Search results

Ja, för min del var det inte beteendet i sig jag reagerade på utan att hon kommer undan med det i meningen att hon fortsätter släppas iväg på patrull trots varningar etc.

Coolt. Den lådan är en inte oviktig anledning till att jag vill spela den. Dyr men för fem års spel så är det inte så farligt.

Alltså jag är helt med på att man kan göra så. Fast just det konkreta exemplet är inte helt sant. Världsbygget föregick romanen [Hobbiten], däremot var de inte helt integrerade från början.

En viss typ av kreativ frihet skulle jag säga. Men jag är ingen puritan i detta (lika lite som när det gäller många andra trender i rollspelsvärlden). Ja, det går att börja med koncept också. Eller äventyr. Och de kan berika varandra växelvis. Jag har i olika grad gjort alltihop. Värdet för...

Intressant infallsvinkel. Jag har tvärtom alltid tyckt att Star Wars sedan episod I överanvänt kraften och jedis å det grövsta, och tröttnat otroligt mycket på att den aspekten kläms in överallt. Ja till den grad att man delvis (tror jag) undergrävt* hela världsbygget. * Jedis är coola ja. Men...

Det ser jag dock som en helt separat fråga om kvalitet. Då har man skrivit fram en ointressant värld. Det är så klart inte så användbart. Precis som ett menlöst koncept inte ger något. Så ja, självklart kan koncept vara hjälpsamma. De behöver bara inte komma först.

Håller med. Och eftersom detta är ett rollspelsforum så är jag särskilt svag för att den i hög grad känns som att spela ett äventyr i gamla SWD6. Och där var det också ofta ont om jedis.

Jag tycker inte heller man har så mycket att vinna på att ha suddiga gränser mellan RP-/spelkoncept (för det är väl vad vi pratar om?) och setting. Framför allt behöver inte settingen genomgående tjäna konceptet, även om det kanske faller sig naturligt, om vi tänker att vi utvecklar en ny...

Nä. Alltså jag tycker den nya versionen är väldigt välgjord och verkar bearbetad för att putsa på tidigare svagheter. Men samtidigt blev jag lite besviken på att så mycket av det nya materialet verkar vara utfyllnad. (Förra versionen var på ca 220 sidor. Denna är på 600 något.) Jag hade gärna...

Överlag väldigt bra. Tror jag. Utan att skapa så mycket väsen om sig (längre). När/om det kommer en kickstarter för en andra utgåva lär det bli en tydlig intressemätare.

Ja, jag har ju aldrig spelat den. Men Peru tyckte jag som helhet verkade kul. Den handlar ju också om kampanjens centrala tema. Det var nog framför allt i England och Egypten som jag tyckte mig se tydliga småäventyr insprängda. Det fanns exempelvis ett om en ghoul i Midlands... Min bedömning är...

Om det nu var så. Jag tolkade deras sista scen i lägenheten som att det kom ett nytt uppdrag som Luthen. Det vill säga, han satte upp det, även om det också blev personligt.

Ja. Jag gissar att man känner att det är något slags "måste" för de få som eventuellt inte har koll. Rätt eller fel. (Jag tycker generellt den typen av val kan vara rätt svåra och gärna blir fel oavsett.)

Samtidigt är det ju ganska mycket i linje med spelvärldens yta och djup. Vanliga vapen är bara något man har av praktiska skäl, de är utbytbara och speltekniskt av relativt liten variation. Du får regelmässigt inte samla på mer än vad din levnadsstandard tillåter ändå. Den relevanta jämförelsen...

Ska bli kul att höra hur det går för er. Jag har försökt ta mig igen den men fastnade i Egypten. Inte för att jag tyckte den verkade dålig, tvärtom, men för att det kändes som det var väldigt mycket tillagda sidotrådar som i slutändan mest inte betydde något för helheten. Min känsla var att jag...

The One Ring gör det bra genom att helt enkelt ta bort pengarna. (För det syftet.) Mest sagt som en illustration av en lösning, men så är det också ett spel med väldigt god känsla för sitt världsbygges djup och hur det ska reflekteras i ytan. Här kommer jag helt osökt att tänka på Blade Runners...

Jo, men även ett världsbygge på 2000 ord kan operera enligt den principen, var min poäng. (Även om du inte sade något annat.) Det är inte omfattningen som avgör i sig (även om ökad volym kanske ökar risken för bara yta).

Det här (helheten, inte bara det citerade) är ett väldigt träffande resonemang. Inte minst som det faktiskt är tillämpbart på världsbyggen som princip, oavsett omfång.

Precis så. Star Wars är knappast ensamt om att ha gått i den fällan, men det är ju oftast dödande för kreativiteten och där med över tid själva kvaliteten. Är det sant? Helt missat. Lustigt men samtidigt sorgligt, eftersom det också illustrerar vad som cementerar problemet ovan.

Nä precis. Det gör heller inget för berättelsen, vilket jag tänkte skulle komma. Men i avsnitt 2 är det draget om inte borta så nedtonat till en mer rimlig nivå och utan synbar effekt på gestaltningen.