Jag kommer aldrig att se om BA men jag minns den med värme och störde mig inte nämnvärt på slutet. Behållningen för mig var karaktärerna och de var intressanta nästan hela tiden.
För att skänka lite icke-amerikanskt perspektiv så tycker jag att följande är riktigt, riktigt bra:
Gomorra (ITA)
Tapie (FRA)
Jordskott (SVE)
Babylon Berlin (TYS)
Das Boot (TYS)
Casa de papel (SPA)
Unsere Mütter, unsere Väter (TYS)
En familj som vår (DAN)
Det är ju så svårt att komma ihåg men här är min topp 3 följt av några bubblare:
1. The Wire
2. Breaking Bad
3. Band of Brothers
The Office (båda versionerna)
Mindhunter
The Boys
Cobra Kai
Desperate Housewives
Friends
Godless
Stranger Things
Dragon Prince
Peacemaker
Downton Abbey
Bloodline...
Så jag gör jag ofta. Men från och med nu ska det markeras med en markör, för 2 ggr av 3 glömmer jag bort det.
Och smart att baka in i äventyrsmakandet. Typ "om en RP har en doom-token" kommer vakterna upptäcka dem när de kommer innanför borgmuren"
För egen del är det samma som för illustrationer, layout, innehåll överlag. Undvik schabloner och trötta stereotyper. Jag behöver inte läsa/se/uppleva sådant jag redan utsatts för 20ggr. Det måste vara nyskapande på något plan. Att vara litterärt nyskapande är kanske lite mycket att begära men...
I synnerhet var det ju kopplat till finansiering. Inte nog med att ingen köpte spelet, du hade dessutom plöjt ner för mycket pengar (och tid) i projektet så nu är du skuldsatt! Indie-RPG var ju en stor del att DIY till ett bra pris och skit I att försöka se ut som andra (dyra) spel. Gör din egen...
Finns massor och det finns massor som är bra. Men man måste nog ta sig tid att skapa sig just en relation till Old World. Rekommenderar Shadows over Bögenhafen till att börja med. Det är del 1 på en av de mest klassiska rollspelskampanjerna som finns; The Enemy Within.
Jag kan med viss saknad minnas hur jag med fullkomligt ohejdbar aptit sög i mig varje kommatecken i varje rollspelsbok jag ägde. Eller lånade. Där befinner jag mig inte idag. Idag läser jag väldigt sällan rollspelsböcker. Och när det sker så är det oftast oftast som referenslitteratur. Att sätta...
De gångerna som det har hänt i våra kampanjer har det skett organiskt. Och ibland även åt andra hållet. Men för mig är lösningen mångbottnade och lagom komplicerade SLP:s som inte låter sig avfärdas som en schablon
I vår Kopparhavets hjältar hade vi en intressant dynamik med en antagonist som...
Jag är rätt noga med att behålla mitt pokerfejs i det här stadiet. Och det är inte så svårt. Det är lika kul att spelarna har rätt som att de har fel. Men mest är det kul när de har ångest för att alla alternativ är dåliga och för att det är en knipa de själva har försatt sig i.
Jag är ju rätt mycket i Kina nuförtiden. Häromdagen åkte jag bil i flera timmar till stor del genom grönskande landskap. Jag såg inte ett enda djur. Inte ett enda.
EON 1996
När Drakar och Demoner hade börjat slå knut på sig självt och till slut blivit Chronopia var läget rätt för en ny herre på täppan och Eon såg dagens ljus. Hyperrealism och ifrågasättande av i princip alla fantasytroper. Det här var nyskapande på alla plan och blev självklart det största...
Av många orsaker kommer denna kampanj leva kvar i mitt minne för all framtid (RIP @afUttermark ) och det beror även på äventyrets förträfflighet!
Thread 'CoC Sverige & Tjurmannen från Kungsskär' http://www.rollspel.nu/threads/coc-sverige-tjurmannen-från-kungsskär.77494/
Iofs, i vår pågående Mutantkampanj så är planering (och genomförande) kul och dråplig. Men det beror på att det mesta sker in-character och när det gör det är det bara kul och en del av spelet. Men det som det pratas om i tråden om riskaversion, att man diskuterar länge utan att komma någon...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.