Mitt nästa projekt (tycker mina spelare iaf) är att köra en kampanj i Pathfinder 2. Den kommer bli hemkörd. Vi skapar en väld med hjälp av Microscope och sedan kör vi i den. Jag kommer att anamma en pbta-inspirerad spelledarstil med fronter etc. Men jag kommer att sno äventyrsplatser eller delar...
Idag har jag köpt:
Girls by Moonlight
Fabula Ultima
Fantasy World
Fantasy World: Kosmohedron
(Och jag undrar hur jag kunde gå med på att spelleda Pathfinder 2 för spelgruppen jag är med i. Det är rätt långt ifrån det jag egentligen vill spela.)
Men hur är balansen mellan en stark karaktär och flera svaga? Jag gillar system där antal kombatanter på en sida statistiskt sett vinner. (När jag spelar trad.)
*Jag* skulle inte säga att regelsystemet är narrativt. Även om spelsättet är narrativt. Och inget jag säger är värderande. Bara hur jag ser på ordet och dess användning om ett spelsystem.
Jag spelar vanligt jävla narrativt rollspel. Och följande är hur *jag* uppfattar vad ett narrativt spel är. Om rollspelsregler ska kunna kallas narrativa så måste det innehålla *regler* som gör att utfallet av handlingar i spelet tenderar till att emulera en bra historia. Det blir inte bara...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.