Search results

Jättebra poäng! Det har jag också fastnat på. Jag har försökt fundera på vilka kartor som jag sett som ger känslan av att det finns mycket mer än vad som syns. Som inte skapar "litenheten". För mig är det kartor som är grafiskt "mättade", dvs de är fulla med grafik. Då får man känslan av att...

Svårt att se hur det skulle ha lyckats på film. Speciellt när vi redan har Saruman som gör samma sak :)

Man kan så klart argumentera mot kartor på grund av att de ger spelarna en överblick över världen som rollpersonerna inte har (gäller väl speciellt i fantasy/äldre tid). Men, å andra sidan så har rollpersonerna egentligen enormt med kunskaper om världen som spelarna inte har. Det kommer...

Ja, jag har inga problem med det i filmen. Tvärtom så tycker jag det var helt rätt. Återigen så ser jag filmerna och böckerna som separata konstnärliga verk. Filmernas uppgift är inte att exakt följa böckerna i något avseende, speciellt inte i hur enskilda varelser porträtteras. Det är min...

Badtunnor. Hur mysigt är det inte för äventyrarna att slappna av i en badtunna efter ytterligare en dag av dungeoncrawling?

Men om rollpersonerna har en karta? Spelarna rollspelar att deras rollpersoner tittar på kartan. Jag brukar se till att rollpersonerna får kartan på något sätt. I alla fall om det är spel som på lite högre "nivå", dvs inte livet i slummen.

Ok, när det gäller de Dödas armé så vill jag också dissa filmerna :) Dödskallelavinen är bara larvig. Men i övrigt så har jag inget emot det visuella egentligen, men det jag vänder mig emot är att de framställs som någon form av oövervinnerlig gräshoppssvärm. Hela striden framför Minas Tirith...

Tror inte någon sagt att de tänker sig den som en bläckfisk utan en bläckfiskvarelse, dvs något som liknar en bläckfisk. Det verkar ju också vara vad de flesta illustratörer tänker sig (och filmen). Det är en rätt naturlig tolkning med den beskrivningen som finns till hands.

Men med tanke på vilka som använder dom så kanske du vill undvika dom som äventyrare... Tror inte alla använder borsten liksom. Om de ens kommer ihåg att lyfta locket.

Har inte läst mangan Dungeon toilet, men det låter som att det passar tråden.

Nej, tvärtom, det är så de skapas.

Och hoppas det inte är en mimic...

Det här beror självklart på vad man spelar för spel. Om det är high-fantasy så bajsar inte rollpersonerna. De har kommit förbi sådana mundana behov. Om det är riktig grisodlarfantasy så har rollpersonerna rännskita hela tiden. Då gör man som magsjuka engelska långbågsskyttar under marschen som...

Och bara för det så visade det sig att dottern har extra ridningar inbokade så jag ska till stallet tre dagar i rad och frysa :p

Just bäckahästen är annars en häst från folktron som kan användas. Enligt en del berättelser så kunde man tämja den (ofta genom att använda stål på något sätt), men i de flesta berättelser så kommer den till sist loss och lyckas fly till något vattendrag. Pegasus är en annan häst som kan tämjas...

Det är ett ämne för en helt egen tråd...

Paladinhästar och mearas är nog de minst intressanta hästarna i min mening :) Det är ju "perfekta" och sådant är sällan kul, det är nackdelarna och skavankerna som oftast leder till intressanta saker. Om en vanlig häst, t.ex. är väldigt temperamentsfull så kanske det i början leder till...

När det gäller hästar, och djur i allmänhet, så är det bra att hitta en "lagom" nivå. Om de blir som rollpersoner eller SLP så är risken att de tar upp för mycket tid och plats. Reaktionen från (en del) spelare blir att inte befatta sig med hästar eller djur. Som spelare är det irriterande om...

Mängden hästar som dött fastbundna vid ett träd utanför en dungeon är enorm. Kan finnas en special monsterkategori som bara lever på att käka upp slarvigt parkerade hästar.

Påminner mig om en kampanj som jag spelledde där en av rollpersonerna fick chansen att köpa en riktig best till häst. Det fanns dock lite rykten om att hästen egentligen var en bäckahäst. Spelaren blev rejält bekymrad när de strax efteråt tog in på ett värdshus och på morgonen så hade hästen...