Just detta var tydligen Andy Laws ursprungliga idé för THR (eller iaf en plott som tydligt refererade till Warblade), och det hintades vagt om det i första boken. Men han hoppade ju av på ett tidigt stadium (efter första boken, Enemy in Shadows) och de nya delarna av kampanjen blev rätt...
1. I ett färdighetsbaserat system (typ BRP) gillar jag talanger/förmågor/stunts för att de låter en göra rollpersoner mer distinkta från varandra även om man t ex har en rätt kort färdighetslista.
2. Rollutveckling vet jag inte direkt, men den största nackdelen är när det finns massor av dem...
Där ser man! Det hade jag inte hört talas om förut, men det skulle inte förvåna mig om de grävt i gamla gömmor efter inspiration. Det påpekades häromdagen i en Fbgrupp att huvudskurken Maliss Manwrack var en namngiven figur som gjordes reklam för redan i det nummer av Citadel Journal som först...
Ska försöka få fart på det. Jag känner ett lite tyngre ansvar - i kombination med en viss demoralisering - nu när Gideon bestämde sig för att ställa in sin recension av Empire in Ruins...
Dock har ju inte D&D alltid varit ett urstarkt varumärke hela tiden. På 90-talet under TSRs nedgångsperiod verkar det ha varit rätt naggat i kanten, t ex. Och det ser ju onekligen ut som varumärket håller på att ta en rätt rejäl smäll i och med det senaste rabaldret. Ska bli spännande att se hur...
Nja, det är egentligen lite illusoriskt - det finns inte riktigt någon övergripande konspiration som röd tråd genom hela kampanjen. Däremot handlar flera av äventyren om sammansvärjningar i olika skalor och sammanhang, så man kan se det som ett övergripande tema om man så vill.
Vad jag inte förstår (och ber om ursäkt om jag med min dåliga koll missar något uppenbart) är: vad skulle WotC/Hasbro tjäna på det? Är inte allt tredjepartsmaterial som ges ut reklam för dem?
Håller med, med tillägget att jag tycker det är viktigt att en sådan monsterbok också har bra och tydliga riktlinjer för hur man bygger egna monster. I synnerhet med ett system som nya DoD där monster per definition har en massa specialregler som monsterattacker.
Gandalf säger väl det rent ut, om jag inte minns fel. Bilbo kom så relativt lindrigt undan för att han motstod frestelsen att sticka kniven i Gollum när han hade chansen.
Dragonslayer är fantastisk och färgade definitivt min bild också. Jag gillar fortfarande att den använder draken som monstret i en skräckfilm - man får se väldigt lite av den under större delen av filmen, och det gör den desto mer skrämmande.
I sin tur lånat från Chock/Chill-äventyret Skymningens by. Kan möjligen ha nån sorts rötter i mexikansk mytologi men troligare ett rent påhitt av Pacesetter. Vad jag vet har den bara figurerat i ett publicerat Drakar-äventyr, den närmast parodiska dungeoncrawlen Gripeborgs Hemlighet i Sinkadus...
En bok att definitivt kolla efter på närmaste bibliotek är Land och stad: svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid av Mats Hellspong och Orvar Löfgren. Den är inte jättetjock (drygt 300 sidor) men proppad med precis sådan här matnyttig information.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.