Search results

Skyll på den här jäveln att man inte kan hänga ett gevär över spisen längre.

Den rimliga lösningen är väl att poängtera att en pistol är något man har för att inleda striden, inte avsluta den. Du avfyrar den, sedan kliver du in i närstrid och får den där häftiga fäktduellen du ändå ville ha. Alternativt har du fler pistoler.

Ja, absolut. Det jag vänder mig mot är väl snarare idén att fantasyns själva ändamål är att man ska kunna spela just dessa historier, och att om man lägger in något som skulle vara i vägen för dem så har man gjort fel.

Det bygger ju på ett slags grundantagande om att "artilleri" är en av de centrala rollerna för en magiker. Personligen tänker jag att det, om kanoner finns, måste vara avsevärt mer effektivt för en magiker att använda klärvoajans för att rikta artilleriet än att själv spränga saker.

Jag tänker att det beror lite på hur man tänker på fantasy. Om man släpper ett fantasyspel, vill man då att världen ska vara så pass vag och generisk att folk kan lägga in det de själva gillar i det? Eller vill man ha en tydligt uthamrad värld där man inte nödvändigtvis tar hänsyn till huruvida...

Fantasygenren har breddats något enormt. Här tror jag till exempel att vi kan se ett tydligt steampunkinflytande, på samma sätt som man i illustrationerna till D&D nuförtiden kan se den här sortens mer 1800-talsbaserad look: Jag tänker även att andra inspirationskällor har inverkat. D&D hade...

Frågan man snarare bör ställa sig är väl kanske den här: bland folk som inte gillar krutvapen i fantasy, finns det någon särskild vilja att ha kvar sådant som plåtrustningar, värjor, tvåhandssvärd och pikar? Eller hade det varit bättre att bara gå direkt på 1100-talet?

Ja, det är väl inte någon vidare skillnad på Conan och Rambo (särskilt efter första filmen).

Ja, det finns någon sorts antagande att så snart krut finns på brädet så kan man bara avancera krutvapenteknologin hur snabbt som helst. Om någon kommit på en vapentyp som mer eller mindre är "rör med ett hål där man antänder krutet" så är det ju ungefär lika långt från det till en revolver som...

Det jag tycker är intressant här är att något som ofta tas upp är att den tillvaro och de scenarion som målas upp i gamla D&D har mycket mer gemensamt med western än till exempel Sagan om ringen, om än med annan estetik. Rollpersonernas roll ligger för det mesta närmre westerngenrens revolvermän...

Det som då blir den naturliga följdfrågan är varför stämningen förstörs av dem.

Något jag ofta upplever är att folk också har en överdriven bild av krutvapnens revolutionära roll i historien. Så snart man förstår att man kan slunga iväg en projektil med en explosion, är tanken, kommer rustningar och närstridsvapen bli helt obsoleta. Jag misstänker att detta beror på...

Jag tänker att det inte är en djupare anledning än att den ikoniska bilden av en "riddare" är någon som är iförd en heltäckande plåtrustning, snarare än brynja med vissa plåtdetaljer. Ett liknande fenomen jag upplevt är att sjöfarare och pirater i fantasy ofta avbildas som klädesmässigt mer...

Den primära miljö jag tänker mig är nog Storbritannien, Frankrike och Tyskland, om det hjälper.

Jag tänkte på att till exempel Daniel Defoe, som levde långt tidigare, ofta beskrivs som journalist. Men det kanske är en anakronistisk term?

Jag upplever lite att början på 1800-talet är lite svårt att placera med olika former av "stridskonster". Det är lite sent för att den tidigmoderna fäktaren ska ha en självklar roll, men samtidigt lite för tidigt för att boxning ska vara en stor grej annat än i Storbritannien, så vitt jag har...

Jag har Clergyman under Command, eftersom jag tänker att den sociala auktoriteten är den centrala (den har dock också höga värden i Know och Feel). Men kanske skulle ett religiöst Know-yrke också passa?

Äventyrare, tänker jag.

Guvernant är redan med! Den har dock Feel som högsta färdighet, eftersom det är den mest romans-hjältinna-baserade karriären.

Idéhistorikern i mig drar sig lite för att använda det, eftersom ordet inte existerade vid denna tid. Det jag har tänkt med nuvarande Know-yrken är ett som är mer orienterat mot humanistiska och sociala kompetenser (Antiquarian) och ett som är mer vant vid att ströva runt i naturen (Naturalist)...