Ärans Väg del 11. Maktens Portar III - Mogdath lurar spelare...

Torbern Klason

Gammal rollspelsräv
Joined
28 Feb 2025
Messages
75
Location
Veberöd Skåne (Lund kommun)
Så var det dags för del 11 av äventyret ärans väg vilket är del III av Maktens Portar

Spelarna är
  1. Vargkrigaren Obdurian
  2. Dvärghantverkaren Orik (snickare)
  3. Smeden Tyra (människa)
  4. Bianca magiker och människa
  5. Alven Alva (jägare)
Vi börjar där vi slutade. Spelarna står nere i smedjan och tittar upp för trappan som leder dem till staden. De kopierar kartan och tänder en fackla och vandrar uppåt i mörkret. De möts av grus, sand, sten, rök och en massa skrikande och grälande. Spelarna tittar sig omkring och ser någon form av upphöjd ställe där det mesta av oljudet kommer ifrån. De bestämmer sig för att smyga framåt och hittar en sidokorridor, Orik identiferar gången in som någon form av tempel. De smyger in och stöter på spöket Kaldur. Denne berättar att mörkrets hjärta finns i östlandet och att Kalin ev. är i livet. Kaldur vill att spelarna tar Kalin ur dag eller om han är död att de förstör hans grav och förstör mörkrets hjärta. Han ger dem även lösenord till stenväktaren så att de kan ta de magiska föremålen men efter de är klara med dem så ska de lämnas till Gwinnas enda arvinge, vilket är en dvärg i Döda Skogen.... Hint hint vem kan det vara????

Sagt och gjort, spelarna smyger ut och kommer fram till trappan till rådsalen och de märker att någon är på väg ned så de gömmer sig. De ser Mogdath astralkropp vandrar ner och vandrar bort genom staden. De följer efter honom och han leder dem till skattfällan där han lurar de två Mantikororna på dem. Ett mörkt skratt hörs överallt och spelarna hör en spöklik röst säga ”Era dårar! Var ni så lättlurade? Nu blir jag äntligen av med er och era vidriga kumpaner. Säg mig innan jag dödar er, var är er kompanjon i röda kläder? Vinhand var ett namn jag hörde… och var är er plattfotade vän med den långa näbben som smög förbi min tron där uppe? Länge nog har ni gäckat mig. Men nu tar det slut. Se så nu ska mina kissekatter få färsk mat”….Två bestar kliver fram på var sin sida av skatthögen. Den ena (den vänstra) är betydligt större än den högra.
Här tänker SL att nu kommer det nog gå åt pipan för spelarna...... men spelarna drar bra initiativ så bestarna hamnar sist.... Alva börjar med dubbelpil och ger 13+15 = 28 kp i skada på den mindre (den hade 38 kp).....och Obdurian och Tyra bankar på med stridshammare a'la Darnath Lysander och de märker att den större besten tar rejält med stryk. Äntligen Mantikororna och de skjuter giftskäktor men spelarna använder hal som en ål, defensiv och klarar sig undan med bara förskräckelsen. Men Orik träffas men..... rustningen tar allt. Jaha, tänker SL och funderar på om vi inte skulle haft 4 mantikoror istället....Orik bankar på den stora så den är nere på 3 kp..... Den lilla ger Alva ett stort kok med stryk och hon åker ned till 1 kp kvar och har en mantikora stående på sig.
Nästa runda. Det börjar hur bra som helst Mantikorerna börjar. De biter, river, bankar med svansen och spelarna använder defensiv och SL slår så illa med tärningar att rustningarna tar hand om alla attacker. Så mantikororna bestämmer sig för att fly flygande och ett eldklot flyger iväg och träffar den stora med skada 16 kp. Den störtar rätt ned i matplatsen såsom en döende svan. Det blir en total krasch där eld, mat, blod, bänkar och annat flyger hit och dit emedan orcherna blir chockade.
Svarttand tittar ut och undrar vad som händer. Orik utmanar honom på en envig och efter lite fram och tillbaka så missar Svarttand med sitt slag och Obdurian bankar till honom ordentligt och sedan bankar Svarttand till igen men Obdurian gör drakslag på pareringen med skölden och ger Svarttand ett slag som sänker honom. Orcherna jublar och hyllar äventyrarna. Alva upptäcker att hon tappat dolken Mogdath Bane och ber orcherna leta efter den. Orik går och ger lösenordet till stenväktaren och får de magiska vapnen, vilka han delar ut till sina kamrater. Men orcher tycker det är tråkigt att leta efter en dolk så de börjar plocka guld av stenfällan. Väktaren varnar dem men till ingen nytta. Det slutar med att stenväktaren utlöser fällan och taket rasar in. Spelarna står med munnar öppna som fågelholkar och försöker först springa till stenväktaren och få honom att sluta men SL ber dem slå för SMI eller ta 2T8 i stenskada i huvudet. Tyra tar 16 poäng och spelarna springer in till templet och väntar på att allt ska sluta. När de kommer ut så finns det enbart en liten korridor mellan trapporna till smedjan och rådssalen. Det står 10 överlevande orcher som ser dumma ut. En av dem lyser upp och säger "jag lyckades ta 2 guldmynt från fällan innan den föll samman". De andra blir arga på honom och ger honom gruppstryk. Sedan vänder orcherna nedför trappan och säger till spelarna "vi möts vid hamnen".

Spelarna tänder en ny fackla och tar sig upp för trappan. De kommer upp till rådssalen och den är tom och tyst. Den är så tyst att alla får slå på PSY för att inte ta tillståndet rädd. Flera spelare märker att de är iakttagna. Plötsligt kommer det en kall vind och facklan slocknar. Spelarna slår på hopp/klättra för att inte slå in i varandra. Efter lite finna dolda ting för att hitta en fackla och vildmarksvana så lyckas de tända en fackla. De ser en svart och mörk riddare på tronen. Ett par röda och genomträngande ögon stirrar på spelarna. De hör ett fnysande bakom hjälmen. Så ni kunde inte bara gå och dö nere i gruvan eller i staden. Fortfarande så måste jag stå ut mer er dårar. Men jag lurade hit er, till mitt bakhåll. Säg mig vart tog era vänner vägen som gäckade mig här uppe och störde mig i mitt letande efter mörkrets hjärta? Den plattfotade är en hal rackare men Sharch ska nog nosa upp honom och få sig en smaklig måltid. Han i rött hade fräckheten att sätta sig på min tron och fick sina stackars undersåtar att utropa honom som kung. Nåväl, kungen tycks abdikerat eller är ni här för att ta tillbaka hans tron?
Oh nu föll jag i mitt gamla misstag att börja snacka igen. Sharch, Daz kom hit! Ta med skelettvakten
. Spelarna ser hur två till varelser uppenbarar sig på hans högra och vänstra sida samt hör stegen av många vakter som tillströmmar på höger och vänster sida av rummet.
Nu fick spelarna 5 sekunder på sig att fatta ett beslut och det blir mental härdsmälta. Bianca sätter sig på golvet för att förnekar det som sker (SL tar sig för pannan och undrar vad jag ska ta mig till.....). SL drar fram ett ess ur rockärmen, Ankan från framsidan på Regelboken hoppar ned från taket, tar tag på Bianca och vrålar COME WITH ME IF YOU WANT TO LIVE!!!!!! De springer ut genom det lilla gången genom östra väggen. Bianca drar upp en stenvägg som stänger av gången. De samlar sig i ÖSTRA FÖRMAKET och Bianca drar upp en stenvägg vid varje ingång......OK, tänker SL, vad gör jag nu? Detta ingick ju inte i planen..... De skulle ju stå vid varje dörr och anfalla varje person som kommer in.... SL får ta en taktisk paus och snabbt kolla igenom böckerna vad jag kan dra fram..... Hmm, Daz är ju gammal magiker..... NATURLIGTVIS KAN HAN SKINGRA....NEJ, HAN SPRÄNGER SÖNDER STENVÄGGEN a'la US Marines från någon gammal avdankad VHS-film. Sagt och gjort, Daz kastar SPLITTRA och PAAAAAANG stenen i den norra dörren flyger åt alla håll. Innan dammet lagt sig hoppar Nattulven Sharch fram men Obdurain hinner hugga honom lite halvdant men det hjälper inget då Sharch tar ett bett på Obdurian ett annat på Orik. Slänger iväg Obdurian och ylar därefter så Bianca blir rädd men skräcken övergår till bärsärk. Det flyger pilar, eldklot, magiska kroksablar och yxor. När dimman lagt sig så ligger Sharch död.....Men skeletten kommer..... och här tar dagens sittning slut.
 
Back
Top