadliggöra fienden såpass att de kunde fly utan att bli förföljda, fiendens intention att fånga in dem. Vi slår bägge rätt dåligt och får lika. Och vi klipper till den andra gruppen.

Katherina och prästen Smerdjakov rider genom dimmorna, de hör upprörda röster framför dem, det är flera av deras mannar som är uppretade, runt om försöker flera rädda hästar och mannar som gått ner sig i radlebbträsket, men de flesta försök visar sig hopplösa. Sascia är ansvarig för att ha lett dem ut hit (resultatet av ett misslyckat circlesslag när Katherina ville lämna över befälet till någon och leda trupperna bort från bondgården som var under anfall under förra spelmötet). Några av männen anklagar henne för att vara en förädare, en spion för Von Orlow, den svarta örnen, men hon nekar. Katherina övertalar dem att det inte är något som kan avgöras nu i just denna stund, och Sascias öde skjuts upp till ett framtida beslut (Will vs Will, intentionerna vad dels att skjuta beslutet på framtiden mot att avgöra Sascias öde här och nu).

En spejare anländer och meddelar att den svarta örnens trupper närmar sig, om än på avstånd än. Katherina säger sig kunna en säker väg genom träsket (ett försök att öppna färdighetern Radlebb swamp-wise) och börjar leda trupperna runt vad hon tror är fast mark men i själva verket (då slaget misslyckades fatalt) en smal landtunga som leder dem rakt ut i träsket där de kör fast. I ett sista desperat försök att finna en väg ut därifrån ber fader Smerdjakov till Ixion genom en timmes meditation och bön. Guidance är ett Ob5 test, Smerdjakovs spelare rullar sex tärningar och lyckas få en hög med sexor som slås om (alla magiska färdigheter är per automatik öppna) och Ixion lyssnar till hans bön och råder honom att leda trupperna rakt ut i träsket, en under vattnet och dyn dold väg, men som skall vara säker.

Tillbaka till Jiri och Wyrwarf. De har bestämt sig för att ett lämpligt resultat av likläget innebär att Jiri blir fångad, och Wyrwarf lyckas fly. De beskriver hur den vilda strider äger rum och hur Wyrwarf och Jiris hund Psow lyckas fly undan, men Jiri blir tillfångatagen. Jag inleder en ny scen för Wyrwyrf, en bit in i skogen, på en säker plats andas han ut. Han hör upprörda röster, han känner igen dialekten, det låter som dvärgar, från Stenhem! Stenhem är dvärgarnas boning och sedan en tid tillbaka en plats alla dvärgar drömmer om att åter få bebo sen svartfolk invanderat och tagit över. Wyrwarf smyger fram, bakom ett buskage studerar han de bägge dvärgarna och ser till sin chock hur dessa två är edsbrytare som bär det tydliga tecknet på detta, deras rakade ansikten, som står bredvid en liten kärra dragen av två ponnys. Han gör sig redo för att dräpa dem, men någon kommer från vägen. Längs vägen kommer två soldater, de bär den svarta örnens färger och med dem ett befäl, klädd i tjusigare kläder och ridande på en häst. De börjar köpslå med dvärgarna, från vagnen plockar de fram utsökta vapen, tillverkade av mästersmeder i Stenhem. Det är inga vapen som vanliga dvärgar, eller ens högt ärade soldater bär, utan det är vapen som tillhör själva toppen av dvärgsamhället. Detta är ett utmärkt tillfälle för ett greedslag, något som han mot alla odds klarar. Ytterligare ett greed-test antecknas på grund av den fruktansvärda situationen, edsbrytare som säljer dvärgasmide till fienden! Precis då har diskussionen mellan de bägge parterna eskalerat, de skriker åt varandra och den svarta örnens soldater drar vapen och anfaller dvärgarna, Wyrwarf kastar sig ut och ställer sig på edsbrytarnas sida. Vi inleder en bloody-versus-strid. Wyrwarf har två hjälptärningar från edsbrytarna, hans intention är att jaga fienden på flykten och ta kontroll över vagnen. Fiendens intention är att fly med vagnen med vapen. Dvärgarna förlorar. Wyrwarf tar ett otäckt hugg över sidan, en mediskada som kommer blöda till ett steg värre om det inte plåstras om inom åtta timmar. Hans bägge dvärgabröder tar samma, svårt skadade ligger de nedsparkade i diket, och fienden flyr med kärran. Wyrwarf tänker ta tillfället i akt, när de andra ligger skadade ämnar han dräpa dem, men de skriker och övertalar honom om att vänta, de har information, om Stenhem. Att svartfolket kontrollerar hela Stenhem är en lögn, dvärgahovet lever, de har blockerat de nedersta regionerna och är i säkerhet. Vapnen kommer från Stenhem och de har en väg in som inte är kontrollerad av svartfolket. Det hela slutar med att de svär en ny ed, att hjälpa Wyrwarf att rädda pojken Jiri från fienden för att senare hjälpa honom driva ut svartfolket från stenhem, men mot att deras synder glöms bort. Wyrwarf säger endast att, "det får vi se då." Men de nöjer sig med det.

Tillbaka till träsket. Solen har börjat gassa över sällskapet som trycker sig genom träsket, ledda av Smerdjakov som lyssnar till Ixions ord. Alla vadar de i knähögt vatten och en av de få hästarna som de har kvar är den som Antoni, Katherinas ännu icke uttalade stora kärlek hänger över, svårt sårad. Ett vrål hörs, Antoni krampar till, han ramlar av hästen och faller ner i träskvattnet. Han räddas upp utav Katherina och Smerdjakov, hans sår är lika allvarligt som det som Katherina själv bär, men hon har klarat sig undan febern som alla som såras av Nyx tjänare riskerar att drabbas av. Men inte Antoni. Svullnaderna runt såret är omfattnade, hans feber är fruktansvärt hög, han kommer inte klara sig länge är diagnosen. Ingen har relevanta färdigheter för att lösa det hela. Katherina och Smerdjakov hjälps åt, ett circlesslag för att finna någon med kunskaper för att bota Antoni är intentionen, de misslyckas. En av mannarna kommer fram efter alla vägar vägar vara uttömda, med svag stämma berättar han om trollkärringen som sägs bo i utkanten av träsket, det kanske inte är den bästa av lösningar, men nu verkar det vara den enda. Sagt och gjort, sällskapet sätter fart mot hennes hydda.

Vi klipper tillbaka till det andra sällskapet. Jiri har brytit sig loss och flytt från vakterna, tillsammans med Psow sluter han upp med Wyrwarf och de två edsbrytarna, men de måste tillbaka. Jiri bar den tidigare kaptenens svärd, något som han har ett belief om att lära sig använda (Hans, jag tror vi glömde Artha för det beliefet, eller hur?) men det är nu, tillsammans med Jiris all packning hos soldaterna, så sagt och gjort. Sällskapet anfaller. Jiri har en egen intention, att döda personen som misshandlade honom när han hölls fången hos soldaterna, Wyrwarf och edsbrytarna vill bara driva fienden på flykten. Bägge lyckas. Jiri rycker åt sig fiendesoldatens yxa och klyver dennes huvud, och de tre dvärgarna anfaller det övriga sällskapet och driver dem på flykt utan några problem.

Vi klipper till häxans hydda. Utanför sitter mannarna och pustar, det är första gången på länge som de nu har fast mark under fötterna och kan sitta ner. Inne i hyddan ligger Antoni på en brits, naken och insmetad med lera som stinker avskyvärt, häxan som inte alls är den gamla kvinna som beskrevs tidigare, utan i samma ålder som Katherina vänder sig om, ser Katherina i ögonen och frågar "Vad betyder den här unge mannen för dig?" och Katherina öppnar upp och berättar att han betyder allt, och är den enda fasta punkten som hon har just nu. Detta går emot ett av Katherinas beliefs, "Tillsammans är vi starka!" och i slutändan mynnar hela den här scenen ut till en persona för Moldbreaker. Häxan er på Katherina och ler, "ja jag trodde väl det, det syns.." säger hon och nämner sitt pris. Ensamheten i träsket är fruktansvärd, hon börjer sig över en kittel, skrapar naglarna i den och spottar ner i den. Hon spår att om tre år, kommer Antoni och Katherina få ett barn, om hon skall rädda Antoni, är detta ännu ofödda barn priset som måste betalas. Katherina går med på det utan att ens förhandla och avtalet präntas in på Katherinas rygg.

Utanför har ytterligare oroligheter blåssat upp, männen har lugnat ner sig och nu kräver de att förädaren Sascia åtalas. Katherina som precis kommer ut från hyddan, plågad av sina sår och det nyligen inristade avtalet, bryter emellan. Efter fler vändor bestäms det, det hela måste avgöras med en duell, Sascia håller med och en plats upprättas. Snabbt inleds duellen, de bägge cirklar varandra och några slag utdelas, men snabbt visar det sig vem som kommer vinna. Sascia slås bakåt av flera kraftiga svärdshugg, hon går ner på knä, släpper sitt svärd och böjer sig. Hon erkänner sig som en spion för den svarta örnens trupper, bara de skonar hennes liv. Men det avgör inget, männen vill ha en bestraffning, och Smerdjakov och Katherina är dem som lett trupperna än så länge och också dem som de vänder sig till för att utdela denna bestraffning. Åter igen inleds en konflikt och Katherina lyckas skjuta beslut et om bestraffning på framtiden, till sällskapet når Luln.

Wyrwarf och Jiri fortsätter framåt, de har bestämt sig för att låta stegen ta dem mot Luln där de kan sluta upp med de övriga. Det är i vart fall vad de vet den vägen som alla var på väg när de splittrades. I en skog utav tallar, där den högra sidan utgörs av en brant som sträcker sig högt upp, sliter sig Psow. Han rusar iväg upp för kullen och Jiri försvinner efter honom, springandes och ropandes. Psow har uppenbarligen fått upp vittringen på något. Efter bortåt en timme lyckas Jiri komma ikapp, bara för att se Psow försvinna in i en grotta, men Jiri följer efter. En fruktansvärd stank slår emot honom men han trycker på och ger sig inte. Grottgången går djupt in i kullen och öppnar upp sig i en mindre sal, Jiri försöker smyga in utan att upptäckas, men misslyckas men jag håller på konvekvensen ett tag. Psow står mitt på golvet och skäller, framför honom brinner en liten eld och ovanför hänger en kropp från taket. Jiri försöker tillkala Psow men utan framgång (misslyckat Dog husbandry mot hundens Will), Jiri rusar fram, greppar Psow och ser att kroppen som hänger från taket är Psows tidigare ägare, den döde kaptenen vars svärd Jiri bär. Han är insmetad i lera och granris och vad som luktar som honung. Precis vaknar någon i ett grottrum i närheten, Jiri och Psow flyr längre in i grottan när ett nyvaket och upprört grotttroll tar sig ut i salen, de rusar genom gångarna och finner sig tillslut i en mindre sal än den tidigare, men här ligger det troll och sover, små troll, endast stora som kor. Barnens sovkammare. Jiri greppar kaptenens svärd och omedelbart när grotttrollet uppenbarar sig i ingången dräper han ett av barnen för att sen hålla svärdet över ytterligare en. I i grottan tar sig nu också Wyrwarf med edsbrytarna, de närmar sig grotttrollet bakifrån men flera av barnen vaknar, söker sig till sin far som skyfflar dem bakom sig för att skydda dem, ovetande om de svartfolkshatande dvärgarna som finns bakom honom. Det hela slutar i ett smärre blodbad, Jiri lyckas ta sig ut, likaså Wyrwarf och en av edsbrytarna, men trollbarnen och en av dvärgarna lämnas döda kvar tillsammans med en ursinnig trollfar som inte vågar förfölja dem längre än till där solen bryter av grottans behagliga skugga.

Samtidigt har Katherina och Smerdjakov tillsammans med resterna av trupperna satt fart mot Luln, de når fram till en by vid namn Nadzeija. En liten, sömnig by, endast befolkad av en handfull gamlingar, sjuklingar eller dårar som ännu inte övergivit den. Ett tempel tillägnat Merikka står i byns utkant, sedan en tid tillbaka stängt och två stora stendörrar blockerar ingången. Byborna berättar om hur det för flera år sen anlände präster från Specularum, Ixions präster, de gjorde ingen stor sak av deras ankomst men gick in i templet och förseglade det från insidan, med sig hade de en kvinna. Men efter det har ingen setts lämna eller ta sig in i templet. Smerdjakov är nyfiken, han tar med en av mannarna upp och undersöker stendörren, han bestämmer sig för att pressa upp den, ett Ob5 Power-test, misslyckas och jag beskriver hur dörrarna pressas upp, men uppenbarligen höll de även uppe taket vid ingången som nu börjar vika sig. Smerdjakov är redan inne i tempelsalen medans Aleksei, mannen som följde med, står förstenad alldeles vid ingången. Katherina hör vad som låter som ett don, rusar upp mot templet och lyckas kasta sig över Aleksei och putta in honom i templet, de är nu instängda. Två präster ligger döda på salsgolvet, en av dem bär Ixions symbol. I ett intilliggande rum ligger ytterligare en präst död på en brits, en annan hittas i vad som verkar vara ett bibliotek. Liket i biblioteket håller fortfarande sin hand över en glaskula som fortfarande verkar vara aktiv, de skådar in i den och ser Stefan av Karameikos tillsammans med en av Ixions överstepräster i Specularum samtala med någo avskyvärd varelse med tentakler istället för armar och ben, Stefan och översteprästen bugar mot varelsen som bugar tillbaka och talar på ett obegripligt språk, runt om dem, i Ixions tempel, ligger flera präster döda medan andra står, även de bygande mot varelsen. I kulan ser de sist hur vattnet runt Specularum tycks koka när flera av dessa avskyvärda bestar stiger upp ur vattnet.

De sliter sig från kulan, gömmer den i ett lakan och tar med den. Runt om dem hörs tassandet av fötter, de bestämmer sig raskt för att försöka hitta en ny utgång. Smerdjakov slår temple-wise för att finna en utång, men misslyckas, de skyndar sig ner genom gångarna, ständigt det tasslande ljudet bakom dem, allt närmare, de skyndar sig in genom en massiv dörr, regler den från insidan precis när ljudet av små små fötter når den. De befinner sig i en liten sal, taket är välvt och mitt på golvet står ett bord. På bordet ligger en naken kvinna, gammal, oerhört smal med långt grått hår. Hon är fastspänd med järnband som håller hennes kropp på plats. Och hon andas. De bägge känner genast igen henne som Stefan av Karameikos mamma, Angelika. De tar loss henne, bryter upp dörren och finner sig stående öga mot öga med två gigantiska spindlar, de lyckas fly förbi dem, ner för gångarna och ett enkelt speed mot speed-test löser jakten, de rusar genom gångarna, djupare och djupare ner, kommer fram till en öppning, framför dem är ett stup, nedanför rusan en underjordisk flod fram och bakom dem myllrar det i tunneln, både på golv, tak och väggar utav spindlar som närmar sig allt närmare. De hoppar. Ett Fortetest mot Ob5 för att ta sig ut oskadda när vattenmassorna pressar dem ner under vattnet, alla misslyckas och jag ger dem B6 skador utav vattnet, men de kommer ut i ljuset. Katherina och Smerdjakov tackar Ixion och bär Angelika av Karameikos upp ur vattnet, lokaliserar vart de befinner sig för att sen ta sig tillbaka till Nadzeija.

Hinner inte med att skriva några tankar om spelmötet nu så får återkomma om det. Men, det var riktigt trevligt, fyllt av fart, fläkt, dramatik och annat skoj! Och sist men inte minst, ett par klassiska skeenden med ett tempel, döda präster, en grotta och troll. Yeah!
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Ikväll är tanken att vi skall nå ett avslut inför sommaruppehållet med denna kampanjen. Så jag tänkte jag skulle hinna med att skriva ner ett par tankar kring spelmötet innan dess.

Min planering var egentligen inte speciellt omfattande. Den största delen rörde templet och trollgrottan och de var egentligen mest en uppsättning tester som eventuellt skulle kunna sättas i spel, samt endel konsekvenser av misslyckanden (som fällan vid ingången där taket rasar, osv). Som klassiska d&d-element fungerade de riktigt bra om än lite stressade då vi började få slut på tid.

Förutom templet och trollgrottan hade jag tre tankar inför spelmötet.

Jag ville utmana Katherinas belief om att "Tillsammans är vi starka, vi skall ena trupperna..." och jag gjorde det genom att helt enkelt bestämma att Antoni sjuknat in i Nyx feber. Jag visste att ingen i sällskapet hade lämpliga färdigheter för att rädda honom, förutom möjligtvis prästen som skulle kunna försökt sig på ett Major Miracle, lösningen var Circles. Att hitta någon i Burning Wheel är rätt svårt, ofta vill man hitta dem snart och som spelledare kan man pusha det mot att bli svårare genom att placera karaktärerna i en sådan situation att det är nu direkt och nära som personen måste hittas. Jag hade en vag idé om att ett misslyckat circlesslag skulle kunna leda dem till en häxa och jag hade någon idé om hennes pris för att hjälpa till. Tre år är långt fram i tiden, kanske för långt för att det skulle kännas aktuellt direkt under spelmötet, men att Katherina går med på avtalet och säljer sitt ofödda barn till kvinnan för att Antoni skall överleva var både dramatiskt och intressant, det gick helt emot övertygelsen om att det är tillsammans vi är starka, och därmed belönades Moldbreaker av en enig spelgrupp i slutet av spelmötet.

Vidare ville jag se hur Wyrwarf ställde sig till sin dvärgklan. Jag slängde in två edsbrytare, gav dem en tydlig koppling till Stenhem och även information om dvärgahovet och att dessa var vid liv. Huruvida det kommer bli aktuellt eller inte är ännu något som skjutits på framtiden då resan mot Luln och Wyrwarfs löfte att försvara Jiri är det som dominerat dessa scener och haft prioritet. Men en ed har upprättats mellan dvärgarna, men frågan är hur mycket en ed lagd utav en edsbrytare är värd?

Sist hade jag en tanke om att utmana prästen Smerdjakov. Jag har även i min prepp några skisser om vad som faktiskt håller på att ske runt om i riket och jag ville ge dem en ögonblicksbild utav detta och på samma gång se till att vi går från d&d svartvitt till d&d skitig gråskala. Kristallkulan i templet var ett utmärkt tillfälle för detta. Avslutet på spelmötet blev lite hastigt och vi hann aldrig med att diskutera hur Smerdjakov tänker och ställer sig till hans bröders eventuella förräderi, om det nu är det det handlar om. Är Ixion det goda helgon som Smerdjakov ser framför sig när han mediterar eller är han något annat? Eller är prästerna förledda utav andra krafter? Här fanns även tanken att utmana ytterligare ett belief, kaptenen Nikolaj som är en kusin till Stefan av Karameikos och har övertygelsen att "alltid försvara namnet karameikos", då Nikolajs spelare inte kunde delta så blev det skjutet på framtiden och vi får helt enkelt se hur han ställer sig till det hela i kväll istället.

En sista sak skulle jag vilja nämna. Duellen som skedde för att avgöra Sacias öde var inget vi spelade ut i spel. Jag berättade hur det gick till utifrån en enda sak, vad som skulle vara intressantast i spel. Om Sascia är skyldig eller ej tänker jag inte nämna, hon har erkänt när valet var mellan sitt eget liv och erkännandet att hon lett styrkorna ner i träsket med flit, men det intressanta är att det kommer från ett misslyckat circlestest och jag trycker här lite extra på det för att åter igen ta det tillbaka till Katherina. En missbedömning i vem som var lämplig att leda trupperna har nu lett till att personen erkänt sig själv så som spion. Vad jag vill säga är egentligen, som SL är det helt ok att säga ja till sig själv istället för att rulla tärning. Det finns några trådar om fältslag på Burning Wheels forum som verkligen tar upp det här och är klockrena. Kontentan av dem är egentligen: Fältslag är inte spelmekanik, det är inte regler och det är inte sådant som karaktärer kan påverka, det är setting. Och som setting i Burning Wheel är styrt utav spelledaren avgör spelledaren huruvida ett fältslag är framgångsrikt eller ej och det hela bör avgöras utifrån vad som utmanar beliefs på ett intressant och konstruktivt sätt. Vad karaktärernas strider avgör är istället deras öde i fältslaget, lyckas de fly, blir de sårade, etc. Det är en rätt viktig grej. Så fort man är oviss om ett utfall och man som SL har kontroll över det, kolla vad det finns för beliefs, kan man få något att falla på ett sådant sätt att någon måste kämpa för dem, bege sig in i konflikter, offra blod, svett och tårar, då behöver du inte tänka längre. Säg bara ja till dig själv.
 

Zappelina

Swordsman
Joined
22 Oct 2006
Messages
447
Location
Göteborg
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Du får iallafall mej intresserad av att läsa burning wheel reglerna! Ni verkar ha en spännande kampanj gående också. Måste bara fråga om Smerdjakov har mer likheter med Fjodors betjänt i bröderna Karamazov än namnet?
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Skoj! Bara att fråga om det är något du undrar över! Och, hoppas eventuell läsning av BW gör dig lycklig!

Smerdjakov är ett namn ryckt från namnlistan för Karameikos i Player's Survival Kit, så det är nog bara namnet. :gremsmile:
 

Zappelina

Swordsman
Joined
22 Oct 2006
Messages
447
Location
Göteborg
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Tja, nu har jag köpt spelet. Det borde dimpa ner i brevlådan lagom till semestern! Hoppas också det gör mig lycklig(are).

Väntar på fortsättning.
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #3

Hans. said:
Det gör vi alla :gremsmile: nåja i alla fall jag åxå
Du har väl redan upplevt den avslutande delen? :gremsmile:

Men ja, den kommer, den kommer, måste bara försöka komma ihåg allt som skedde själv...
 

Christoffer

It's all pig.
Joined
18 Mar 2008
Messages
4,004
Location
Umeå
Re: [Burning Wheel] Karameikos brinner #4

Lite snabbt ihopskrivet, med all sannolikhet fullt med stavfel och eländen, men men, hinner inte med något bättre just nu.

Sista spelmötet för säsongen. Jag gick in med det med följande omfattande prepp:

- Trollet rusar in i byn, välter ett hus som ligger alldeles vid vägen in, vrålandes "Groog hämnaaas!!! Grooog aaaarggggg!!!!".

Inget mer. Jag behövde inget mer av flera anledningar. Min första tanke var att jag redan hade kört en massa grejer som tvingat spelarnas karaktärer i rörelse men den rörelsen hade aldrig riktigt fått landa och det hela hade blivit ofullständigt i och med att Nikolaj, kaptenen, varit frånvarande under en så lång period. Mycket av det som skett var någon han skulle behöva ta tag i. Den andra anledningen var att jag helt enkelt inte hade tid. Och sista anledningen var helt enkelt: Det var dags att släppa taget lite. Två spelmöten har nu varit relativt mycket reaktioner och reaktioner på saker, jag ville nu själv vara den som reagerade och lutade mig tillbaka. Det är en rätt skön känsla att se vad alla saker som skett nu mynnar ut i och därifrån kunna plocka upp bollen igen och göra sig redo att kasta.

Inledningsvis var de båda grupperna separerade. Kaptenen Nikolaj med Jiri och Wyrwarf tillsammans med edsbrytaren Taghor har nyligen flytt från trollet, det börjar dra sig mot sen eftermiddag tidig kväll och kaptenen beordrar sällskapet att röra sig mot Luln. Att finns de övriga sällskapet är ointressant. De har sina order att röra sig mot Luln precis som vi, vi träffar dem där.

Smerdjakov och Katherina har precis tagit sig ut ur templet. Stefan av Karameikos mamma, i djup dvala förs till byn Nadzeija där resten av trupperna finns, bär in henne och placerar henne på en säng i det hus som nu fungerar som en tillfällig mötesplats för de med befälsposition.

Jag tänkte lite kort här. Jag skulle kunna kasta hinder ivägen för mötet mellan de bägge grupperna. Det fanns en viss relevans kring det, Wyrwarf har ett belief om att finns prästen och lära sig om odöda utav honom. Så med all rätt skulle jag egentligen ha placerat dem på var sin sida om en stor här, en gigantisk flod, träsket och häxan eller något annat. Men, jag orkade inte. Det kändes bara utdraget och värdelöst. Så, jag bestämde mig helt enkelt att Nadzeija låg på den väg som Nikolajs sällskap färdades på, och på kvällningen, hör Smerdjakov och Katherina rop och stoj utanför, och upp längs den ojämna halvt överväxta vägen, kommer Kapten Nikolaj, Jiri och Wyrwarf, följda av en dvärg med renrakat ansikte och blicken fäst vid backen. Psow hoppar, skuttar och skäller av lycka.

Vad som nu skedde var en massa saker. Jag har svårt att minnas alla så Anders och Hans., vill gärna på om det är saker ni finner var viktiga som jag helt utelämnar eller glömt bort. Men, jag drar mig till minnes dessa scener:

- Katherina besöker snart kaptenen efter dennes ankomst, Anders har ett belief om att få Kaptenens erkännande och att denne skall finna Katherinas handlande så som gott, de samtalar, Katherina berättar allt som skett, och Nikolaj anser att hon handlat väl. Men, det tar inte slut där. Katherina berättar om kvinnan som nu erkänt sig skyldig till förräderi, Sascia befinner sig bunden och vaktad i ett intilliggande hus och soldaterna kommer inte acceptera att Nikolaj inte utdömer ett straff.

- Det finns en scen som är väldigt intressant. Det är när Katherina och Smerdjakov tillsammans samtalar med kaptenen och försöker berätta vad de har sett i kristallkulan, vad de ännu bara kan ana håller på att ske i Specularum. Vad Stefan av Karameikos har gjort. Men Nikolaj vägrar lyssna, han spelar klockrent sina BITs och hedrar namnet Karameikos. Det är snyggt, dramatiskt och jag gillade det skarpt. På samma sätt var även en annan scen av samma sort väldigt intressant, Katherina besöker Nikolaj ensam, de samtalar väldigt löst om de order de har fått från Stefan av Karameikos. Katherina ifrågasätter dem, utan att avslöja dess innehåll, Nikolaj vägrar ge sig, de skall inte avslöjas för trupperna, deras moral måste vara i topp även om det är ett självmordsuppdrag de är skickade in i. "Allt har sin tid, allt har sin tid", säger han. Det mest intressanta är att genom att tala om det i så vaga termer så kan alla andra spelare bara ana vilka dessa order är. Än är det bara jag som spelledare, Anders och Robert, Katherinas och Nikolajs spelare, som är införstådda med vilka dessa order är.

- Nikolaj besöker Sascia. Han vill få henne att berätta sanningen, vi rollspelar endel, jag försöker förstå vad Nikolajs spelare är ute efter för att kunna bedöma vad Sascia egentligen vill och när jag ser att vad han är ute efter är inte att få ytterligare ett erkännande utan att Sascia skall berätta exakt vad som skett och vad som är sanning i hennes anklagelse skriver jag direkt ett belief åt henne, något i stil med "Vi skall ära våra seder, utan dem är vi vildar." Och hon vägrar säga något, hon upprepar om och om igen att hon är besegrad och som besegrad har hon erkänt sig skyldig, att säga något annat än det vore att bespotta sin familj och sin egen heder. Men Nikolaj ger sig inte, han lyckas övertala henne med ett Persuasion mot Sascias Will, hans spelare berättar hur han gör detta och kan därmed FoRKa in Seduction och Soothing Platitudes (har jag för mig att det var). Sascia öppnar upp sig. Berättar hur hon inte var redo. Hur paniken spreds bland mannarna och hur ingen lyssnade på henne. Hon är oskyldig. Hon skulle aldrig svika Karameikos. Hon skulle aldrig förråda dem till fienden. Jag var inte själv övertygad om att hon skulle vara oskyldig, det var först när Nikolaj fick ur henne sanningen som jag beslutade mig för detta. Och anledningen var enkel. Nikolaj har flera av sina BITs som handlar om lag, ordning och straff. Samtidigt har han beliefs kring att hedra namnet Karameikos. Så han placeras direkt i en position där han måste ta ställning i en rätt svår fråga. Han beslutar sig efter ett tag och vi inleder, i vart fall vad jag fann, kvällens mest nervkittlande konflikt, alla satt på stolskanten, alla deltog och försökte hitta sätt att maximera möjligheten för att testet skulle lyckas. Nikolaj skär av de rep som binder Sascia. Han förklarar för henne att hon måste fly. Han tänker inte straffa en oskyldig men han kan inte heller gå emot utfallet utav den duell som utkämpats. På övervåningen i huset spanar de ut, mannarna patrullerar området och vi slår ett Linked Test, först Perception mot spanarnas Stealthy för att identifiera eventuella mönster i hur de rör sig och vilka vaktposter som finns utplacerade, och sist ett slag för Stealthy för Sascia för att obemärkt ta sig från platsen. Jag nämnde redan innan vi kom till sista slaget att "ett misslyckande kommer innebära att ni är identifierade och att någon vakt ser er bägge." Slaget misslyckas, Sascia kommer lagom ner till marken när en vakt svänger runt hörnet, han ropar ut, och Nikolajs spelare gör det samma, hon flyr! Ta henne!!! Samtidigt låter Nikolajs spelare Nikolaj kasta sig ut från fönstret för att övermanna vakten och slå honom medvetslös, ett misslyckande innebär att Sascia blir nedhuggen av vakten. Anledningen till att jag lär Sascia komma till skada vid ett misslyckande var enkelt, fram tills nu hade allt handlat om att hon skulle fritas, räddas undan straff, men nu, både innan och om slaget misslyckas, så måste Nikolajs spelare bestämma sig för att fullfölja det hela, låta Sascia löpa fri genom att försöka spendera artha och maximera möjligheten till att lyckas. Är det värt att fullfölja det hela? Det visade sig att det var det. Det spenderades en herrans massa Artha på denna konflikt. Och det var här vi alla satt och ropade, jag som spelledare satt och våndades. Sascia har funnits med ett tag nu, jag har väl egentligen inte rollspelat henne, har inte ens brytt mig om att skriva beliefs för henne förens nu, men kanske var det just det. Att jag faktiskt bestämde att hon var oskyldig, att hon var ung idealist som trodde på sina ideal och försökte hålla fast vid dem som gjorde att det kändes väldigt angeläget att hon skulle överleva. Jag har någon dålig ovana att försöka mesa ur sådana här grejer ibland, som tur är brukar spelarna påtala det och snopen får man dra tillbaka sina bonustärning man tänkt ge. Minns inte om fallet var så nu, men arthan flödade. Det spenderades en uppsjö utav dem och, i slutet låg vakten medvetslös på marken och Sascia försvann ut i mörkret.

- Samtidigt som förra scenen utspelade sig körde vi en parallell scen. Wyrwarf har svårt sårad sen förra spelmötet. Om han inte behandlades inom kort skulle hans Medi-sår blöda över till ett steg allvarligare. Jiri beslutar sig för att leta rätt på någon i byn som är kunnig inom medicin. Circlesslaget misslyckas och jag funderar lite kort vem som skulle kunna hittas. Jag bestämmer mig rätt snart att det är en rasist och fyllebullt, han följer glatt med med flaskan i hand men när han får se Wyrwarf ligga på borde spottar han på govlet vänder vid dörren och vägrar hjälpa till. Om jag minns rätt lyckas sällskapet få in honom i rummet igen och lova att hjälpa till genom att Sascia betalar med Antonis stridshäst. Samtidigt som mannen försöker sy samman Wyrwarfs sår ber Smerdjakov till Ixion för att denne skall hjälpa mannens skakande händer. Och misslyckas. Jag frös upp här. Jag hade ingen aning om vad tusan jag skulle slänga in. Det är ett tydligt tecken på att man borde vara mer alert som SL. Att Ixion bara inte svarar? Det är som hela antitesen till vad Burning Wheel står för. Saker skall drivas framåt. Saker skall alltid ha ett pris. Saker skall kosta, göra ont, blöda och vara jäkla grymma. Jag bläddrade snabbt i regelboken och kom på, Magic Burnern har ju alla möjliga balla grejer för just Faith och misslyckade Faithslag. Testet misslyckades med rätt många tärningar om jag minns rätt, men inte tillräckligt många, och vad som efterfrågades vad inte tillräckligt stort, för att jag skulle tycka de var relevant att Ixion vände sig från Smerdjakov. Men, innan jag ens hittade sidan slog det mig, Intentionen är att hjälpa läka Wyrwarf, således är en rätt intressant konsekvens det motsatta, samtidigt skulle det visa att misslyckade böner också kan få konsekvenser. Jag började berätta hur Smerdjakov blundar, ber, hör hur mannen arbetar men plötsligt tystnar, han ser upp mot honom och ser honom, stirrandes rakt ut luften, mumlandes i tungor och hållandes en dolk som han sveper ner mot Wyrwarf. Ixion hörde inte bönen, men någon annan gjorde det. Wyrwarf handlar snabbt, Katherina är i rummet också och de båda lyckas övermanna mannen och få ner honom på golvet men inte förens dolken gått genom Wyrwarfs vad och orsakat ytterligare en skada på honom. De lyckas hålla mannen nere, han skakar, tuggar fradga och försöker slå sitt huvud sönder och samman mot träbolvet, än en gång vänder sig Smerdjakov till Ixion och slår för ett Minor MIracle och driver ut demonen ur mannen kropp. Han återkommer till medvetandet snabbt, fräser åt dem, "Vad gör ni! Släpp mig! Jag måste rädda dvärgjävlen!!!" och slänger sig upp, redo att sätta fart. Blödningen stoppas.

- Efter detta slänger jag in min enda prep. Trollet. Jag ville dra in trollet för jag ville inte slakten på dess stackars barn passera hur som helt. Tyvärr hade vi rätt tight om tid, jag hade tänkt mig att vi skulle introducera Fight! här, ett troll mot fem personer skulle vara en rätt bra grej att börja med. Fortfarande fruktansvärt farligt om man blev träffad, men det skulle inte vara något snack om vem som skulle vinna i längden. Vi bestämde oss raskt för att skjuta på det, konflikten fick rör om spelarna lyckades skydda byn eller ej, en framgång skulle leda till att trollet fördrevs ut i skogen igen och ett misslyckande skulle innebära att trollet löpte amok genom byn och förstörde den helt och hållet. Spelarna lyckades, trollet fördrev, med en Light wound flydde den ut i skogen för att gruva på nästa tillfälla att utkräva sin hämnd...

- Sista scenen är när sällskapet dagen efter når fram till Luln, på avstånd ser sällskapet rök stiga mot himlen. Sent på eftermiddagen när solen börjar sänka sig mot horisonten bestiger sällskapet på bortåt 20 man en sista höjd, stannar upp och skådar ut över en belägrad stad. Den svarta örnens trupper har slagit läger kring staden. Där bryter vi, med hjältarna skådande ut över hundratals fiendesoldater och deras läger som blockerar vägen till deras mål. Kameran zoomar ut. Musiken börjar spelas och eftertexten rullar.

Det var ett grymt spelmöte. Det fanns få stunder som inte var engagerande. Framförallt var det mycket skoj att få ihop allt, Nikolajs spelare som inte kunnat delta under två spelmöten återvände med fanan högt och tog sin plats så som Kapten för gruppen.
 
Top