Torbern Klason
Gammal rollspelsräv
Så var det dags för del 10 av äventyret ärans väg vilket är del II av Maktens Portar
Spelarna är
Efter ha "rensat" ankomstvångingen från skelett och fällor så fann de kapellet/Templet med spöket Gwinna. De beslöt att vila där. När de vaknar så meddelar Gwinna att hon känt en störning i den andliga världen. Någon form av ond ande passerade utanför templet men försvann sedan. Hon säger "Det är något ont i gärningen. Jag känner det. Under tiden ni sov kände jag hur en närvaro gick förbi utanför ingången till templet men de heliga symbolerna höll närvaron borta. Det kändes som Mogdath. Ni kan inte stanna här länge för jag märker hur hatet växer. Längst bort i östra delen av ankomsthallen finns två dörrar med två trappor ned till smedjan. Tag dessa. De är låsta men jag kan under en kort tid öppna en av dörrarna. Smyg försiktigt och säger ”Jag är en Vän” på älviska, eller dvärgiska för att passera fällan. Innanför dörren finns en karta på väggen över smedjan. Skynda er nu för jag kan bara hålla dörren olåst en kort tid."
Spelarna samlar ihop sina grejor och beger sig ut SMYGANDE....eller det kunde man ju tro när Tyra fumlar och brackar ihop med de övriga. Dock tycks ingen ha hört något. De första de lägger märke till är att liken av orcher och Vinhands underhuggare är bort. När de kommer fram till fontänen så hör de oljud i Sydöstra hörnet av ankomsthallen. De ser några orcher som drar händer och fötter sig och klagar högljutt över straffarbete och annat elände. Spelarna står gömda i skuggorna vid fontänen i Nordvästra delen och ser hur en stor Orch med en morgonstjärna kommer ut och skäller på orcherna. Ledaren säger "Framåt era slashasar! Porten måste stängas till så vi inte få all sköns främlingar. Dakoth kommer om till nästa full måne och till dess måste ni funnit Mörkrets Hjärta". Det klagas och pustas men så ropar ledaren "Framåt och sluta klaga annars väntar Gozer på att göra livet kort för er….". Plötsligt kommer en kolsvart skepnad ned för trapporna till ankomsthallen och ropar ut med en spökröst:"Jobba hårdare era slöfockar. Vi behöver mer delar till skelettvakter som varken klagar eller latar sig. Vi har haft intrång och funnit döda kroppar av människor med Sathmogs märke i pannan och på underarmarna. Vi måste stänga porten så inte fler kommer in. FINN DEM & FÖR DEM TILL MIG hahahahahaa Dakoth kommer bli glad när han finner en armé av odöda hahahah". Orcherna blir livrädda när de hör orden FÖR DEM TILL MIG och arme av odöda. 4 av 5 RP misslyckas med sitt PSY-slag och blir förstenade i 3 rundor när de hör gasten skratta. När de lugnar ned sig skyndar spelarna sig till trapporna som leder ned till smedjan. Dock lägger Alva märke till en mörk sliten slängkappa som försvinner runt hörnet vid trapporna. Spelarna funderar sinsemellan om vem denna person kan vara men de enas om att det måste vara Kvasimund och Vinhand som spionerar på dem.
Väl inne i trapphuset så är det kolmörkt. De stänger dörrarna och tänder en fackla. Sidokommentar. I makten portar så använder vi Svärdets Sång för Mat, vatten och facklor, dvs resurstärningar för dessa ting. Annars hade det blivit att de burit omkring med 162 st facklor....
När de fått ljus på en fackla så hittar de en karta över smedjan och gör en kopia av den. Tyvärr hör de en patrull med skelett som vandrar förbi på utsidan och uppenbarligen en gast som noterar ljus under dörren. Spelarna får bråttom och Obdurian får panik och springer skrickande ner för trapporna i mörkret. Men ett slag på hoppa/klättra (drakslag) gör att Obdurian inte rullar hela vägen ned till gruvan.... De andra spelarna skyndar ned och möts av svets, sot, rök, dålig sikt och otydliga figurer som arbetar. De beslutar att smyga över från smedjan till masungen, då Orik (dvärgen ) och Tyra (smeden) är mycket nyfikna på hur gruvan kan se ut. Emedan de smyger i mörkret så märker de att en gast kommer svävande fram. De gömmer sig ut med väggarna och hör hur det ryter ut order om att hålla ögonen öppna efter inkräktare och att de måste arbeta hårdare med att finna mörkrets hjärta. När gasten försvunnit ut ur sikte som noterar de en masugn och Orik och Tyra blir varma på insidan av denna dyrgrip. Men de finner också en trappan ned till gruvan. De tänder en fackla då sikten är dålig. Men när de kommer ned så omslukas de av ett mörker som mörkaste natten. Alla tar 3T6 i frostskada och Bianca känner hur en hand griper tag i hennes hjärta och kramar åt och hon faller ned såsom död. Bianca tänder en fackla emedan de andra fumlar runt efter vapen och undrar var fienden är. Ett kompakt mörker skådas och det greppar Tyra och suger livet ur henne och hon segnar ned. Obdurian bankar på det med sitt magiska svärd emedan Orik drabbas av panik och flyr. Alva försöker få liv i Bianca för att få lite blixt och dunder.
Gasten anfaller igen och Alva faller ihop emedan Bianca vaknar till liv med 1 kp. Hon slår drakslag E3 på eldklot och det kompakta mörkret blir väldigt grått och genomskinligt. Obdurian skriker något obskurt stridsrop och får in ett riktigt uselt hugg men tillräckligt för att sänka Gozer till den eviga vilan.
Gruppen är riktigt hårt ansatt och 3 stora resar står och tittar på den med munnar som är vidöppna och ögon stora som tefat. Den ene säger till den andra "De dödade slavdrivaren, vi är fria" sedan springer de som galningar upp för trappan och deras kamrater följer också med. Spelarna får slå på SMI för att inte bli nedtrampade. Obdurian blir "lätt mosad". Det beslutas om att ta en snabb vila och dricka upp läckande drycker. Sedan börjar de leta runt i gruvgångarna tills SL ber dvärgen slå ett INT/Hantverkslag där de kommer fram till att det finns inget av värde där nere. Väl uppe i smedjan så märker de att alla orcher och resar är borta. Och de hör mot smedjan till en massa glädjerop. De skyndar dit och ser Vinhand som skyndar ned i gången mot hamnen. De skyndar efter. Väl mot hamnen till ser de hur orcher och resar lossar en av tre båtar och seglar iväg med glädjerop. Vinhand, Kvasimund och 2 hantlagare frigör nästa båt. Obdurian som fortfarande är sur på Vinhand skjuter efter honom med en pil men vad hjälper det när Vinhand använder YNKRYGG och slänger fram en hantlangare som faller död ned. Vinhand ropar "Fly era dårar om livet är er kärt och sedan försvinner de". Spelarna fattar ingenting förrän de ser Ulven med två huvuden som stiger fram urskuggorna. Alva menar på fullaste allvar att hon ska göra denne till sin följeslagare, SL ber pappa Peter (Orik) att läsa regelboken extra NOGGRANT vad som gäller för följeslagare (för att ge en hint om att det är en riktigt dum idé)...men Alva står på sig och SL tänker tillbaka till Clint Eastwood och Dirty Harry Go ahead and make my day.
Alva går fram och märker:
Obdurian bankar till Ulven för att få den att gå efter honom och SL är snäll och låter detta lyckas. Bianca bestämmer sig för att lägga förinta E1 då hon vill spara på viljepoäng (ynka 11-12 är kvar....). Då blir det allmänt myteri runt spelbordet och metagamingtar vid. Hur kan du lägga Förinta E1? Du har ju bara FV 8 i animism! Du har FV 18 på elementarmagi och vi är helt uträknade nu! Eldklot E3 varken mer eller mindre.
Efter lite förhandande så kommer E3 Eldklot iväg och ulven tar så mycket i skadad att den har ynka 4 kp kvar. SL bestämmer sig för att den flyr istället för att lägga två attacker på att tillintetgöra spelarna.
SL-kommentar. Här kunde ulven tagit bitit ihjäl Bianca och ev. Obdurian också. Men jag bedömde att den nog ville var kvar i livet så den flyr.
Orik märker att ulven springer förbi honom och han tar sig tillbaka. Spelarna är i uselt skick och de hittar trappan upp till vapenförrådet vid ankomsthallen. SL är snäll och låter de ta en lång vila. Därefter vill Obdurian ha ett armborst till och går rakt ut till skelettvakten och möter 10 skelett. Det flyr ned till smedjan där de möts av sura orcher. Spelarna smyger mot stora trappan mot staden men möter på en vagn med en orch, han är på väg med tackjärn till smedjan. Bianca försöker förhandla med honom men det går inte bra så hon slänger upp en stenvägg. Dock hör de andra orcherna detta och det blir ALARM. Spelarna tänker göra ned de 4 orcherna vid smedjan men de märker en ond närvaro som är på väg mot stenväggen samt ylande osv. Spelarna springer ned till hamnen och tänker ta sista båten till östlandet.
SL-kommentar. Här sitter spelarna i rävsax. Mogdath, Daz, Ulven och alla tinggängliga orcher är på väg mot dem och det finns ingenstans att ta vägen. Hittas de så är de döda och tar de båten så tar vi en stor del av äventyret. Jag låter dem gömma sig och INGEN upptäcker dem. Sedan märker de att en figur i slängkappa dyker upp och drar till sig uppmärksamheten. Spelarna kan smyga iväg och de skyndar sig mot trappan som leder upp mot staden. De tänder en fackla och vandrar upp i mörkret.
Här slutar dagens äventyr. Fy farao vad illa det gick idag. SL fick verkligen ändra tärningsslag osv eller också så hade det gått som för oss 1987 dvs pannkaka. Men det är ett bra äventyr och jag hade hoppats på lite mer tankeverksamhet från spelarna. Mer än en gång bad jag spelarna att kolla igenom alla färdigheter, besvärjelser osv för att hjälpa dem men det går tröööögt. Jag funderar på ifall jag får slänga in den gode Örjan Början för att rädda dem igen????
Spelarna är
- Vargkrigaren Obdurian
- Dvärghantverkaren Orik (snickare)
- Smeden Tyra (människa)
- Bianca magiker och människa
- Alven Alva (jägare)
Efter ha "rensat" ankomstvångingen från skelett och fällor så fann de kapellet/Templet med spöket Gwinna. De beslöt att vila där. När de vaknar så meddelar Gwinna att hon känt en störning i den andliga världen. Någon form av ond ande passerade utanför templet men försvann sedan. Hon säger "Det är något ont i gärningen. Jag känner det. Under tiden ni sov kände jag hur en närvaro gick förbi utanför ingången till templet men de heliga symbolerna höll närvaron borta. Det kändes som Mogdath. Ni kan inte stanna här länge för jag märker hur hatet växer. Längst bort i östra delen av ankomsthallen finns två dörrar med två trappor ned till smedjan. Tag dessa. De är låsta men jag kan under en kort tid öppna en av dörrarna. Smyg försiktigt och säger ”Jag är en Vän” på älviska, eller dvärgiska för att passera fällan. Innanför dörren finns en karta på väggen över smedjan. Skynda er nu för jag kan bara hålla dörren olåst en kort tid."
Spelarna samlar ihop sina grejor och beger sig ut SMYGANDE....eller det kunde man ju tro när Tyra fumlar och brackar ihop med de övriga. Dock tycks ingen ha hört något. De första de lägger märke till är att liken av orcher och Vinhands underhuggare är bort. När de kommer fram till fontänen så hör de oljud i Sydöstra hörnet av ankomsthallen. De ser några orcher som drar händer och fötter sig och klagar högljutt över straffarbete och annat elände. Spelarna står gömda i skuggorna vid fontänen i Nordvästra delen och ser hur en stor Orch med en morgonstjärna kommer ut och skäller på orcherna. Ledaren säger "Framåt era slashasar! Porten måste stängas till så vi inte få all sköns främlingar. Dakoth kommer om till nästa full måne och till dess måste ni funnit Mörkrets Hjärta". Det klagas och pustas men så ropar ledaren "Framåt och sluta klaga annars väntar Gozer på att göra livet kort för er….". Plötsligt kommer en kolsvart skepnad ned för trapporna till ankomsthallen och ropar ut med en spökröst:"Jobba hårdare era slöfockar. Vi behöver mer delar till skelettvakter som varken klagar eller latar sig. Vi har haft intrång och funnit döda kroppar av människor med Sathmogs märke i pannan och på underarmarna. Vi måste stänga porten så inte fler kommer in. FINN DEM & FÖR DEM TILL MIG hahahahahaa Dakoth kommer bli glad när han finner en armé av odöda hahahah". Orcherna blir livrädda när de hör orden FÖR DEM TILL MIG och arme av odöda. 4 av 5 RP misslyckas med sitt PSY-slag och blir förstenade i 3 rundor när de hör gasten skratta. När de lugnar ned sig skyndar spelarna sig till trapporna som leder ned till smedjan. Dock lägger Alva märke till en mörk sliten slängkappa som försvinner runt hörnet vid trapporna. Spelarna funderar sinsemellan om vem denna person kan vara men de enas om att det måste vara Kvasimund och Vinhand som spionerar på dem.
Väl inne i trapphuset så är det kolmörkt. De stänger dörrarna och tänder en fackla. Sidokommentar. I makten portar så använder vi Svärdets Sång för Mat, vatten och facklor, dvs resurstärningar för dessa ting. Annars hade det blivit att de burit omkring med 162 st facklor....
När de fått ljus på en fackla så hittar de en karta över smedjan och gör en kopia av den. Tyvärr hör de en patrull med skelett som vandrar förbi på utsidan och uppenbarligen en gast som noterar ljus under dörren. Spelarna får bråttom och Obdurian får panik och springer skrickande ner för trapporna i mörkret. Men ett slag på hoppa/klättra (drakslag) gör att Obdurian inte rullar hela vägen ned till gruvan.... De andra spelarna skyndar ned och möts av svets, sot, rök, dålig sikt och otydliga figurer som arbetar. De beslutar att smyga över från smedjan till masungen, då Orik (dvärgen ) och Tyra (smeden) är mycket nyfikna på hur gruvan kan se ut. Emedan de smyger i mörkret så märker de att en gast kommer svävande fram. De gömmer sig ut med väggarna och hör hur det ryter ut order om att hålla ögonen öppna efter inkräktare och att de måste arbeta hårdare med att finna mörkrets hjärta. När gasten försvunnit ut ur sikte som noterar de en masugn och Orik och Tyra blir varma på insidan av denna dyrgrip. Men de finner också en trappan ned till gruvan. De tänder en fackla då sikten är dålig. Men när de kommer ned så omslukas de av ett mörker som mörkaste natten. Alla tar 3T6 i frostskada och Bianca känner hur en hand griper tag i hennes hjärta och kramar åt och hon faller ned såsom död. Bianca tänder en fackla emedan de andra fumlar runt efter vapen och undrar var fienden är. Ett kompakt mörker skådas och det greppar Tyra och suger livet ur henne och hon segnar ned. Obdurian bankar på det med sitt magiska svärd emedan Orik drabbas av panik och flyr. Alva försöker få liv i Bianca för att få lite blixt och dunder.
Gasten anfaller igen och Alva faller ihop emedan Bianca vaknar till liv med 1 kp. Hon slår drakslag E3 på eldklot och det kompakta mörkret blir väldigt grått och genomskinligt. Obdurian skriker något obskurt stridsrop och får in ett riktigt uselt hugg men tillräckligt för att sänka Gozer till den eviga vilan.
Gruppen är riktigt hårt ansatt och 3 stora resar står och tittar på den med munnar som är vidöppna och ögon stora som tefat. Den ene säger till den andra "De dödade slavdrivaren, vi är fria" sedan springer de som galningar upp för trappan och deras kamrater följer också med. Spelarna får slå på SMI för att inte bli nedtrampade. Obdurian blir "lätt mosad". Det beslutas om att ta en snabb vila och dricka upp läckande drycker. Sedan börjar de leta runt i gruvgångarna tills SL ber dvärgen slå ett INT/Hantverkslag där de kommer fram till att det finns inget av värde där nere. Väl uppe i smedjan så märker de att alla orcher och resar är borta. Och de hör mot smedjan till en massa glädjerop. De skyndar dit och ser Vinhand som skyndar ned i gången mot hamnen. De skyndar efter. Väl mot hamnen till ser de hur orcher och resar lossar en av tre båtar och seglar iväg med glädjerop. Vinhand, Kvasimund och 2 hantlagare frigör nästa båt. Obdurian som fortfarande är sur på Vinhand skjuter efter honom med en pil men vad hjälper det när Vinhand använder YNKRYGG och slänger fram en hantlangare som faller död ned. Vinhand ropar "Fly era dårar om livet är er kärt och sedan försvinner de". Spelarna fattar ingenting förrän de ser Ulven med två huvuden som stiger fram urskuggorna. Alva menar på fullaste allvar att hon ska göra denne till sin följeslagare, SL ber pappa Peter (Orik) att läsa regelboken extra NOGGRANT vad som gäller för följeslagare (för att ge en hint om att det är en riktigt dum idé)...men Alva står på sig och SL tänker tillbaka till Clint Eastwood och Dirty Harry Go ahead and make my day.
Alva går fram och märker:
- Detta är ett monster
- Monster bits och kan bitas med två huvuden
- Att bli bliten gör ont, så där 2T8
- Monstret kör klorna i mig och ställer sig på mig och jag tar 2T8 till i skada
- Monstret står på mig och jag kan inte röra mig
Obdurian bankar till Ulven för att få den att gå efter honom och SL är snäll och låter detta lyckas. Bianca bestämmer sig för att lägga förinta E1 då hon vill spara på viljepoäng (ynka 11-12 är kvar....). Då blir det allmänt myteri runt spelbordet och metagamingtar vid. Hur kan du lägga Förinta E1? Du har ju bara FV 8 i animism! Du har FV 18 på elementarmagi och vi är helt uträknade nu! Eldklot E3 varken mer eller mindre.
Efter lite förhandande så kommer E3 Eldklot iväg och ulven tar så mycket i skadad att den har ynka 4 kp kvar. SL bestämmer sig för att den flyr istället för att lägga två attacker på att tillintetgöra spelarna.
SL-kommentar. Här kunde ulven tagit bitit ihjäl Bianca och ev. Obdurian också. Men jag bedömde att den nog ville var kvar i livet så den flyr.
Orik märker att ulven springer förbi honom och han tar sig tillbaka. Spelarna är i uselt skick och de hittar trappan upp till vapenförrådet vid ankomsthallen. SL är snäll och låter de ta en lång vila. Därefter vill Obdurian ha ett armborst till och går rakt ut till skelettvakten och möter 10 skelett. Det flyr ned till smedjan där de möts av sura orcher. Spelarna smyger mot stora trappan mot staden men möter på en vagn med en orch, han är på väg med tackjärn till smedjan. Bianca försöker förhandla med honom men det går inte bra så hon slänger upp en stenvägg. Dock hör de andra orcherna detta och det blir ALARM. Spelarna tänker göra ned de 4 orcherna vid smedjan men de märker en ond närvaro som är på väg mot stenväggen samt ylande osv. Spelarna springer ned till hamnen och tänker ta sista båten till östlandet.
SL-kommentar. Här sitter spelarna i rävsax. Mogdath, Daz, Ulven och alla tinggängliga orcher är på väg mot dem och det finns ingenstans att ta vägen. Hittas de så är de döda och tar de båten så tar vi en stor del av äventyret. Jag låter dem gömma sig och INGEN upptäcker dem. Sedan märker de att en figur i slängkappa dyker upp och drar till sig uppmärksamheten. Spelarna kan smyga iväg och de skyndar sig mot trappan som leder upp mot staden. De tänder en fackla och vandrar upp i mörkret.
Här slutar dagens äventyr. Fy farao vad illa det gick idag. SL fick verkligen ändra tärningsslag osv eller också så hade det gått som för oss 1987 dvs pannkaka. Men det är ett bra äventyr och jag hade hoppats på lite mer tankeverksamhet från spelarna. Mer än en gång bad jag spelarna att kolla igenom alla färdigheter, besvärjelser osv för att hjälpa dem men det går tröööögt. Jag funderar på ifall jag får slänga in den gode Örjan Början för att rädda dem igen????