Search results

Hej. Nu har jag gått och skrivit ett scenario igen som jag gärna skulle ha någon slänga ett getöga på (eller valfritt animaliskt öga faktiskt). Det är 18 sidor (ca 6000 ord), ingen layout gjord än, språk: engelska, system: OSE. Enda belöning jag kan erbjuda är ett tack i slutprodukten och...

Kickstarters skall vara korta och effektiva. Produkten skall vara färdig att gå i tryck när pengarna kommit in och avtal skall finnas på plats med tryckeriet. Det skall även finnas en grundplan och en backup plan gällande frakt av produkten. Produkten skall kunna levereras inom sex månader efter...

Njae. Ja och nej. För vissa är det säkert så, och "play to find out" sker oftast på det sättet. Men uppsjön av färdigskrivna scenarion och kampanjer till diverse rollspel talar emot att alla gillar improvisation som central mekanik i sitt rollspelande. Så för att hindra spelare att improvisera...

Ändå beskrev du att de som inte kunde hitta andra spelledare kunde lösa det problemet genom att nyttja betalda spelledare. I det scenariot blir det ju lite av en pay-wall. Och om det alltid finns andra alternativ som inte kräver att man betalar varför skulle någon någonsin nyttja en betald...

Absolut, den är ju svår att säga emot. Detsamma kan dock hända i ett binärt system. Hur många gånger har jag inte hamnat i en situation där alla runt bordet, mig som spelledare inkluderat, bara har slått missar i en strid, flera rundor på raken. Jag kanske vill att striden skall vara över (det...

Det där "i en form jag uppskattar" intresserar mig. Min uppfattning har varit att spelledare som kräver betalt ofta har färdigpålästa äventyr eller system som de erbjuder. Dvs. premisserna sätts av den som tar betalt. Men om jag förstår dig rätt har du en bild att du kan betala för att sedan få...

Så istället för att hitta på sätt att göra det lättare att komma in i hobbyn sätter man upp en pay-wall. Osäker på hur detta skulle göra saken lättare. "Jag skulle verkligen prova rollspel, något jag aldrig gjort förut och därför inte ens vet om jag gillar." "Absolut kan du få prova, om du...

Det här känns inte som hela sanningen. Jag tror inte reglerna säger emot spelledaren alls, de sätter honom dock i ständigt arbete att improvisera saker vilket, i sin tur, kan innebära att han hindras att få igenom sina egna tankar och idéer. Detta är så klart lite meningen med denna sorts...

Men pratar man lyckat med konsekvens pratar man ju om att 9 av 10 skott som faktiskt går i mål också medför konsekvenser. Hur många skulle fortsätta spela om de stukade foten varje gång de gjorde mål? Det blir mycket sittande på avbytarbänken tänker jag.

Jag förstår detta och håller med, sedan anser jag kanske att det inte handlar så mycket om att simulera livet som att skapa ett trovärdigt handlingsflöde. Med det sagt, och trots mina argument, så har jag inget emot denna typ av system och kan gladeliga spela/spelleda ett sådant. Jag anser inte...

Jag slår inte heller vanligtvis för vardagshandlingar men min punkt står ändå. Detta är något jag gör ofta i vardagslivet. I ett rollspel kan det hända att jag anfaller monster ofta (och det brukar man ju slår för). Men om jag råkar ut för en konsekvens 90% av gångerna jag anfaller ett monster...

Nu är jag av åsikten att gitarrspelare är värda att betala för om de är duktiga medan fotbollsspelare inte är värda människobasen de är utskrivna på. Men anledningen att det tar emot för mig att någon kräver betalt för att spelleda är för att jag skulle göra det gratis.

Jag tror jag har hakat upp mig på fummel en del här men diskussionen handlar ju även om sådana system där man kan få konsekvenser för lyckade slag, och visst, spelar man ett sådant spel får man räkna med lite improviserande kan man tycka. Vad jag dock känner på rak arm skaver lite är att...

Jag har berättat denna historia förut men för diskussionen kommer jag upprepa mig. Jag trodde jag var en forever-GM och kände mig ärligt talat lite utbränd. För att lösa detta föreslog jag att vi kunde alternera spelledare i gruppen vilket mina spelare var mer än villiga att göra. Så villiga...

Jag känner mig lite skyldig till att introducera termen slapstick till denna konversation så jag vill nog ändå påtala att jag inte anser att det är slapstick att man snubblar, halkar, tappar sitt vapen eller anfaller en kompis så länge det sker en gång med långa mellanrum. Det är de gånger man...

Intressant utifrån att jag aldrig hittar spelare att spelleda för på någon regelbunden basis (eller alls egentligen). När jag sökt spelgrupp har jag som oftast tvingats in i spelarrollen. Men det är så klart bara anekdotiskt.

Jag håller med om att kritiskt lyckande eller fummel kan leda till en nästan panikartad kännsla för en spelledare som inte önskar, eller inte är i form att, improvisera. Dyrkar bryts av i låset, du tappar ditt vapen, du snubblar över dina egna fötter. Samma saker har en tendens att ske om och om...

Får höra av mig till Mats gällande royalties. På min student gav mina vänner mig ätpinnar i present för att jag sagt att om vi var på en öde ö skulle jag äta upp dem. Ätpinnar var tydligen det säkraste alternativet för mig att ha tyckte de då.

I tidiga tonåren var jag både hiphoppare och rollspelare och så kvarstår även idag när jag passerat fyrtioårsåldern. Jag kände en rollspelare till som var hiphoppare men i övrigt fick man mest hänga med syntare och punkare om man ville spela rollspel, vilket i sin tur har breddat min musiksmak...

I min ungdom skedde sådant här lite då och då, även med vänner. Då avbröt vi kampanjer och börja på ny kula. Bara för att förväntningarna inte alltid stämmer samman betyder det inte att man måste sluta vara vänner. Jag minns en kampanj där jag ville skicka karaktärerna över havet för att...