Search results

Jag minns att jag brukade se skådespelandet som en slags konstform, rollspelets apoteos. Men anden har som sagt lämnat mig. Ett extra problem just nu är att jag sitter med ett väldigt öppen-ändligt stadsäventyr, så jag har ca 700 potentiella SLPs på halsen som RP kan springa in i så fort de...

Jag har tänkt att det är lite som att man väljer vilken typ av bok man skriver, om det är en dialogisk berättelse eller en mer handlingsbetonad där man använder så kallat indirekt tal, dvs man berättar och/eller beskriver vad och hur någon säger något istället för att återge det. Typ, "han...

Jag har som SL helt tappat förmågan (eller lusten) att rollspela SLP:er. Jag har inga problem att rollspela åtminstone rudimentärt som spelare, men det är något med att hoppa runt inuti massor av karaktärer och försöka sätta mig in i dem, ge dem personligheter, som jag inte klarar längre. Så var...

And the fact that everyone gets a base chance in skiing 😆

Lite löst spånade idéer (delvis från tidigare experiment): Min DoD-klon skulle vara nära baserad på EDD som fortfarande är ett av mina favoritspel, men med vissa modifikationer. Finns många fina idéer i DoD-91 så jag skulle nog plocka in en del därifrån. Jag skulle gruppera flera färdigheter...

Vi spelade med en variant på RQ-reglerna senast igår. Det var det första rollspel jag någonsin spelade och alltså även det senaste. En period som sträcker sig över nästan 40 år, det säger något. Vivat!

BV som det fungerar för vapen i DoD (och liknande system) är ju i allmänhet orättvist mot spelarna, vars vapen nöts ned medan deras fiender alltid kommer till striden med oskadade sådana, såvida inte SL inför nån sorts slumpmässig degradering av alla SLP:s vapen. Men vem orkar hålla på med sånt...

Älskar RQ (med förkärlek för 3:an). Egentligen enda felet enligt mig är att skadebonusen ligger lite väl högt, varför det har kallats "the game where PCs get their limbs chopped off". Jag brukar halvera SB och tycker det funkar fint. Spelvärlden är oslagbar.

Verkligt trevligt spel måste jag säga efter att halvdussin spelmöten. Gillar särskilt karaktärsutvecklingen. Bravo!

Med Leons välsignelse har nu yxan uppgraderats och det är bara att hakkaa päälle!

Ja, utanför Döda Skogen är det kanske så :)

Och minotaurer vill skaffa ära också. Alla yxor slår lika hårt!

Ja, det var något sådant jag tänkte mig också. Tack!

Kul spel! Vi kör över Roll20 och det är dynamiskt och roligt. Men, min rollperson har en yxa (han är dvärg, så det var givet) och efter en titt på vapentabellen ser jag att det inte är ett klokt val. Så jag har en fråga om spelbalans: varför är yxan ett sämre vapen än svärdet, spjutet eller...

Nu lösgör sig dock från träden en grupp ulvryttare som leds av en enorm uruk-hai, klädd från topp till tå i brynja. Han ryter åt sina soldater med djup basröst samtidigt som han och de andra ulvryttarna tränger sig fram. Nu är de sista flyktingarna uppe på bron, men äventyrarna börjar bli...

Nordmännen lämnar allt utom det nödvändigaste och ger sig av tillbaka längs vägen för att ta in på det södra spåret. Äventyrarna stannar kvar och släpar ihop kärrorna som står kvar på vägen och bygger en barrikad. De har knappt blivit färdiga då de hör något komma snabbt västerifrån på vägen...

Fastän flyktingar från de kringliggande gårdarna har börjat samlas i Penstow tar det ett par dagar att göra sig resklara. När allt är nedmonterat och lastat på oxar och kärror ger sig hela karavanen iväg västerut, tillbaka mot Dalby. Cuthalion, Erwald, Raennir och Nari tar täten, medan Pariel...

Den tolvårige Volaf, som även är en god stigfinnare, leder dem söderut till den bosättning där överfallet skedde. Där har palissaden brutits ner på ett ställe, och enorma fotspår leder därifrån österut. De boende berättar att det hände på natten och man uppfattade att det var flera stora monster...

Efter Dalby ska de enligt Unhir ge sig av österut, och han leder dem längs en mindre använd väg som börjar på andra sidan floden. De ser ett högland resa sig framför dem, och mot kvällningen har de kommit in bland kullarna. De slår läger och mörkret faller. Nari, som känner en stark avsky mot...

Det går en tid. Äventyrarna vilar i det somriga Sjöstad, som börjar återgå till det normala efter sommarfestivalens yra. En dag söker en sjöman upp dem på värdshuset. Han presenterar sig som Beortnov, kapten på en flodbåt som tillhör köpmannen Freamund. Freamund vill gärna tala med dem om ett...