Search results

Det här är ju en intressant diskussion, inte helt olik den om siffror... :). Fast kanske inte lika fundamental. För egen del förstår jag båda sidor. I en del spel kan man utan problem förhålla sig löst till historisk korrekthet, i andra är det kul att grunda sig i vad man vet är sant. Att ta...

Precis så här. Vill nog påstå att ingen ens spelade anka mer än något enstaka kortare äventyr. Möjligen förekom någon enstaka metamorph, men de är ju i princip alver. Övriga folkslag var SLP-folk (eller kom aldrig i spel -- kattmän, råttmän etc.).

Och var hittar man det om man är nyfiken?

Svårt. Har för lite utgåveerfarenhet, vad det verkar. Men CoC 7 är mycket mer pedagogiskt och välbearbetat än någon tidigare utgåva jag läst (så även om jag inte är helt med på alla regeländringar är det betydligt mer bra än dåligt). The One Rings 2a utgåva slår nog också den 1a.

Framför allt hur skador på varelser och skepp funkar. Det där med STY som andel av skadeslaget var alltid lite krångligt. Sen är jag väl rätt positiv till character point som metavaluta, men det är ju mer ett tillägg än en ändring.

Se inlägg #3

Sant. Samtidigt finns det en del DnD-iga inslag i settingen i 1an som i alla fall jag gillar att man slipade bort. (Märk väl att jag aldrig spelat med 1ans regler, bara dess setting.)

Kanske en poäng att skriva här om jag ska hålla reda på det... Årets än så länge enda köp är Knight Forlorn. Däremot har jag sålt 4 spelböcker + några tillbehör så det är ju plus.

Att jämföra olika versioner av Mutant tycker jag är lite orättvist. Mutant 1 och 2 har sin charm men Pyrisamfundet som världsbygge är helt klart bäst i MUA. Mutant år noll gör ju sin egen take på settingen som inte ligger jättenära någon av de andra (men närmast Mutant 1). Jag gillar den också...

Star Wars d6 är ju bättre än de SW-spel som kommit efter. Men är 1st ed bättre än 2an? Jo, men det är den väl, 2an tar det nog i slutändan för långt i regelutbyggnad tror jag (säger jag efter att kört en kampanj för några år sedan, innan dess hade jag nog inte tyckt så). Samtidigt finns det...

Du pratar om Western III. Western II är mycket riktigt en en omtryckning av första versionen (möjligen med några rättningar och kanske ändrad layout, vet inte så noga). Verkar jämförbart med DoD 1984 och 1985.

Warhammer FRP 2 före de övriga. Nog den enda där svaret är givet.

Precis, i stil med Frilans finans (bara ett exempel, finns många fler).

Ah, av @ceruleanfive?

Apropå planering kontra improvisation och SLs roll i det så är det ju inte ett binärt förhållande. Det finns anledning att försöka få med båda delar i rimlig grad. Och just när det kommer till planeringsdelen är det, när det gäller 12-12-åringar, rätt handfasta saker som kan behöva påtalas. Som...

kanske något för Munkcon... inte för att jag anmält mig som SL, men det finns kanske utrymme ändå.

Om vi förutsätter något hyfsat traddigt och med individfokuserad strid skulle jag föreslå att bara använda unika skador (som får slumpas fram på något vis). De har alla sin egen effekt. Baksidan är givetvis att det snabbt blir krångligt, och vill man hantera utmattning och blodförlust hamnar man...

Inte ett tips för en SL-skola men ändå lite... Plocka ur en blandad grupp spelare (som i att de inte är kompisar). Vig 3 pass åt att spelleda dem genom ett kort (men inte för kort äventyr), kanske tom utanför Nördhäng. Prata med dem om SLandet under tiden. När ni är klara, ge dem samma äventyr...

Skulle i så fall titta på ett vanligt ansökningsformulär till Försäkringskassan eller en polisanmälan. Moderna svenska sådana är normalt ganska enkla och lättfattliga.

Då var allt sålt!