Search results

Den stjälper mig på det sättet att jag blir lat och orkar ofta inte komma på saker själv utan tar alltid AI till hjälp när jag skall hitta på något. Men å andra sidan har den hjälpt mig att komma över skrivkramp flera gånger, där jag vanligtvis bara gett upp, så netto är det bra för mitt skapande.

Hm, vad är försnacket till för, i sådana fall? Just att komma på material som kan komma in i spel var så jag tolkade det (förutom att det kan vara kul att bara sitta och babbla).

Njae, ”svårt” var just ordet som användes. Men visst att utmaningar kan vara riktigt stimulerande. För mig är det mest en bonus, som jag inte oftast är intresserad av. Speciellt i samberättarspel, där det inte handlar om att lösa ett problem en annan spelare sätter ihop. 😄 Jag kan inte komma på...

Ett fotografi?

Annan tråd, men att vilja spela ”svårt” är alltid så överraskande för mig. Jag behöver (och uppskattar) så många förenklingar som jag kan få. Det är väl där förberedelser är praktiska, även vid samberättarspel. Jämnar ut spelrummet även bland lite sämre improvisatörer.

Ja, absolut, men eftersom trådstarten handlade om exempel på mekaniker tog jag upp just detta. Första versionen av Paranoia minns jag inte om den har något mer regeltekniskt stöd för sitt fokus, annat än de revolutionerande klonerna, förstås.

Ja, det här är förstås sant - man kan förvänta att spelare A nästan garanterat vill ha en tragisk föräldrarelation, spelledare B garanterat lägger in en tweeest (va, var uppdragsgivaren en förrädare igen?!), spelare C kommer vilja vara subtil och hemlighetmakande, eller spelledare D kommer köra...

Jag har spelat redan existerande karaktärer ett par gånger, det har nog varit ungefär lika roligt som att spela en egengjord rollperson. Inte sällan transponerad till en annan rollspelsvärld, dock. Snabbt sätt att komma igång utan att lägga en massa svett på att hitta på eget. De senaste jag...

Jag drogs också till hur senare versioner av Paranoia skapar osämja mellan spelarna redan från början med karaktärsskapandet.

Två saker i AGON som jag tycker förstärker dess mytologiska Odysséen-stämning: 1. Varje utmaning som rollpersonerna prövas mot så beskriver spelarna hur det går i ordning från minst lyckad till mest lyckad, vilket ger en snygg stegrande dramaturgi, och gör att den bästa rollpersonen verkligen...

Jag ser nästan aldrig om filmer, men tycker om att se om på samma teaterpjäs (ibland redan dagen efter!). Och även där brukar det bli intressanta skillnader föreställning till föreställning! Musikaler är nog den enda live-underhållningen jag sett som varit helt konsekventa (typ på millimetern!).

Betyder det att du själv skulle ha svårt att ha kul med Se och göra i Aliatra, eftersom du skrivit texten och vet om mycket i förväg? Jag tror att en vanlig källa till att vilja förbereda sig som spelledare är just för att lägga liknande intressanta grunder, och ha kul med lite världsskapande...

Nog kan man väl få olika utfall även med exakt samma startpunkt? Även med exakt samma grupp kommer man ju då kanske vilja agera på lite andra sätt bara för att variera sig, eller göra det bättre än sist, enligt någon definition.

Det här har jag tänkt flera gånger, främst av två anledningar. Tidsperspektivet: jag vill inte att ett moment drar ut onödigt länge på spelmötets dyrbara tid, om vi kan undvika. Så även om negativa effekter är skitcoola, blir det tradigt om de gör att vi hinner mindre när vi spelar...

Familiardanserna fick mig att skratta!

Jag plöjde nyligen igenom majoriteten av action-RPG:t Tunic, och wow vad det charmade mig! Massor av pussel och metroidvaniaelement som kliade hjärnan riktigt skönt. Och det är himla gulligt och välgjort interaktionsmässigt. 100 på krankskalan. Men! Här kommer en kontroversiell bit: jag spelade...

På vilket sätt är det unikt? Det är väl ändå väldigt vanligt att alver har annan mentalitet än människor?

Jag tenderar att följa slumpen så mycket jag kan och undvika massa val, men generellt brukar jag göra någon som känner ganska djup lokalstolthet - tex en lemirisk akademiker som talar om traktens historia, eller en religiös fedak som fruktar magi. Religion har ofta varit en stor del, så de nya...

Anekdotiskt, men jag har råkat ut för detta en bunt gånger senaste tiden.

Det beror på stunden också, helt klart. Ibland kan jag göra en dålig accent (som ofelbart alltid glider in på finlandssvenska…) och tycka det är supermysigt att bli lite kärvänligt retad av mina medspelare för det. Andra dagar kan jag bli stött och sårad av att någon sätter sig på tvären för vad...