Search results

Teknologiskt sett tycker jag dock att till exempel det här hade varit helt kosher som inspiration. Det är också tidig medeltid.

Break!! är ett tämligen nytt rollspel, och ett som jag verkligen rekommenderar att folk tar sig en titt på. För att skapa en rollperson börjar jag med att välja en Calling. Det finns åtta: Factotum, Champion, Sneak, Raider, Battle Princess, Murder Princess, Sage och Heretic. Jag slumpar och får...

I Polyhedral Dungeon börjar jag med att välja en klass: krigare, präst, tjuv, magiker, alv, dvärg eller halvling. Jag plockar halvling. Detta ger mig mina attribut, vilka uttrycks i form av tärningskoder: Body d4, Mind d4, Soul d6, Social d6. Jag kan använda alla rustningar, men får inga bonusar...

I Warhammer Fantasy Roleplayings första utgåva ska jag inleda med att välja folkslag. Jag kör på människa, för enkelhetens skull. Jag får då slå fram mina attribut. Det blir Move 3, Weapon Skill 34, Ballistic Skill 26, Strength 4, Toughness 3, Wounds 7, Initiative 28, Attacks 1, Dexterity 33...

Det förstnämnda är ju en möjlighet, men långt ifrån alla. I någon mån handlar det ju också om hur spelet delar upp attribut kontra färdigheter – man kan ju vara en mästare på att brotta ner andra halvlängdsmän men samtidigt ha svårt att rå på människor. Storlek tycker jag däremot tvärt om är...

Det intressanta med valet att ta bort folkslagsmodifikationer i 2024 års revision av 5e var att man egentligen bara försköt valet av "bästa möjliga" till ett annat område i spelet – bakgrund. Tidigare var bakgrund inte lika viktigt, utan man kunde rätt lätt ge sin rollperson en bakgrund som inte...

Jag tänker att det här beror en del på hur man tar sig an spelets regler. Om man enbart tar sig an reglerna från utgångspunkten dessa är till för att skapa rollpersoner framstår folkslagsbaserade modifikationer som mindre rättfärdigade än om man tänker dessa är till för att representera...

Ja, jag tänker att något som för mig skulle vara någon sorts ”social turism” inte nödvändigtvis känns närmre än ren fantastik. Risken är ju att jag bara reproducerar fördomar.

I Beyond the Wall, ett OSR-spel orienterat mot att spela ungdomar som växer upp i samma by, ska man först välja en spelarbok, det vill säga en av de olika karaktärsarketyper som finns med. Jag väljer en från expansionen The Village – ”assistant beast-keeper”. Jag har uppfostrats av byns häxa och...

Tror du det påverkar dess eventuella terapeutiska funktion åt ena eller andra hållet?

För idag: Det är dags att göra en rollperson i Rōnin, samurajhacket till Mörk Borg. Jag börjar med att slumpa fram en av de tio klasserna, och får nummer tre, den druckna munken. Jag slår 3T6+2 för Swiftness, 3T6+2 för Spirit, 3T6+1 för Vigor, 3T6-2 för Resilience och 3T6-1 för...

För onsdag: Kult: Divinity Lost ger två olika möjligheter när man skapar sin rollperson: välj en arketyp, eller skapa på fri hand. I det här fallet väljer jag en arketyp bland de tjugofem valen. Jag fastnar för The Avenger, och särskilt yrkesförslaget Failed businessperson. Min...

Det låter kanske också som ett sätt att se till att man inte får för dåliga recensioner.

För mig är det nog rollspelsskapande som är det jag mest kan försjunka in i. Eller, ja, världsskapande, snarare. Göra kartor, räkna på befolkningstätheter och städer, fundera kring fiktiva kulturers mat och kläder, sådant där som ingen är intresserad av egentligen.

Det gör ju att jag föredrar sätt att spela som ligger närmre pikaresken än mer tighta berättelser. Man stöter på saker, reagerar på dem, hittar ibland något som intresserar en och man vill fortsätta interagera med, men det finns liksom inget stort mål för rollpersonen som formar spelet.

Psykologisk katarsis upplever jag som vanskligt att handskas med, och till exempel primalterapi är ju något som verkligen har utmönstrats. Notera att jag inte nödvändigtvis vill ha lyckliga slut, men jag vill sällan driva mot ett olyckligt sådant. Sedan är det intressant det här med...

Jag är inte vidare intresserad av gladaction, utan har gärna med mörkare grejer i mitt rollspelande, men jag kan ändå känna igen något litet i detta. Det som jag framför allt har svårt för är att driva mina rollpersoner mot misslyckande, eftersom jag själv dagligen är djupt frustrerad över min...

Lamellpansar, om än av en lite annorlunda sort, var en rätt vanlig grej i framför allt Östeuropa och Centralasien under tidig medeltid, så det känns väl helt utmärkt?

Det jag tänker ofta är väsentligt i byar utifrån ett rollspelsperspektiv är: Vem bestämmer? Både formell och informell auktoritet. Hur bemöts främlingar? Är de vanliga eller sällsynta, misstrodda eller välkomnade? Vilka resurser finns att tillgå för besökare? Finns någonstans att övernatta...

Kan man kvarta hos dig?