Search results

Låter inte det här mer som att skillnaden inte så mycket är "levande" eller inte som om det är en företeelse som personifieras eller inte? Och inte heller det är förstås helt vattentätt, som påpekas.

Det står ju också explicit i reglerna att det är möjligt och t o m troligt att inte alla magisorter finns i alla världar. Delvis betecknar de ju också såväl olika ingame-förhållanden till magi som olika settingval (även om det går att ha alla samexisterande).

Kul att nån mer läst Levanders böcker! De (ovannämnda plus 'Brottsling och bödel' samt 'Fattigt folk och tiggare') var lite av en världsbyggar-uppenbarelse när jag hittade dem på biblioteket nån gång på 90-talet. :)

Det är väl i Drakar som i WFRP. Magiker måste ha mooks för att vara farliga. :)

"Skogstjuvar" vill jag minnas var Gustav Vasas föredragna term för Nils Dackes upprorsarmé. Men annars är stråtrövare bra, tycker jag.

Jag vet inte. Då det begav sig var eller uppfattades ju SW som nyskapande just för att det hade ett mått av genreemulering inbyggt i reglerna. Jag tycker nog SW D6 är ett helt habilt system för att spela äventyr inspirerade av Star Wars-filmerna med. Inte perfekt förstås men det slår mig som...

Syftar du på den här posten? För det verkar vara motsatsen till vad @entomophobiac säger om SW, som jag läser det. Eller missar jag något?

Låter som båda handlar om samma expedition!

Inte en rollspelskälla, men vill man ha riktigt grimdark långt-i-norr-expedition-misär kan jag rekommendera serieromanen Det är inte meningen att man ska vara här av Thomas Olsson. (Inte strikt polarexpedition, den handlar om ett tidigt försök att hitta Nordvästpassagen.)

Jag läste faktiskt Per Stigman-novellerna - de som gick att få tag på, dvs de av Oktoberförlagets samlingsvolymer från 70/80-talet som fanns på stadsbiblioteket - på 90- och tidigt 00-tal med god behållning, men ja, de var rätt obskyra redan då. :) De var till stor del imponerande välresearchade...

Det påminner mig... Jag tog en titt på s. 76-77 i EDD-regelboken, avsnittet om kliché-SLP (gissningsvis signerat @Mekanurg), och vilka litteratur- och filmfigurer som refereras till där, vilket väl är det närmaste en bokstavlig Appendix N för Drakar vi kommer i sinnevärlden. Böcker / noveller...

Vet inte om den någonsin direkt refererades, men Björn Collinders översättning hade flera årtionden på nacken redan då.

Och naturligtvis: Garmarna - Varulven

Misfits - We Bite Bad Moon Rising med Creedence kanske är en stretch, men...

Albumet hette "Ganaels svärd" och äventyret "Dödens väg" (och det hette egentligen "Tartaros' svärd" men fick byta titel eftersom Äventyrsspel redan annonserat ett äventyr som hette "Dödens väg" till leksakshandeln men det ursprungliga hade inte materialiserats). Jag reagerade redan då det begav...

Utöver vad som tidigare läst skulle jag lägga till lite ytterligare fantasy som fanns på svenska i mitten av 80-talet (vilket inte var enormt mycket): Lloyd Alexander, Krönikan om Prydain (och en del annat, men fr a Prydain) Alan Garner, Elidor - det gyllene landet Stephen Donaldson, Furst Nids...

Tur att ni hittade det viktigaste/intressantaste att fokusera på där... ;)

Här finns också en mycket intressant, tyvärr oavslutad, artikelserie om att tweaka och förbättra NDT. https://gundobadgames.blogspot.com/2020/07/semi-reviewcampaign-report-how-why-i.html https://gundobadgames.blogspot.com/2020/07/hacking-running-b10-nights-dark-terror.html

Jag brukade uppskatta Prince of Nothings recensioner, men hans vedervärdiga människosyn gjorde i längden bloggen rätt oläsbar.

Jag har inte kollat närmare på det själv men jag har förstått att Blue Rose, som rubricerade sig som "romantic fantasy", var ett försök åt det hållet. Det hade en setting med ett starkt fokus på inklusivitet. Se t ex lite kommentarer från konstruktörerna här...