Search results

Aldrig sett den i sinnevärlden, men jag minns att den promotades hårt i The Dragon (stora helsides- eller t o m uppslagsannonser) i början av 90-talet.

Lite som med Monsterattackerna i nya Drakar?

Procentmodellen gör ju också BRP mycket transparent och därigenom extremt hackvänligt.

Jag gillar också detta, men jag har också erfarit (då mitt hemmabygge-system utgick från Mythras) att somliga spelare hatar det. Det var därför jag såg mig tvungen (nåja) att hitta en modell där man kan bestämma vart man siktar både före och efter utan att straffa någondera.

Det slår mig att här finns det ett case att göra för att Armor Class på en tillräckligt låg upplösningsnivå faktiskt är en realistisk mekanik. Man försöker alltid träffa nånstans där fiendens rustning inte ger hen något bra skydd, och ju bättre rustning hen har desto svårare är det. :)

För att backa lite till där tråden började: det här med att sikta etc är saker jag klurat på en hel del under det ständiga omarbetandet av stridsreglerna till mitt eget BRP-hemmabygge. Jag har löst det här med att sikta så här just nu och är ganska nöjd med hur det funkar (men det är förstås i...

Ursäkta sen replik. Ska ta tag i att sno ihop något presentabelt så fort jag hinner! Jag skulle nog säga en bit krunchigare än Call of Cthulhu på somliga områden, på ungefär samma nivå på andra.

Variant: ledig latrin, men väggarna är fulla av klotter från labyrintinvånarna. Även om man kan tyda språket är det mesta nonsens och tveksamma skämt, men det gömmer sig en eller ett par ledtrådar bland det.

Tilläggas kan att bland det som Gygax allra mest verkar ha gått igång på i Arnesons dungeonkampanjspel var just att figurerna utvecklades och blev bättre över tid. Så kampanjspelande åtminstone så att säga på individnivå var fundamentalt från allra första början.

Redan ur-D&D hade antagandet att man gradvis gick från dungeonäventyrande över mer farligt/oförutsägbart vildmarksäventyrande till endgamet att så småningom bli regionala movers and shakers som etablerade sina egna fästen. En rollperson som kommit dithän (runt level 10-12 oftast) hade mer eller...

Ja, och det fanns med redan i ur-D&D.

Jodå, det läste jag. Annars hade jag inte läst igenom originaltexten så noga att jag lagt märke till de här detaljerna. :) Som jag minns det kom Loberga herrgård ganska sent i utvecklingen av Mutant - efter både Mutant 2, Den Grå Döden och Efter Ragnarök - så jag vet inte om det satte så...

Jo, jag vet. Jag funderade på om den i sin tur kunde gå tillbaka på någon ännu tidigare version tänkt för en mer modern setting då åtskilliga av detaljerna kändes mer 18/1900-tal än schmedeltidsfantasy. :)

Jag undrar dock om den här "originalversionen" i sig var snabbkonverterad till Drakar från en modernare setting? Notera att Sten Klinte t ex beskrivs som klädd i fiskbensmönstrad kostym och lågskor även här.

Dödens väg minns jag att jag hajade till på när jag läste redan som tonåring: "Får man verkligen göra så här?" Jag tror inte jag tog att hela plotten var en referens men jag kände definitivt igen episoden med magikerkvinnan i tornet som var mer eller mindre ordagrant från sin förlaga. :)

Den där gamla Dragon-artikeln jag nämnde ovan hade en variant på den tanken: den förespråkade helt fräckt att förvränga och överdriva första beskrivningen av skrämmande saker för att göra dem just mer skrämmande och simulera risken för överilade reaktioner (men, om någon spelare specifikt vill...

Det motsatta är förstås lättare, om än inte nödvändigtvis lätt det heller. Jag minns en gammal artikel i the Dragon (ca 1990) som förespråkade att det mest effektiva är om man kan skrämma spelarna. Lyckas man med det kommer de automatiskt att spela sina rollpersoner som rädda. :)

Unknown Armies' skräck- och sanityregler är de bästa jag sett men de är lite overkill om man inte spelar en kampanj där sådant har en central roll. Men jag gillar skarpt att man får välja sin panikreaktion. Det har jag lyft in i mitt eget hemsnickeri också. Jag gillar också olika varianter på...

Hur är det, går det att komma upp i klass med de riktigt coola SLP-na?

Att lura spelarna om vad de ska spela är en mycket stor chansning då många reagerar extremt dåligt på det. Så jag tycker du gjorde helt rätt som var ärlig.