Fienden
Hero
ÄNTLIGEN fick man svar på frågan.
Jag minns typ 1-2 veckor sedan, när någon postade och sade att om Uteslutningsprincipen skulle regelsättas, så skulle det antingen innebära att det inte spelar någon roll vilka krökningstal du har på filamenten du alstrar (vilket det har, högre krökningstal är svårare att stabilisera), eller att det skulle bli en sjukt svår exponentiell svårighetsökning för att alstra flera filament. I och med Alver-boken får vi äntligen svar på detta problem.
Läs Sanaris Magitradition. I denna står det om just krökningstal, även om det är beskrivet i andra termer. De skrivs om att när man överför filament från en person till en annan via två eller fler källor, så "försvinner" de svagare källorna och endast den starkaste kvarstår. Vidare förklarar de, att ett filament kan liknas vid en elastisk tråd som blir svårare att dra i (alstra) ju längre den blir (vilket krökningstal den har).
Tänk er nu att ni har två stycken elastiska band. Det ena är redan utsträckt något, medan det andra är slakt. Detta är två filament med olika krökningstal. När du håller i båda och drar i dem, så blir det bara så jobbigt att dra som det längst utsträckta bandet tillåter.
För att sammanfatta: När du alstrar filament, är det endast det HÖGSTA krökningstalet som bestämmer svårigheten för alstring. Detta är anledningen att man försöker alstra så låga krökningstal som möjligt, och det är även anledningen att det är en jämn ökning i svårigheten istället för en exponentiell.
Att sedan Haneas Uteslutningsprincip inte direkt behandlar just detta ämne är irrelevant, eftersom slutsatsen ovan löser ett av de problem som vi trott att Uteslutningsprincipen skapat.
Om det finns något att tillägga angående exakt varför Haneas Uteslutningsprincip stoppar filament med samma krökningstal från att befinna sig i närheten av varandra, gör gärna så.
//Kraetyz, magiteoretiker
Jag minns typ 1-2 veckor sedan, när någon postade och sade att om Uteslutningsprincipen skulle regelsättas, så skulle det antingen innebära att det inte spelar någon roll vilka krökningstal du har på filamenten du alstrar (vilket det har, högre krökningstal är svårare att stabilisera), eller att det skulle bli en sjukt svår exponentiell svårighetsökning för att alstra flera filament. I och med Alver-boken får vi äntligen svar på detta problem.
Läs Sanaris Magitradition. I denna står det om just krökningstal, även om det är beskrivet i andra termer. De skrivs om att när man överför filament från en person till en annan via två eller fler källor, så "försvinner" de svagare källorna och endast den starkaste kvarstår. Vidare förklarar de, att ett filament kan liknas vid en elastisk tråd som blir svårare att dra i (alstra) ju längre den blir (vilket krökningstal den har).
Tänk er nu att ni har två stycken elastiska band. Det ena är redan utsträckt något, medan det andra är slakt. Detta är två filament med olika krökningstal. När du håller i båda och drar i dem, så blir det bara så jobbigt att dra som det längst utsträckta bandet tillåter.
För att sammanfatta: När du alstrar filament, är det endast det HÖGSTA krökningstalet som bestämmer svårigheten för alstring. Detta är anledningen att man försöker alstra så låga krökningstal som möjligt, och det är även anledningen att det är en jämn ökning i svårigheten istället för en exponentiell.
Att sedan Haneas Uteslutningsprincip inte direkt behandlar just detta ämne är irrelevant, eftersom slutsatsen ovan löser ett av de problem som vi trott att Uteslutningsprincipen skapat.
Om det finns något att tillägga angående exakt varför Haneas Uteslutningsprincip stoppar filament med samma krökningstal från att befinna sig i närheten av varandra, gör gärna så.
//Kraetyz, magiteoretiker
(jag finns med under "Tack till", ju ^^)