Search results

Man kan kika på kloster som ju delade in dagen i sext, vesper och allt vad det är. Gissningvis hade man liknande inedelning beroende på kontext. På gården kunde man prata om tid som i att något sker vid ett speciellt tillfälle. Kulturellt skulle jag säga att den stora skillnaden låg i att man...

Anekdotiskt minns jag sådant jag intresserar mig för, och ju mer jag intresserar mig desto bättre minns jag det. Repetition hjälper.

Ska man vara realistisk så skjuter man så många skott man behöver för att uppnå sina operativa mål. Och är du tränad skytt i en modern armé med gott om utrustning så är ammo en förbrukningsvara. Det finns inget självändamål i att hushålla med ammo. Dock finns det en anledning att man idag inte...

"It was still at the stage of clubs and fists When that well-known face got beaten to bits Your face was blue in the light of the screen As we watched the speech of an animal scream The new party army was marching right over our heads"

Jag gillar ju system som är hyfsat farliga, så strider bör man undvika. Våldshandlingar, hot om våld odyl kan ske då och då men regelrätta "rollspelsstrider" tycker jag inte har något egenvärde. Under vårt senaste spelmöte kastade sig RP in i en strid de väldigt lätt hade kunnat undvika. De...

Bam!

För mig är det inte bonnighet. Snarare lantligt/pastoralt. Tolkiens hober/hobbitar är ju inte sällan rätt enkla, naiva och med ett minst sagt snävt perspektiv. Som dessutom är lantbrukare vars främsta nöje är skvaller. En och annan är såklart "bonnig" men jag skulle inte påstå att det gäller...

Jag föreslog "bondsk" dialekt och eftersom jag bor i Hall(v)land så ligger det såklart nära till hands. Halvhands, iaf.

Oftast lite bondskt, men om de inte är kufiska lantisar så får man ju anpassa.

#13 Onkel Zander blev igår dråparträdets rov, och i skrivande stund återväcks han som en frökapsel, en lil. Hela Samfundet sörjer, eller,hela Samfundet kommer att sörja, när nyheten när dess invånare. I ett försök att blidka AI:n Minerva beslöt Bart och Zeb att slå ut dråparträdet och dess...

Så är det kanske. Jag har inte upplevt det så men kan förstå att det uppfattas så.

Precis. Och jag tycker nästan alla dessa trådar utmynnar i någon form av i bästa fall milt avfärdade av de som uppskattar realism som petiga paragrafryttare som bara sitter och nitpickar. Men det är ju en rätt elak fördom. Precis som du säger så handlar det inte om estetiska, men orealistiska...

En favvotrivia är att det fanns en ölliknande dryck som hette bir i de tidiga flodkulturerna.

Tänker att ett mer rättvist exempel snarare är: Vikingarna är skickliga ryttare med stigbyglar och lansar (setting) En lans och en kaststjärna ger lika mycket i skada (regler)

Gillar du realism gäller det både setting och spelsystem, eftersom reglarna ska simulera hur den realistiska världen faktiskt funkar.

Simulera...mat? Hur går det ens till? Pratar vi om samma hobby? Alltså, om inte tycker att vikingarna ska äta potatis så är det för att man inte tycker att sydamerikanska grödor ska ha hittat hit eftersom det kräver kontakt med Sydamerika. Vilket absolut kan vara en intressant kontrafaktisk...

Min uppfattning är att acceptansen för orealistiska regler är ungefär lika låg som acceptansen för orimliga settingkrockar, för se som har den preferenser.

Absolut. Jag kombinerar realism och slump med väldigt gott resultat.

När det behövs. Som vilket samtal som helst.

Jag tycker att det här perspektivet är lite symptomatiskt för hela den här diskussionen, som uppenbarligen blossar upp regelbundet. Det är nog få som behöver korrekta lok (även om jag för inte så länge sedan googlade på hur mycket kol som går åt och, ja, det är en jävla massa!). Men det som...