Search results

Den vanligaste anledningen är antagligen dåligt genomtänkta stretchgoals som läggs till i sista minuten, där det senare visar sig att de var mycket krångligare, dyrare, eller tidskrävande än man hade gissat. Små tidsmarginaler som gör att en liten försening innebär att man missar den tidslucka...

Första boken är riktigt bra, och inte så mycket "tantsnusk". I de senare böckerna i serien så sjunker kvaliteten stadigt.

Måste och måste. Å ena sidan är det klart att man kan spela Kult utan att allting är mörkt och hemskt och äckligt, men å andra sidan finns det ju mängder med andra spel att välja på i det fallet. Att ha en drös over-the-top äckel och hemskheter är väl lite av Kults USP (Unique Selling Point)...

Så, enligt det där skulle Fylke alltså blivit en del av kungadömet i efterspelet av Ringens krig. Och alltså inte varit det innan. Vilket inte alls matchar vad som står i Tale of Years, där kungen förklarade Fylke fritt och under beskydd av det norra kungadömet.

Snarare som att Charles III är kung över både England och Kanada - trots att alla är överens om att det är två olika länder. Eller ännu mer som de gamla romerska kejsarna, där de hade en senior kejsare i väst, och en junior i öst. Så småningom bara en i öst.

Nja. Ursprungligen styrdes Gondor av Isildur och Anarion, medan Elendil styrde Arnor och var High King över bägge rikena.

Officiell enligt vem då? Tolkien använder inte den titeln vad jag kan hitta. Inte heller nämner han något återförenat kungadöme.

Vadå återförenat? Det var aldrig ett förenat kungadöme till att börja med. Arnor och Gondor grundades som separata riken, och Aragorn blev kung över både Gondor och Arnor. År 1427 (enligt Fylke-räkning) så påbjuder kung Elessar (Aragorn) att Fylke skall vara ett Fritt Land under beskydd av...

Det är inte så mycket en fråga om vill ha. Jag vet att rollpersonen kommer att ta form medan jag spelar den, oavsett om jag har bestämt saker om den i förväg eller inte. Bestämmer jag minimalt i förväg finns det minimal risk att det kommer att kollidera med hur rollpersonen faktiskt blir.

Bakgrund? Vem bryr sig om rollpersonens bakgrund? Det är ju bara saker som redan hänt! Det är vad som kommer att hända som är det intressanta! (Okej, bakgrund kan ge krokar till framtida äventyr, men i övrigt så tycker jag nog oftast att bakgrunden är rätt oviktig och ointressant, och att...

Har inget med skräckspel att göra. Har mycket mer med 70-, 80- och 90-talen att göra. Ninjor, kung-fu, och allting annat kampsportsrelaterat skulle göras skitcoolt med en miljon specialförmågor som var klart överlägset vad folk som "bara" hade vanliga vapenfärdigheter kunde göra. Vilket ju är...

Två skolor? Finns nog betydligt fler än så, beroende på hur man räknar. Dels har vi tidsperiod. 1920-tal eller nutid är väl de två vanligaste valen för CoC. 1920-tal för att det var Lovecrafts nutid, och den period hans berättelser var baserade i. Nutid för att det är vår nutid helt...

Det var inte bara gudar med i den boken, utan en hel del olika varelser kopplade till de olika myterna.

Redan första upplagan av Deities & Demigods från 1980 hade ett kapitel med Cthulhu Mythos som monster till AD&D. Näh, det var inte någon särskilt bra variant av dem, men de har funnits i rollspel nästan sedan tidernas begynnelse.

Det är väl inte direkt vanligt, men det förekommer. Inte minst i Ars Magica där roterande SL är huvudtanken för hur spelet skall spelas. En lustig sak i sammanhanget är ju att det där med roterande SL, eller rollpersoner som flyttar mellan kampanjer, inte är nya idéer. Inte ens nya för D&D...

Icke-klassiskt äventyrande. Ha de flesta äventyren i den stad som smeden bor i. Är det en tillräckligt stor stad så kan det finnas många möjligheter till äventyr utan att lämna staden.

Instruktioner som kom efter att Ohlmark hade gjort sin översättning, och delvis som reaktion på den.

Knappast rättshaverist. Rättshaverister har väldigt ofta rätt i sak - deras problem är att de är beredda att bråka i oändlighet om småsaker bara för att få rätt.

Det är en syn på vad en översättning skall vara. Det är inte den enda rimliga synen på översättningar, i synnerhet inte när det gäller översättning av skönlitteratur.

De flesta som läst den, antagligen - i den mån de överhuvudtaget reflekterat över saken. Visserligen, men de flesta som läst Ring-trilogin på svenska vet antagligen inte ens om att det finns mer än en översättning, och har aldrig läst någonting om hur bra eller dåliga respektive översättning...