Search results

Haha, nej. 6e upplagan har hittills styrt undan den nivån av detaljism. Det skall komma någon bok som tar upp samma ämne längre fram, men jag antar att reglerna kommer att vara väsentligt annorlunda.

Att samtalet runt spelbordet alltid tar avstamp i fiktionen, d.v.s. spelvärlden. Spelarna pratar om vad deras RP gör, SL pratar om vad som händer i världen, och man drar bara in spelmekanik om det blir absolut nödvändigt.

Och jag håller inte med om det. På SL-sidan är det mycket smidigare bara genom monsterdesignen. På spelarsidan är det smidigare eftersom alla förmågor förklaras mycket mer koncist. Över lag är inte Daggerheart nedtyngt av så mycket onödigt "cruft" som 5e har ackumulerat. Nu vet jag att Professor...

Tja, alla får ju föredra det de föredrar. Men deras gnäll om handling time känner jag inte igen mig i. Jag har testat två sessioner, och spelmekaniken flyter i samma hastighet som de flesta andra rollspel, tycker jag.

Aha, ja, det är korrekt. Jag missade felstavningen eftersom jag läst äventyret och min hjärna fyllde i korrekt stavning. Nej, Sobelskogen. ;)

Här är en bättre länk: https://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/sable Eller om du vill att jag skall använda samma ordbok som du: https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english-swedish/sable

Jag förstår inte vad du vill säga. Den där ordboken bekräftar ju bara vad jag skrev. Menar du att man måste citera en ordbok för att "bevisa" en banal översättning? För övrigt, varför är norska relevant? Nu råkar tydligen "sabel" vara samma ord på svenska och norska, men ändå....

En sabel är en ”sabre”, inte ”sable”.

Är nu på sin 3e upplaga, och Tweet har om möjligt blivit ännu mer indie-flummig på gamla dagar. :cool: (Nä, men mer seriöst: hur många spelkonstruktörer har Jonathan Tweets bredd? Han har gjort allt mellan Everway och D&D 3e.)

"Skribenterna" är en person. Samma person för båda upplagorna. Så du får i så fall hävda att Laws blivit en sämre konstruktör med åren. :p

Ja, bästa möjliga tolkningen är att de ville vara inkluderande, men de gjorde det genom att släta över historiska fel istället för genom att motverka dem. Men man får tänka på att det är ett spel från 90-talet. Det fanns inget internet, och författaren kan mycket väl vara uppväxt i en delstat...

Den mest välvilliga tolkningen man kan göra är att Hensley var naiv och okunnig när han skrev första upplagan. Men i vilket fall har han ju bättrat sig med åren - ifall det är på grund av nya insikter eller yttre tvång kan jag inte veta.

Alltså, de skriver att CSA tidigt i kriget avskaffade slaveriet eftersom de behövde mer soldater och "kriget egentligen inte handlade om slaveri". Det där är den tydliga hundvisslingen som visar att någon köpt myten att det på något sätt gällde politisk filosofi kring "states' rights". Sedan...

Tja, bortsett från sydstatsapologismen, då... :cautious:

Jag har nyligen kört igång en kampanj, men vi har inte hunnit så långt. Hittills har vi gjort: * Parisutställningen. Ett litet pamflett-äventyr. Med lite eget improviserande var det lagom för en spelsession. Jag har nästan börjat känna att detta sättet att skriva äventyr är överlägset det mer...

Sobelskogen om jag bara skjuter från höften. Vet inte om det låter roligare... Men ja, det äventyret har några extremt basic fajter som inte riktigt låter spelets styrkor synas. Uppföljaren som fanns med i det sista test-paketet hade ett roligare upplägg, men led istället av att det måste...

Jag brukar passa på att gå på toa då. :p

https://www.enworld.org/threads/warhammer-the-old-world-rpg-offers-a-new-take-on-the-empire.713956/

Det är väl något av en överdrift. Vad en berättelse behöver är möjligheten till misslyckande. Om framgång alltid är garanterad försvinner all spänning. Det behövs både "upbeats" och "downbeats", men dessa behöver inte vara händelser, de kan lika gärna vara känslor - det vill säga att bara själva...

Jag vet, och det skulle aldrig falla mig in att uttala det på något annat sätt om kontexten gör klart att det är en tidsrymd som diskuteras. Men det är någonting med att se det som ett egennamn som gör att jag instinktivt vill lägga betoningen annorlunda. Oklart varför.