Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Så var det dags för del 19 av äventyret Ärans Väg och vi är i Mörkrets Hjärta vilket är del VI av Ärans Väg
Spelarna är
På kvällen så hittar spelarna en nedbränd by och finner spår av en drake som gått fram. Bianca drar sig till minnes att drakkejsaren hade någon bastion på andra sidan Drömmars hav. Det kan vara någon drake därifrån som härjar i trakten. Gruppen slår läger och och vilar ut. Nästa dag fortsätter de sin färd och kommer fram till en bro. Alva får en dålig känsla när hon tänker gå ut på bron. Gruppen börjar undersöka runt bron och märker att det bor ett flod-troll under bron. Obdurian försöker hojta till till trollet och får som svar "Vem är det som trampar på min bro???". Obdurian för talan och säger att de vill passera i fred. Trollet vill dock ha tull för att spelarna ska passera. Kossan som Alva har ser god ut....om trollet kan få den eller 100 guldmynt så kan spelarna passera. Obdurian försöker förhandla men misslyckas kopiöst. Priset sänks inte. SL påpekar att fisken som spelarna samlat på sig sedan ön IS-HEL börja stinka rejält och även ruttna. Orik frågar om de kan byta rutten fisk mot att de får passera. Trollet tycker att det låter som en bra affär och går med på detta. Obdurian frågar om Trollet sett en hobbit i en kanot. Trollet säger att han såg en kanot med två ben som sprattlade upp i luften häromdagen. Han drog upp benen och där satt en fet hobbit. Dock fick han fin röka och mat av hobbiten så den kunde paddla vidare. Spelarna misstänker att det är Örjan Början.
Efter ha passerat bron så hör Alva ljud framöver. Hon smyger fram och finner en arkelogisk undersökning. Det är Dr Drövel från Ankkvarn som letar efter magiska vapen och andra bra saker i kriget mot Dakoth. Dr Drövel förklarar att hans byn har blivit utplånad av Dakoth och de ankor som överlevde håller på att gräva på denna gamla gravplats för drakar. Spelarna hjälper till att leta runt och att gräva. De hittar lite vapen men även en rostig spik. Dr Drövel blir glad och frågar om de träffat hans utsända agent Ankh-Tah-Leh? Det har spelarna och Dr Drövel förklarar att Mörkrets Hjärta är det ultimata vapnet i kampen mot ondskan. Finn hjärtat och för det till honom. Spelarna menar att detta vore helt fel då hjärtat måste förstöras. Meningarna går isär men de lämnar varandra som vänner.
Mot slutet av dagen så börjar de närma sig Kalins Kullar. Bianca konstaterar att månen och stjärnorna står i ett sådant läge att Sathmog borde samla sina anhängare ikväll för att utföra offer och andra onda ting vid Kalins Kullar. Bianca drar sig till minnes att de särskilt älskar att offra alver. Alva tycker det hela är olustigt och funderar på ifall de inte borde vänta en vecka eller två innan de går till kullarna. Orik däremot menar att de borde skynda på när de har ångan uppe. De skyndar på kossan som storknar och inte orkar en meter till. Det blir att lämna henne vid ett träd för att sedan hämta henne. Spelarna kryper fram mot Kalins kullar och noterar ett läger med odöda, orcher och andra onda människor. Det ser inte bra ut. De ser att någon har en utgrävning borta vid Kalins kullar. De funderar på vad de ska göra och då noterar de att en vagn kommer rullande. Det är köpmannen Carl F..... och vad ännu värre är....han har hittat spelarnas kossa. Carl F. Nu går skam på torra land, noterar Orik. En skam för en dvärg. Carl F. börjar lasta av sin nya last med vapen och noterar att affärerna går bra. Han erbjuder sig också att slakta kossan och ordna med grillat kött i utbyte mot guldmynt. Alva ser sur och emedan Tyra påpekar att all uppmärksamet är mot den FETA DVÄRGEN CARL F. så nu kan de smyga över floden. Sagt och gjort, allt går fina fisken när spelarna smyger sig fram mot kalins kullar. Väl där får Alva två vänsterfötter och för oväsen. Ovanifrån hörs röster som undrar vad som händer där nere. SL rullar lite tärningar, spelare svettas och beslutar sig för att det är middagstid och Orchernas magar är tomma av allt grävande. Hela hopen lämnar kalins kullar för att gå att äta köttet av kossan. Spelarna smyger upp och ned för en trappa in i kryptan. Dörrarna är inte öppnande och spelarna öppnar dem försiktigt. Väl där inne finner de en krypta där det finns 4 gravar och ett offeraltare i mitten. De kollar runt och hittar att det är en gammal gravplats till en furste, hans gemål och två hovmän. De begravdes på den tid som drakkejsaren styrde. De inser att mörkrets hjärta inte finns här och att Kalins grav inte ligger här inne. Men så hör de fotsteg och gömmer sig. Ned kommer en fetlagd hobbit, Örjan Början, och han plockar med sig en kista guldmynt och smyger upp och iväg. Knappt hinner spelarna fatta vad som hänt innan det hörs nya fotsteg. De gömmer sig men Oriks breda bakdel sticker ut bakom en kista ..... ned kommer Ankh-Tah-Leh och letar runt efter kalins grav. Hon blir upprörd när hon finner att ingen grav finns och ser Oriks breda bak. Spelarna hoppar fram och undrar vad hon gör där. Knappt hinner de börja säga något mer innan de märker en kyla som kommer ned för trappan. Ankh-Tah-Leh stoppar in spelarna in under offeraltaret och de ser hur Ondskan själv, Dakoth i egen hög person stiger in tillsammans med en enorm Orch. Dakoth tittar sig omkring och säger "Den finns inte här, jag känner inte dess närvaro. Den måste finnas i tornet inne i skogen.....låt oss vända ditåt". Sedan försvinner de ut ur kryptan och låser dörrarna efter sig. Spelarna är nu instängda men Tyra så drakslag på hantverk och monterar ned dörrarnas gångjärn och spelarna kan smyga ut i natten.
Örjan Början drar förbi i sin kanot och drar till sig uppmärksamheten samtidigt som spelarna flyr till närmaste skogsdunge. De väntar tills allt är lugnt och sedan går mästersnickaren Orik fram sina snickeriverktyg och ordna med en flotte som de kan använda för att stacka sig uppför floden in i skogen mot Tornet....
Och där tog dagens äventyr slut. Inte mycket slåss och kriga idag utan mer av tankeverksamhet
Spelarna är
- Vargkrigaren Obdurian
- Dvärghantverkaren Orik (snickare)
- Smeden Tyra (människa)
- Bianca magiker och människa
- Alven Alva (jägare)
På kvällen så hittar spelarna en nedbränd by och finner spår av en drake som gått fram. Bianca drar sig till minnes att drakkejsaren hade någon bastion på andra sidan Drömmars hav. Det kan vara någon drake därifrån som härjar i trakten. Gruppen slår läger och och vilar ut. Nästa dag fortsätter de sin färd och kommer fram till en bro. Alva får en dålig känsla när hon tänker gå ut på bron. Gruppen börjar undersöka runt bron och märker att det bor ett flod-troll under bron. Obdurian försöker hojta till till trollet och får som svar "Vem är det som trampar på min bro???". Obdurian för talan och säger att de vill passera i fred. Trollet vill dock ha tull för att spelarna ska passera. Kossan som Alva har ser god ut....om trollet kan få den eller 100 guldmynt så kan spelarna passera. Obdurian försöker förhandla men misslyckas kopiöst. Priset sänks inte. SL påpekar att fisken som spelarna samlat på sig sedan ön IS-HEL börja stinka rejält och även ruttna. Orik frågar om de kan byta rutten fisk mot att de får passera. Trollet tycker att det låter som en bra affär och går med på detta. Obdurian frågar om Trollet sett en hobbit i en kanot. Trollet säger att han såg en kanot med två ben som sprattlade upp i luften häromdagen. Han drog upp benen och där satt en fet hobbit. Dock fick han fin röka och mat av hobbiten så den kunde paddla vidare. Spelarna misstänker att det är Örjan Början.
Efter ha passerat bron så hör Alva ljud framöver. Hon smyger fram och finner en arkelogisk undersökning. Det är Dr Drövel från Ankkvarn som letar efter magiska vapen och andra bra saker i kriget mot Dakoth. Dr Drövel förklarar att hans byn har blivit utplånad av Dakoth och de ankor som överlevde håller på att gräva på denna gamla gravplats för drakar. Spelarna hjälper till att leta runt och att gräva. De hittar lite vapen men även en rostig spik. Dr Drövel blir glad och frågar om de träffat hans utsända agent Ankh-Tah-Leh? Det har spelarna och Dr Drövel förklarar att Mörkrets Hjärta är det ultimata vapnet i kampen mot ondskan. Finn hjärtat och för det till honom. Spelarna menar att detta vore helt fel då hjärtat måste förstöras. Meningarna går isär men de lämnar varandra som vänner.
Mot slutet av dagen så börjar de närma sig Kalins Kullar. Bianca konstaterar att månen och stjärnorna står i ett sådant läge att Sathmog borde samla sina anhängare ikväll för att utföra offer och andra onda ting vid Kalins Kullar. Bianca drar sig till minnes att de särskilt älskar att offra alver. Alva tycker det hela är olustigt och funderar på ifall de inte borde vänta en vecka eller två innan de går till kullarna. Orik däremot menar att de borde skynda på när de har ångan uppe. De skyndar på kossan som storknar och inte orkar en meter till. Det blir att lämna henne vid ett träd för att sedan hämta henne. Spelarna kryper fram mot Kalins kullar och noterar ett läger med odöda, orcher och andra onda människor. Det ser inte bra ut. De ser att någon har en utgrävning borta vid Kalins kullar. De funderar på vad de ska göra och då noterar de att en vagn kommer rullande. Det är köpmannen Carl F..... och vad ännu värre är....han har hittat spelarnas kossa. Carl F. Nu går skam på torra land, noterar Orik. En skam för en dvärg. Carl F. börjar lasta av sin nya last med vapen och noterar att affärerna går bra. Han erbjuder sig också att slakta kossan och ordna med grillat kött i utbyte mot guldmynt. Alva ser sur och emedan Tyra påpekar att all uppmärksamet är mot den FETA DVÄRGEN CARL F. så nu kan de smyga över floden. Sagt och gjort, allt går fina fisken när spelarna smyger sig fram mot kalins kullar. Väl där får Alva två vänsterfötter och för oväsen. Ovanifrån hörs röster som undrar vad som händer där nere. SL rullar lite tärningar, spelare svettas och beslutar sig för att det är middagstid och Orchernas magar är tomma av allt grävande. Hela hopen lämnar kalins kullar för att gå att äta köttet av kossan. Spelarna smyger upp och ned för en trappa in i kryptan. Dörrarna är inte öppnande och spelarna öppnar dem försiktigt. Väl där inne finner de en krypta där det finns 4 gravar och ett offeraltare i mitten. De kollar runt och hittar att det är en gammal gravplats till en furste, hans gemål och två hovmän. De begravdes på den tid som drakkejsaren styrde. De inser att mörkrets hjärta inte finns här och att Kalins grav inte ligger här inne. Men så hör de fotsteg och gömmer sig. Ned kommer en fetlagd hobbit, Örjan Början, och han plockar med sig en kista guldmynt och smyger upp och iväg. Knappt hinner spelarna fatta vad som hänt innan det hörs nya fotsteg. De gömmer sig men Oriks breda bakdel sticker ut bakom en kista ..... ned kommer Ankh-Tah-Leh och letar runt efter kalins grav. Hon blir upprörd när hon finner att ingen grav finns och ser Oriks breda bak. Spelarna hoppar fram och undrar vad hon gör där. Knappt hinner de börja säga något mer innan de märker en kyla som kommer ned för trappan. Ankh-Tah-Leh stoppar in spelarna in under offeraltaret och de ser hur Ondskan själv, Dakoth i egen hög person stiger in tillsammans med en enorm Orch. Dakoth tittar sig omkring och säger "Den finns inte här, jag känner inte dess närvaro. Den måste finnas i tornet inne i skogen.....låt oss vända ditåt". Sedan försvinner de ut ur kryptan och låser dörrarna efter sig. Spelarna är nu instängda men Tyra så drakslag på hantverk och monterar ned dörrarnas gångjärn och spelarna kan smyga ut i natten.
Örjan Början drar förbi i sin kanot och drar till sig uppmärksamheten samtidigt som spelarna flyr till närmaste skogsdunge. De väntar tills allt är lugnt och sedan går mästersnickaren Orik fram sina snickeriverktyg och ordna med en flotte som de kan använda för att stacka sig uppför floden in i skogen mot Tornet....
Och där tog dagens äventyr slut. Inte mycket slåss och kriga idag utan mer av tankeverksamhet