Äventyr från boken av järneder

[Shabo]

Karaktärer som spelarna porträtterar
Griff den gamle
Alla invånare i cirkeln Björnklippa vet vem Griff är. Han är cirkelns gamle man, mystiker, helare och rådgivare. Ingen kan minnas en tid utan Griff och inte ens han själv vet hur gammal han faktiskt är. Han bor i ett litet lerputsat rundhus på en avsatts utanför cirkeln. Griff kan se syner i flammorna men magin är nyckfull och flera gånger har den krävt sitt offer av Griff. Hans seniga och krökta kropp är täckt av ärrbildning från brännskador. Griff har förmågan att bära pälsar och bli ett med djuren som en gång bar dessa skinn. Efter många långa år med att bära dessa pälsar, hjälpa vid hundratals födslar och sett flera generationer växa upp, har Griffs minne blivit splittrat. Till detta skall läggas Griffs syner i flammorna. Efter tusentals syner har Griff svårt att veta vad som är hans egna minnen och vad som är en syn eller ett djurs minne.
För några månader sedan började Griff drabbas av plågsamma drömmar. Han drömmer om ett svärd, Olindel, som skall kunna fängsla själarna av de som faller offer för svärdets blad. Griff har svurit att finna svärdet och få ett avslut på drömmarna.

Ranna
För upp till ett par år sedan var Ranns liv inget annorlunda från andra kvinnors i Björnklippa. Hon växte upp i en hårt arbetande familj, gifte sig och fick egna barn. Men allt ändrades. Familjen var utanför cirkeln och furagerade när en grupp av de brutna kidnappade hennes två barn Leela och Glain. Allt Ranna har att gå på är att de brutna var målade med stäck över sina kroppar, sträck av blå lera. Ranna svor en järned att finna sina barn. Hennes liv kom att handla om denna järned sedan dess. Långa perioder har hon varit borta från cirkeln i sökande efter ledtrådar om hennes barn och de blåmålade brutna.

Vigo
Viggo föddes som albino, blek hy, snövitt hår och blodröda ögon. Trots sitt annorlunda utseende hade han en kärleksfull uppväxt i cirkeln Järnkyrka i östra Uppländerna. En ödesmättad natt förstördes cirkeln av en flygande och eldsprutande best, Järnbesten. Vigo familj och vänner förolyckades och han kom knappt undan med livet i behåll. Vigo flydde från den ruinerade cirkeln genom Uppländernas vildmark. Här fick han snabbt lära sig att alla inte accepterar hans utseende och att tillvaron är en ständig kamp för överlevnad. Med tiden kom han till Björnklippa där han togs emot och fick ett nytt hem. En kvinna vid namn Reva blev som en andra mor för Vigo och har funnits där för honom i vått och tort. Vigo växte upp till en god stigfinnare och jägare. Han började jaga de bestar och monster som plågar Järnländerna och deras invånare. Han önskan är att andra inte skall behöva genomleva vad han har behövt. Han svor en järned att finna och dräpa Järnbesten.
Under åren har Vigo fått en kompanjon i den snövita varghunden Neve som är hans ständiga följeslagare.

Tio
Tio växte upp i Stormkullarna till en nomadisk klan av jägare och krigare. Klanen har starka traditioner och legender. De vakar över ena halvan av en konungslig krona från den gamla världen. Enligt klanens traditioner dräpte en klansman en drottning av den gamla världen och med de delade kronan. De är mycket stolta över denna gärning och legend. Klanen är mycket misstänksam mot civilisation och håller sig för sig själva så långt det går. Tio växte upp i denna miljö till en duglig krigare.
Han mötte en kringvandrade krigare som bar ett gigantiskt svärd. De ritade cirkeln och stred till döden. Tio segrade och tog svärdet som plunder. Det visade sig att svärdet var mer speciellt än vad Tio kunna ana. Svärdet kallas Vihrrun och är ett levande svärd från den gamla världen. Tillsammans med Vihrrun steg Tio snabbt i ryktbarhet och position. Men när han började intressera sig för utomstående och andra delar av Järnländerna förbjöd hans klan honom att lämna. Efter en tid hade Tio fått nog, han stal halvan av kronan och gav sig av.
Han mötte jättemystikern Tanua som uttalade en profetia. Att Tio inte skulle dö förrän han funnit den andra halvan av kronan och någon värdig att bära den. En blek man med blodröda ögon skall leda Tio till detta öde. Tio svor en järned att uppfylla denna profetia, finna andra halvan av kronan och någon värdig att bära den.
Med profetian i huvudet, Vihrrun över axlarna och ena halvan av kronan i ryggsäcken gav sig Tio av för att hitta den bleka mannen. Efter många år av vandring kom han till Björnklippa. Där träffade han Vigo, en man blek som snö och med ögon som blod. Detta måste vara mannen från profetian. Tio slog sig ned i cirkeln och har tjänat den som krigare.

Björnklippa
En cirkel i centrala Uppländerna. Den består främst av lerputsade rundhus. I cirkelns centrum finner man en tolv meters klippa, naturligt formad och bearbetad, i formen av en björn stående på bakbenen med ramarna framför sig. Framför denna formation finner man en pelare av järngrå metall.

Legenden om Griffna och Kåda
I cirkeln Björnklippa med omnejd kan man höra berättelser om den onda mystikern Griffna. Hon hade den gigantiska björnen Kåda som hantlangare och tillsammans plågade de Uppländerna. Berättelserna är många om deras otaliga brott och mörka gärningar. Tillslut besegrades Griffna, när hon föll förvandlades Kåda till sten. Det sägs att det är på denna plats som cirkeln Björnklippa senare etablerades.
Minnet av och berättelserna om Griffna och Kåda används gärna som moraliska läxor, ordspråk och för att skrämma små barn till lydnad. Speciellt den berättelsen om en profetia enligt vilken Griffna skall födas igen, väcka Kåda och återigen plåga Järnländerna med deras mörker.

 

[Shabo]

Ett kall till äventyr
En vårdag som denna
Griff den gamle sitter i vårsolen utanför sitt rundhus och skådar ut över Björnklippa. Ytterligare en vinter besegrad och överlevd. Det finns sannolikt många sysslor att ta tag i nu när våren på allvar kommit till cirkeln. Men han tillåter sig en stund i solen, värmande han gamla ben och senor.

Ranna är ute med sin mor Vania och furagerar efter rötter i Björnklippas omnejd. Så här vid tidig vår finns det inte mycket att samla i naturen förutom rötter och i Uppländernas täta skogar finns det mycket med rötter att samla, om man vet vilka som är ätbara och inte.

Tio är ute i markerna omkring Björnklippa och patrullerar. Nu när våren har kommit brukar allt från djur och bestar samt rövare eller desperata järnländare krypa fram och orsaka alla typer av problem. Även fast han inte officiellt är en av cirkelns väktare spenderar han mer än gärna sina dagar i Björnklippas tjänst. Plötsligt blir han medveten om att skogsfåglarnas vårsång upphört. Tio stannar upp. Om han var ett problem, vart skulle han gömma sig?

Vigo är ute i skogarna tillsammans med varghunden Neve. Tillsammans har de följt spåren av en skogshare, så här vid tidig vår brukar det inte var mycket kött och fett på hararna. Men det kommer räcka för Vigos syften. Han spänner sin båge och låter snart sin pil flyga. De återvänder till cirkeln med sitt byte och besöker Revas rundhus. Reva blir mycket glad och tacksam för haren och börjar omedelbart förbereda den. Vigo slår sig ner och småpratar. Reva ber Vigo om en tjänst. Hon behöver en tjänst från Griff och vill tillreda en måltid åt honom för besväret. Hon ber Vigo försöka fånga en hare till eller kanske ett fjäderfä. Vigo ger sig av ut mot skogen igen med Neve tät bakom sig.

Att svära en järned
Rannas oro vaknar till liv. Området är plockat rent på rötter, endast människor plockar så noggrant och hon borde veta om någon från Björnklippa redan plockat här. Hennes mor höjer rösten och frågar igen om de inte kan bjuda Morien på måltid, han som alltid gillat hennes rotsoppa. Är det inte dags att Ranna och Morien försonas igen? Ranna hugger av Vania. Hon ställer ner korgen med rötter som hon plockat och söker runt vid den uppvända jorden. hjärtat fastnar i halsgropen när hon finner en dolk lämnad i jorden. Inte en kniv som Ranna eller hennes mor skulle använda som verktyg, en dolk, ett vapen. Plötsligt ekar det distinkta ljudet av en hammare mot en järnplatta. Väktarnas larm! De två kvinnorna ser på varandra, de behöver inte säga något. De samlar snabbt ihop sina saker och ger sig snabbt av tillbaka mot cirkeln.

Tio avbryter sitt sökande och vandrar tillbaka till Björnklippa. Väktarnas larm ljuder inte för intet.

Neve reser ragg och morrar. Vigo stannar upp och talar med varghunden. Han vet att detta inte är ett byte utan något annat. Han tar ett stadig grepp om sitt spjut och de två rör sig sakta och smidigt genom vegetationen. Dolda i björkriset kan de se fyra män klädda för strid. Männen furagerar uppenbart och Vigo lägger märke till målningen på deras rundsköldar. Sköldarna är askade och mot den asksvarta bakgrunden är kranier målade i vitt. Skallbärare! Tankarna rusar i Vigos huvud men han hinner inte ta något beslut innan väktarnas larm ekar över landskapet. De fyra stråtrövarna samlar sina saker och ger sig av. Inte mot Björnklippan utan iväg från cirkeln. Vigo tar beslutet och återvänder till Björnklippa. Han springer med Neve vid sin sida genom skogen.

Griff den gamles stund i solen störs av ett knaster från den glödande elden inne i rundhuset. Några glöder försvinner ut ur rökluckan på rundhuset och försvinner. Vad har elden för sig? Plötsligt hörs väktarnas larm. Ljudet av hammare mot järnplatta. Elden ljuger aldrig. Griff tvingar sig upp på benen, hämtar kvickt sin björnpäls från rundhuset och sveper den om sig. Sedan ger han sig snabbt av ner mot cirkelns centrum.

RP anländer till Björnklippans centrum. Framför björnformationen och runt pelaren av järngrå metall har så gott som hela cirkeln samlats. Beväpnade väktare försöker få de oroliga och ängsliga att lugna sig. En kvinna vid namn Aeddon ligger gråtandes vid fötterna på cirkelns hövding Rhian. Hennes öga är blåtirat, läppen sprucken och kläderna är rivna. Med tårar rullandes skriker hon att Skallbärarna tagit hennes barn, Kato och Sayer. De slog henne och tog barnen. Hon vädjar till Rhian att återbörda de två barnen, fort innan de blir slavar eller värre. Rhian grimaserar illa och försöker bli av med Aeddon som klänger sig fast vid hans ben. Hövdingen frågar väktarnas kapten, Ronja, om cirkeln är säker. "Vi har placerat väktare runt om cirkeln och har en utkik i vakttornet. Om en fiende närmar sig får vi veta det." Rhian verkar bli nöjd med svaret och sliter sig loss från den skrikande kvinnan.
Ranna tränger sig fram till Aeddon och håller om henne. Rhian börjar tala till folkmassan. "Cirkeln är hotad, vi kan inte avvara väktare för att jaga efter enskilda..." Ranna avbryter hövdingen. Hon säger att hon skall återbörda Kato och Sayer. Hon tänker inte låte flera mödrar gråta över kidnappade barn. Hon tar sin kniv och drar blod från ett finger, lägger handen på pelaren av järn och svär en järned inför de församlade. En ed att återbörda Kato och Sayer. Vigo ger ett kommando till Neve som öppnar sitt gap och blottar sina tänder. Vigo drar blod från sin han hand på Neves tänder och ansluter sig till Ranna. "Kato och Sayer har aldrig varit rädda för mitt utseende. De är nyfikna och äventyrliga barn, på gränsen till orädda. Jag har lekt med dem och de har lyssna på många av mina berättelser. De kommer växa upp till goda människor." Tio ansluter sig till de två edsvärarna och drar blod genom att bita sig i fingret. Han lägger sin hand mot pelaren. "Kato och Sayer var några av de första att behandla mig som en frände i cirkeln. De fick mig att känna mig välkommen och har alltid frågor om mig och mina förehavanden." Griff den gamle blottar en av sina ärrig handflator och drar sin kniv över den. Han ansluter sig till järneden. "Jag har med när tvillingarna Kato och Sayer kom in till världen, alla som jag hjälp in i livet är betydelsefulla för mig. Hur skulle jag kunna lämna dem till att försvara sig själva."
Efter RP svurit sin järned tackas Ranna av Aeddon som ber dem skynda sig innan Skallbärarna försvinner med barnen. Hövdingen Rhian tackar Ranna för initiativet men påminner henne att inte offra för mycket, alla behövs i cirkeln om den är hotad.

"Ert äventyr slutar här"
RP lämnar snabbt cirkeln. Vigo berättar att han sett några Skallbärare och tror sig kunna spåra dem. Vilket han också gör med hjälp av Neve. De skyndar genom skogen. Trots sin ålder håller Griff den gamle jämna steg med övriga.
Plötsligt stannar Neve upp och visar tänderna. Vigo signalerar att stanna. Fyra stråtrövare frigör sig från skogens skuggor. Det är imponerade att Neve upptäckt dem och hånar RP. "Ett sorlig grupp unga och dumma brukar alltid skickas efter oss. Förutsägbart! Men alltid ett ypperligt tillfälle att få lite extra utrustning." Stråtrövarna höjer sina vapen och avancerar mot RP. "Ert äventyr slutar här!"
En av rövarna, klädd i svärtat ringbrynja, beväpnad med svärd och rundsköld samt en kranieprydd hjälm, avancerar mot den obeväpnade Griff. Griff åkallar björnens styrka från pälsen han bär men blir hårt pressad.
Tio möter en skallbärare beväpnad med stridsyxa, rundsköld och svärtat ringbrynja. Han viskar och styrka till sitt svärd Vihrrun och tar huvudet av rövaren med första svinget av svärdet. Tio känner hur svärdet suger styrka ur honom.
Vigo fumlar med bågen och en rövare med spjut och läderskjorta kommer nära honom. Vigo pressas tillbaka och lyckas få fram sitt spjut. Han pressas dock tillbaka och tar flera mindre skador.
Ranna greppar sin stav och börjar pucklar på din motståndare som bär läderskjorta och en långyxa. Hon dansar runt skallbäraren och får in flera träffar på fienden som får honom att grymta och muttra.
Griff anfaller med björnens styrka men pressas tillbaka av fienden. Han tar flera skärsår. Han är nu så sårad att han måste försöka undvika fiendens attackera snarare än kämpar emot. Som tur är har han lyckats läsa fiendens attacker och lyckas undvika flera attacker, för tillfället är Griff fortfarande på fötterna.
Tio ansluter sig till Vigos strid med orden: "Vigo, du kan inte dö förrän du leder mig till mitt öde!". Han överrumplar fienden och Vigo manövrera sig så att motståndet hamnar i en svår position att försvara sig. Tio genomborrar skallbäraren med tvåhandssvärdet.
Ranna blir pressad av fienden som ilsket förolämpar henne. Hon tar flera mindre träffar och skallbäraren försöker ta fast henne men Ranna lyckas krossa rövarens näsa med sin stav.
Tio ansluter sig snabbt till Griffs sida och tillsammans lyckas de pressa tillbaka krigaren vars rundsköld halveras av Virrhuns styrka.
Viggo tar sin båge och avlossar flera pilar mot skallbäraren som Ranna slåss mot. Pilarna viner kring kombattanterna och skallbäraren krossar Rannas stav med sin långyxa.
Tio blir aggerssivt attackerad av fienden men med hjälp av Griff slår de bort rövarens svärd, knuffar omkull honom och spetsar honom med tvåhandssvärdet.
Viggo beskjuter den sista skallbäraren men pilarna finner inte sina mål. De flesta av pilarna de tog med sig är nu förbrukade. Ranna tar sig upp på rövarens rygg, drar sin kniv och avslutar hans liv genom upprepade hugg mot strupe och bröst.
Efter att RP säkerställt att alla fiender är nergjorda försöker Griff vårda Rannas skador. Tyvärr har de föga framgång och de slösar endast dyrbara resurser. Griff försöker också vårda sina egna skador, vilka är betydande. Ranna försöker hjälpa honom men stressen från striden får Ranna att misslyckas. Trots detta lyckas Griff åtgärda sina värsta skador.
RP plockar på sig av fiendens utrustning.