Search results

Okej, jag fortsätter ovanan att leka Herbert West med den här tråden istället för att posta i spelrapportsektionen, men det är en så pass nischad tråd så lika bra att hålla't på ett ställe! London-kapitlet är färdigspelat, så här kommer första delen i den lilla krönikan. I vanlig ordning: FET...

Jag misstänker att jag får plocka fram stora saxen och kapa rejält i den då, men det går ju alltid att höra sig för!

Nu piskar jag lite liv i den här hästen igen, när London-kapitlet börjar närma sig sitt slut! Dock inte med någon spelkrönika, utan med det där högst inofficiella husregeldokumentet som jag likt en burleskdansös retsamt har viftat med, precis bortom publikens räckhåll. Det hela utvecklade sig...

Oj oj oj! Jag skulle ju svälja en Neuromancer-serie med hull och hår, men min stora skräck är ju att det blir såpopera som så mycket annat på TV, så jag förhåller mig försiktigt optimistisk. (Fortsatt OT) Kan för övrigt intyga att Darks Winds-serien är grym! Jag brukar rekommendera den till...

Den där gången vi gav oss fan på att spela Draculas Hämnd till gamla Chock. As written. Och då menar jag både vad gäller äventyret och spelreglerna. Det var ju fantastiskt roligt i all sin fånighet, tills någon sorts handgemäng med ett helt gäng skelett/zombies/eller-vad-det-nu-var utbröt i...

Det stämmer! Stort tack, hoppas att den är till nöje för någon i alla fall!

Gammalmodig som jag är så skulle jag ju kunna mörda, eller åtminstone snatta lite, för en vettig och vuxen (nåja) animerad sword & sorcery-serie i stil med gamla Heavy Metal och Fire & Ice. Grottmänniskoserien Primal verkar ju dock lovande på den punkten, fast jag har bara sett ett par avsnitt ännu.

Att jämföra honom med Segall är nog lite väl lågt :ROFLMAO:, men nej både han och serien är kanske lite väl dyster. Däremot tyckte ju jag att upplägget med monsterjakt i fantasymiljö föll mig på läppen, även om serien slog knut på sig själv redan i första säsongen, som jag minns det...

Det här kan vara färgat av att jag nyligen plöjt de första två säsongerna av gamla Robin of Sherwood och mycket har redan påtalats, men; Monster of the week! Eller åtminstone veckans stora intrig. Allt behöver faktiskt inte vara en såpopera. Det är okej. Det går att ha ett längre sammanhängande...

Vill minnas hur jag sparkade bakut efter en artikel av någon förståsigpåare som menade att det där med att folk från olika, närliggande byar kunde höra skillnad på varandras dialekter bara var inbillning och ett uttryck för bonnig lokalpatriotism och rivalitet. Jag säger som Penn & Teller...

Det är väl känt att den gamla SVT-serien Radioskugga är en dokumentär, även om de vid sändningstillfället felaktigt kategoriserade den som drama. Den slår effektivt hål på myten om att "Norrländska" är en, enskild dialekt genom att presentera att samtliga i Bakvattnet boende talar en potpurri av...

Att säga ”Skönt att det snöar, så att det blir lite ljusare ute!” utan ett spår av sarkasm, varje dag som det snöar. Även om det redan kräksnöat tre veckor i sträck.

Istället för att öppna upp ännu en tråd så sparkar jag lite nytt liv i den här igen, då jag har varit i farten med mer på samma tema. Det lackar ju mot jul, och vad ger man till häxmästaren som redan har allt? Ännu en lagom ondskefull, sagoinspirerad magiskola med tveksamt stridsvärde på...

En halvlängdsfolk-såpa sprängfylld med intriger står alltså på tur till Drakar och Demoner. Det kommer att bli ett jäkla drag i nästa säsong av 'Hem till Hobhåla'!

Jag har redan tjatat om det i den där tråden om spel för fyra pers, men det tål att nämnas igen! Crawl! CRAAAWL! Assymetrisk arkad-dungeon crawl där man växlar mellan att vara ömsom monster, ömsom murder-hobo, och tävlar om att vara den som tar sig ner och spöar stora, äckliga monsterbossen.

Det tycker jag helt klart att du ska göra! Jag är i färd med att städa upp mitt dokument med extra conditions, abilities och dylikt smått och gott för att få in lite Howardsk skräckpulp, så det lär dyka upp här inom en snar framtid - för alla gillar ju husregler!

Det flyter på väldigt bra, törs jag säga! Det blir väldigt, väldigt pulpigt, men det var ju också målsättningen. Den kosmiska skräcken får ju stå tillbaka lite till förmån för mysterielösandet och slå-på-käften-action, men det passar ju bra till just den kampanjen. Framför allt gör nog...

2023 ja... Det har blivit mycket spelande, men inte särskilt varierat. På våra sedvanliga rollspelstisdagar där vi nog närmar oss (eller redan har passerat) någon sorts tioårsjubileum vid det här laget så stretar vi på med en radda äventyr till Drakar och Demoner 2016, där jag avverkar...

Mitt största problem med fantasy, åtminstone i rollspelssammanhang, är att oavsett hur vidunderliga varelserna är, hur mystisk magin ter sig och hur outforskad omvärlden än må framstå, så kollapsar den stämningen vid första kontakt med äventyrargruppen, som likt ett kringresande cirkussällskap...